Sustainable Living

- ekologiskt, närproducerat och klimatsmart!

Blogg

Ärtsoppa med fläsk i Crock-Pot

By Leave a Comment

Här mina vänner ska ni få ett riktigt gammalt inlägg, som har legat på lur sedan jullovet, 2015! 🙂

Slökokt ärtsoppa! Dåvarande kollegans CrockPot användes flitigt under jullovet, men nu har hon fått tillbaka den, kanske med lite inspiration till lättlagade rätter? Ju fler rätter jag testar själv desto säkrare blir jag på att Crock-Pot

Några recept har vi hunnit med, med de lånade pottorna.

Lammstek i Crock Pot
Boeuf Bourguignon i CrockPot
Linsgryta i crockpot med surdegsbröd och ekologisk surdeg
Långkokt chili på högrev med ostronskivling
Kalops en vardag?

Jag har samlat alla recept på en egen sida med Härliga Grytor och Crock-Pot (klick). Kika gärna där. Och Frida, du använder väl din? Lena skulle väl också köpa en? Ni hittar några bra pottor här om ni är intresserade (klick).

Denna ärtsoppa blev tjock, och oerhört smakrik. Den räckte till oss tre och fyra ”matlådor”.

DSC_0055
Jag tog ett helt paket med torkade ärtor, la dem i blöt över natten och klämde ner allt i en Crock-Pot. Det fick precis plats så att jag kunde stänga locket så nästa gång får jag nog köra på mindre mängd ärtor.

DSC_0060

Ärtsoppa med fläsk i CrockPot
 
Save Print
Ingredienser
  • 1 kg torkade gula ärtor
  • 1 rimmat fläsklägg
  • 2 hela skalade morötter
  • 2 hela gula lökar
  • 2 kvistar timjan
  • 3-4 lagerblad
  • 2 kvistar mejram
  • 1-2 l vatten
Gör så här
  1. Lägg ärtorna i blöt över natten och skölj noggrant av dem på morgonen.
  2. Lägg ner i en Crock-Pot tillsammans med två hela, skalade lökar, 2 hela och skalade morötter, örter och vatten.
  3. Lägg ner ett helt fläsklägg í grytan och täck med vatten.
  4. Låt gå på låg i åtta timmar och ta sedan upp köttet.
  5. Skär bort svål och fett från köttet och dela i mindre bitar.
  6. Lägg tillbaka köttet i soppan och servera med lite senap.

DSC_0064
En klick senap, en kvist timjan, ett glas öl.

DSC_0074
Det här ett jättesmart tips om man som vi har en väldigt liten frys. Frys in portioner i platta påsar märkt med innehåll och datum. Det tar nästan ingen plats i frysen, blir inte frostskadat av en massa onödig luft, fryser snabbt då det är platt och tinar snabbt när det är dags. Ta med till jobbet och tina under dagen och värm upp till lunch.

DSC_0078

Nu ska jag inte låta mina inlägg ligga och damma i över två år igen! 😉
Ha en fin dag!
Kram,
El

Pest eller kolera?

By 2 Comments

Fan.

Pest eller kolera. Så känns det nu. Adhd, dyslexi, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, svårigheter. Var är vår vanliga styrka och superkraft?  Alla ni som slänger ur er att ”adhd finns inte” och att det är ”lama ursäkter för dålig uppfostran” och att ”alla har en släng av adhd” – släng er i väggen och dra dit pepparn växer!

Gå en dag i mina skor. Lev en dag i mitt mammahjärta. Upplev våra svårigheter.  Inte mina för min egen adhd, utan mina som mamma till ett barn med adhd. Ett äpple som till viss del fortfarande sitter fast i trädet! Försök att se in i min sons ögon och känn hans smärta och sorg och besvikelse över hur orättvist han ibland tycker att det är.

Skolan kräver, omgivningen kräver, resurser sätts in, till slut står vi vid branten och måste fatta beslutet – medicin eller inte.  Hoppa eller inte.

Här är det som gör ondast. Här är det som är svårast för mig, som mamma. När min son, mitt allt, mitt universum och raison d’être, tittar på mig med fullkomlig otro i ögonen, som snabbt fylls med tårar, när han säger ”du kan inte älska mig, du vill att jag ska vara annorlunda”.

Fan.

Fan fan fan.

Ingenting kunde vara mer fel.

Nu är det meningen att jag ska vara stark. Titta honom i ögonen och säga; ”självklart inte älskling, jag älskar dig precis som du är och vill inte ha dig på något annat sätt”.  Och det säger jag naturligtvis också. Och menar det lika naturligtvis också.

”Men då skulle du inte vilja att jag tog medicin. För medicinen gör mig annorlunda”, kontrar han.

Jag är inte helt övertygad själv. Jag har samma tankar och tvivel som han har. Jag lyckas ändå vara stark och trygg i mitt samtal med honom och vi kommer överens om att vi ska prova. Vi gör det tillsammans, precis som allt annat. Hans första steg, hans första cykeltur, parkour, judo, kung fu, hans första… …medicin.

Nu är jag där igen. Med den där tonåriga punkaren inom mig som vrålar mot alla orättvisor som gör att jag måste tvinga en del av mig själv till konformitet.

Jag sitter ensam på mitt kontor, tårarna vägrar sluta rinna och det är tur att jag känner tangentbordet för jag ser ingenting. Både Goblin och Mira kommer och tittar till mig ibland och buffar med nosen. Går sedan och lägger sig beklämda och undrar vad som är fel.

Ja vad är fel.

Det är inte en kort och snabb resa till den här branten. Den är lång och krokig och kantad med utredningar, adhd-center, komet, hamnen, böcker, kost, motion, möten och åter möten med skola, psykologer, läkare,  sköterskor, specialpedagoger, lärarteam och fritidspersonal. Åtgärdsprogram, orosanmälningar, anpassningar.

Vi har dragit jackpot vad gäller skola och skolpersonal. Det är inte bara en eller ett par eldsjälar i Diesels skola som kämpar för honom. De är ett helt gäng från olika avdelningar som försöker hitta lösningar som passar för just honom. De gör verkligen allt de kan, och anpassar allt de kan, för honom. Det är nu vår roll kommer in, min och Daniels. Beslutet att när alla individanpassningar gjorts och det ÄNDÅ inte räcker, behöver vi dra diskussionen ett varv till. Medicin eller inte.

Jag har skrivit om det här ett helt gäng gånger tidigare. Min inre dialog.

NYA TIDER
14 februari, 2017 

GOBLIN ACCOUNTING AB OCH ADHD
21 november, 2016 

ADHD – EN SUPERKRAFT
30 september, 2016 

ENERGI OCH HÅLLBARHET FÖR SJÄLEN
20 september, 2016 

SKOLSTART OCH HÄLSOBOOST MED MEGA-SUPERHJÄLTE BLÅBÄRSSMOOTHIE
23 augusti, 2016 

UNDERBARA ADHD
6 juni, 2016 

ENERGITJUVAR, ADHD & SESAMDRESSING
2 maj, 2016 

HÄLSA & KOST ≠ HÄLSOKOST!
17 januari, 2016

BÖCKER
21 mars, 2015 

Det är nu nästan fyra år sedan som vi började förstå att Diesel inte passar in i samhällets handske. Jag har själv aldrig gjort det så det är inte särskilt viktigt för mig. Att ”passa in”. Jag har själv alltid levt med adhd, så jag har ryckt på axlarna och sagt att ja? Man blir det man vill. Utbildning, och självförverkligande, och självkänsla, är förbaskat viktigt, för mig. Ungen ska följa sina drömmar och göra det han vill. Just nu vill han bli vetenskapsman och blanda olika DNA och ta fram nya superhjältar, och framförallt dinosaurier. Då är det självklart att han ska bli det. Och att göra det han vill.

Men för att kunna bli det måste han gå i skolan och lära sig. Åh vad jag känner igen min egen barndom och jag hör verkligen morfar traggla om skola och utbildning, skola och utbildning. Ja, morfar. Jag hör dig! <3

För att kunna göra allt man vill och är bra på behöver man kämpa med det andra. Det har jag själv upprepat som ett mantra för både mig och Diesel. Och nu står vi där. Där skolan har gett resurser och verktyg och anpassat. Men Diesel fortfarande inte alltid mår så bra. Och det här är nyckeln. När Diesel inte mår bra, då försöker vi hitta en lösning. Vi provar nya vägar och nya sätt.

Är du inte rädd Skorpan? Jo, fullkomligt jäkla vettskrämd. Men vi måste göra det ändå.

Fan!

Imorgon börjar vi med medicin. En ny resa. Precis som de sa på rock klassiker imorse, att Ebba Någon sagt; alla barn är som snöflingor, ingen är den andra lik. Precis så fungerar inte all medicin lika på alla, så vi måste prova ut vad som passar för Diesel. Om något passar. Min lilla snöflinga. …”du kan inte älska mig, du vill att jag ska vara annorlunda…” Du kan inte ha mer fel älskling. Ingen kan älska dig som jag!

Vi provar. Funkar det inte skiter vi i det.
All kärlek,
El

Marockansk kyckling i Crock-pot med gröna bönor och couscous

By Leave a Comment

Det har blivit en hel del ”pinterestande” på sistone. Jag älskar att sitta och kika på inspirerande bilder och recept och planera måltider och inlägg. Just nu är balansen mellan jobb och fritid lite skev, men jag har gett mig den på att hitta tid till lugn och ro varje dag, om så för en liten stund. En stund i fåtöljen framför brasan. Ett bad. En stund i bubbelkoppen. En mysig promenad med hundarna.

Igår spenderade Daniel och jag precis hela dagen i köket. Med Daniels version av Johans dödssås som jag la ut igår. Och med denna kulinariska kycklingrätt som blev så god att vi blev förvånade bägge två. Och det händer inte ofta. 😀


Vi började med att rubba kycklinglårfiléerna med kryddblandningen och sedan fick de vila en halvtimme. Under tiden kycklingen marinerades så förberedde vi kryddblandningen till pottan.

Marockansk kyckling i Crock-pot
 
Save Print
Ingredienser
  • 5-6 kycklinglårfiléer från reko eller liknande
  • 1 tsk salt
  • 1 tsk finriven ingefära
  • 1 tsk finriven gurkmeja
  • 1-2 klyftor finriven eller pressad vitlök
  • 1 tsk spiskummin
  • 1 tsk rökt paprika
  • 2 msk oliv- eller rapsolja
  • 1 tsk malen koriander
  • 3-4 pressade vitlöksklyftor
  • 2-3 cm rinriven ingefära
  • 2 cm rinriven gurkmeja
  • 1 tsk spiskummin
  • 2 lagerblad
  • 0,5 tsk rökt paprika
  • 1 msk sambal
  • 1 skivad gul lök
  • 1 burk krossade tomater
  • 2 burkar kikärtor
  • 1,5 dl kyckling buljong
Gör så här
  1. Blanda alla kryddorna till rubben i en stor skål.
  2. Lägg ner kycklingen och blanda väl så alla kyckling delar är täckta av kryddorna.
  3. Ställ åt sidan och marinera i minst en halvtimme.
  4. Häll ner de krossade tomaterna i pottan.
  5. Bryn kycklingen runt om i olja i en het panna i ca 3-5 minuter.
  6. Ställ kycklingen åt sidan och fräs lök, vitlök, ingefära och kryddor i någon minut.
  7. Häll ner i pottan och deglacera pannan med kycklingbuljongen. Eller bara lite vatten så du får med alla smakerna så lägger du i en tärning kycklingbuljong direkt i pottan.
  8. Häll i kikärtor.
  9. Toppa med kycklingen och stäng locket.
  10. Kör på hög i 3-4 timmar.
  11. Servera med gröna bönor med tahinidressing och couscous.


Vi tjoffade ner krossade tomater, kikärtor, lök och kryddor i pottan och rörde om ordentligt. Sedan la vi i/på kycklingen och lät den gå på låg i fyra timmar.


Under tiden grytan/pottan gick på sista refrängen rostade vi lite sesamfrön och gjorde en egen tahinidressing.

Gröna bönor med tahinidressing
 
Save Print
Ingredienser
  • 500 g haricots verts
  • 1 msk salt
  • 1 dl torrostade sesamfrön
  • 2 msk citronjuice
  • 1 dl riktigt god olivolja
  • Vatten till önskad konsistens
  • Salt efter smak
  • 1 dl torrostade pinjenötter
Gör så här
  1. Blanchera bönorna i 3-4 minuter i saltat vatten.
  2. Häll av och skölj med kallt vatten så de inte fortsätter att koka på eftervärmen.
  3. Rosta sesamfröna i en torr het panna.
  4. Låt svalna en stund och mal sedan helt i en matberedare.
  5. Häll på olja, vatten och kör tills du fått den konsistens du vill ha.
  6. Smaka av med salt
  7. Toppa med rostade pinjenötter

 


Blancherade gröna bönor med tahinidressing, citron och rostade pinjenötter.


När det nästan var dags att servera reducerade jag såsen lite i en kolstålspanna, som kan gå klart i ugnen för att få lite yta på kycklingen.


Marockansk kyckling i Crock-pot med gröna bönor och couscous med persilja.


Gott över förväntan.

Smaklig måltid.
Kram,
El

Padawan Daniels version av Master Johans dödssås

By Leave a Comment

Igår var vi hos Johan och Evelyn och Adela på middag med efterföljande bastu och dopp i vinterhav. Vi åt en magisk chili och fick med oss både citronhabanero och vitlök hem som Johan och Evelyn odlat själva. Johan har gjort en dödssås. Daniel har smakat denna sås och har länge velat göra en egen dödssås.  Igår fick han instruktioner över en 35 årig whiskey och idag satte han igång.


Tomater, gul lök, citronhabanero, thaichili, anchochili, färsk chili som växer i vår egen kruka som vi fått av Karin och Olle, äppelcidervinäger från ön och vitlök som vuxit hos Johan och Evelyn. Härproducerat! Originalreceptet hittar du här.


Lök, vitlök och alla olika sorters chili finhackas och fräses i olja. Sedan hälles så tomater och vinäger på och får puttra i godan ro.


Glasflaskor och korkar får koka i tio minuter för att steriliseras.

Padawan Daniels version av Master Johans dödssås
 
Save Print
Ingredienser
  • 2 finhackade gula lökar
  • 1-2 hela vitlökar, finhackade
  • 4 habanero lemon från Johan och Evelyn, finhackade
  • 4 chili från Karin och Olle, finhackade
  • 1 stor torkad ancho chili,
  • 4 torkade chili från Thailand
  • 2 stora tomater, finhackade
  • 1 burk finkrossade tomater
  • 6 små cocktailtomater, finhackade
  • 2,5 dl äppelcidervinäger
  • 0,5 dl citronvinäger
  • 1 msk salt
  • 1 msk socker
  • 2 msk rapsolja
Gör så här
  1. OBS! Använd handskar och klia dig för guds skull inte i ögonen!!!
  2. Fräs lök, vitlök och chili i lite rapsolja i en stor gryta med tjock botten.
  3. Häll på tomater och vinäger och koka på svag värme i minst 1,5 timme.
  4. Sila av, häll upp på flaska, låt svalna, njut.
  5. Flaskorna ska vara kokade eller steriliserade i ugn för bästa möjliga hållbarhet. Gammal hederlig konserveringsmetod enligt mormor. Koka flaskor och lock i tio minuter eller värm ugnen till 125° och låt flaskor och lock stå i tio minuter. Fyll gärna på när flaskorna är varma och sätter du på locket när både flaskorna och innehållet är varmt bildas det ett vakuum. Rör inte insidan av lock eller flaskor. Använd gärna handskar när du hanterar flaskorna.
  6. May the force be with you

 


Efter dryga 90 minuter silas så chilin genom en finmaskig sil.


Inte bara en gång. Och alla rester sparas naturligtvis. Som en egen koncentrerad sambal oelek. 😉


Chilin hälls på de steriliserade flaskorna.


Chili och ”sambal”. Hemkokt. Härproducerat. Underbart!


Mäster Johans senaste chili till vänster. Padawan Daniels chili till höger.

Det var en subtil och fin ton av citron i chilin, vi sparade flera frön från alla stoderna, och hoppas verkligen på att kunna odla vår egen citronhabanero. Den var verkligen speciell. Vi använde äppelcidervinäger och en liten del citronvinäger som gjorde en angenäm citrussmak innan och efter sparken i magen av chilin.

Kram,
El

Välkommen 2018!

By 2 Comments

90 kg plus?! WHAT????

Jag vägde 72 samma morgon som jag åkte in till BB med Diesel i magen. Mitt mål senaste år…ehum, åren… har varit att gå ner till under 70 kg, men jag verkar bara lyckas med att gå upp. Mediciner, kortisol,kortinson, sjukdomar, och ren och skär lathet, och en smula frossa, gör att jag nu har en ganska tung uppförsbacke. Och ingen sablarns disciplin…

Jag har gett mig själv ett par nyårslöften. Inget så luddigt som att jag ska ”börja träna”, eller ”gå ner i vikt”, eller ”leva hälsosammare”.  Fast kontentan blir precis den sagda!

Nope, jag har mätbara, kvantifierbara, löften! Tack Charlie!

  1.  Jag ska lära mig att springa (jogga) en mil. Detta är inte något nytt mål direkt. Ett av mina livsmål har alltid varit att kunna springa en mil. Och med att springa så menar jag jogga. Jag har en romantisk bild av att det ska vara så skönt att rensa hjärnan i skogen, á la värsta FBI-agenten i nån film jag sett som fastnat i minnet.Nåväl, 2018 är året då jag ska jogga min mil. Har ni tips på bra appar till Apple Watch och iPhone så kommentera gärna!
  2. Jag ska gå ner till 69 kg, alltså under 70, så 69,9 är helt ok med mig! 😀 Detta ska jag göra genom att använda mig av min nya äppelklocka och appen Lifesum (klicka för länk till deras sida), dra ner på vinet, äta lite mindre och börja jogga. Jag vill bli bättre på att ta med mig matlådor. Ska jobba på det.


Jag har dammat av kameran och stativet. Jag har organiserat ett nytt skafferi, under trappen, jag har sorterat och inventerat alla mina hushållsapparater och köksgadgetar. Jag kommer göra många smoothies igen, många olika typer av smaksatta”detoxvatten”, sallader, poké bowls, kommer ibland väga maten, kommer ibland använda mig av handflata och knytnäve för att mäta portionsstorlek.


Åh vad jag har längtat efter detta, att kicka igång bloggen igen och hitta energin att göra det jag älskar mest, att laga och äta mat, och skriva! 😉
Här bjuder jag på en klassisk fransk löksoppa med kantarell- och gruyeretoast. Receptet på löksoppan finns här (klicka på länken).

Gympadojjorna står i hallen i sin färggranna prakt och väntar på årets första runda. Boxningshandskarna och boxkudden är avdammade och yogamattorna utrullade.

2018, nu KÖR vi!

Kram,
El

Revben i Crock-Pot

By Leave a Comment

Nu har det blivit dags att damma av pottan och slökoka ett kilo ribs som legat i frysen och suktat ett tag. Det är så enkelt att bara tina upp, torka av, krydda och slänga ner i pottan med lite bbq sås och lite vatten och göra en massa annat under tiden de blir underbart möra och mjälla och till slut nästan ramlar av benet.


Torka av ordentligt med hushållspapper innan du kryddar.

 Krydda rejält!


Några lökar i botten, en hel chili, en deciliter vatten, klippta ribs och bbq sås. Jag körde på låg i fyra timmar.

Pensla på lite mer glace eller bbq sås och bränn av i ugnen en stund innan servering. Minimal effort för maximal njutning. Perfekt att äta framför TV och glo på hockeyn.

Kram,
El

Fuck Cancer!

By Leave a Comment

En väldigt nära och högt älskad person i mitt liv har nyligen fått cancer.

Vi väntar på cellgiftsbehandling och senare operation.

Flera mycket nära personer i våra liv (Daniels och mitt) har nyligen fått och antingen bekämpat eller förlorat sin kamp mot cancern.

Ingens resa är den andres lik och ingen behandling är lika någon annans. Men jag tror ändå att det finns, jag HOPPAS att det finns, en hel del vi närstående kan göra.

Bland annat är vårt stöd, vår kärlek och våra positiva tankar en styrka våra kära kan ta med sig på sin resa.

Ingen kan göra allt, men kanske man kan ta sig tiden för det där korta lilla samtalet och bara säga; jag tänker på dig. Ibland kan det vara svårt nog, för ens egen rädsla och egna sorg och egna känslor står vägen, och det kan kännas svårt att vara stark för någon annan. Kanske ett litet SMS räcker till en början. 4 korta ord. Jag tänker på dig.

Ibland är det bara att bita ihop, och även att få bryta ihop, men att vara stark. Tillsammans är vi med på denna resa. I tanken, i känslan, i rädslan. I ovissheten, i den förbannade ovissheten. Men i ovissheten finns även hoppet. Gah!


Några är det som förlorat kampen mot denna hatade, äckliga, vidriga, satans, jävla, skit-cancer. Men allt fler är det som överlevt. Och trots att tårarna rinner nerför mina kinder när jag tänker på detta så är det saknaden av er som förlorat som gör så ont, så ont, och inte misströstan. Aldrig misströstan. Ge aldrig upp! Var stark. Var modig. Mod är att vara rädd men göra ändå. Kom ihåg Skorpan och Jonatan. ”Skorpan Lejonhjärta”, sa Jonatan, ”är du rädd?”
”Nej…jo, jag är rädd! Men jag gör det ändå”… Be Brave! Fuck cancer!

Mitt sätt att hantera de flesta rädslor och kamper är att skriva om dem. Likaså nu.

Vicke. Morfar. Ni fattas mig! Men jag vill be er visa vägen i denna resa.

Jag tror att Vicke och Morfar symboliserar mina själsdjur som en Amerikansk shaman visade mig för många år sedan. Vare sig man tror på det eller inte så är likheten mellan min livsguide och min beskyddare så slående lika Vicke och morfar.

Min livsguide är en tvättbjörn, pigg, rask och lite spjuvrig, om ni förstår? Glad, positiv, busig och liksom ”tjattrar” i brist på ett bättre ord. Ni som kände Vicke ser detta framför er? Hans obotliga optimism och glädje, hans pigga äventyrslusta? Vickes oavkortade och gränslösa glädje och kärlek till livet, önskan om äventyr och skratt, den ungdomliga och underbara, högt unika medmänskligheten och den smittande optimismen och glädjen. Alltid en glimt i ögat. Aldrig har jag träffat någon som under så kort tid påverkat mig så oerhört mycket. Min saknad vet inga gränser.

Min beskyddare och mitt själsdjur är en örn. En klok, majestätisk örn. Som min morfar. Min älskade morfar. Genom hela mitt liv har jag alltid frågat mig; vad skulle morfar göra? Tycka? Tänka? Hur skulle morfar agera? Hantera? Min alldeles egna livslånga mentor och hjälte. Den vise. Han med alla svar. Han är med oss nu. Jag vet det. Jag känner det. Likaså känner jag Vickes lika positiva ”tjatter”!  Min örn och min tvättbjörn. Morfar och Vicke.

Jag har googlat, pinterestat, pratat, frågat, sökt och läst. Jag har satt ihop ett litet ”kick-in-the-ass-/get-well/fuck-cancer” kit till cellgiftsbehandlingarna med det jag har läst kan vara skönt att ha.


Varma, mysiga, mjuka yogabyxor i velour med bred linning som är skönt lösa runt magen. Det ska inte sitta åt någonstans. Bara vara mjukt och varmt.

En lika varm och mjuk hoodie till, i ekologisk bomull så klart, inget gift eller starka kemikalier närmast kroppen nu. Mjukt, lent, rent och friskt.

En mjuk t-shirt med attityd! Cancern kan kyssa din karma, min kära! Och min med för den delen!

Mjuka varma sockor.  De behövs.

Ekologisk ansiktskräm och läppbalsam, för cellgifterna går hårt åt alla celler, inte bara cancercellerna. Nagellack kan vara bra att ha innan behandlingarna för att undvika att naglarna tar stryk, men det är alltid bäst att kolla med läkarna först.


Kokosvatten, elektrolyter för att återställa vätskebalansen och salterna i kroppen. Kokosvatten är som naturens egen sportdryck.

En naturell att blanda med favoritsaften och en lemonad för det vet jag att du tycker om. När det är extra svårt att dricka, svälja så kan man med fördel frysa in kokosvattnet med alla elektrolyter till iskuber och suga på dem.

Vi vet inte hur starka vi är förrän stark är det ända alternativet vi har.

Min kärlek, mina tankar, min styrka. Jag ger dig allt! <3

Kram,
Eleonor, ditt alldeles egna troll

SparaSpara

Följ din led

By Leave a Comment

I februari berättade jag om några av våra svårigheter, när energinivåerna var på botten, och att jag valde att säga upp min fasta anställning för att satsa 100% på eget företagande, och kanske framförallt lycka och välmående.

I maj slutade jag min fasta anställning och i juni började jag hos en stor kund som anlitar mig på 75% som operativ chef inom restaurangbranschen. De övriga 25% av min tid ska gå till att ta hand om både min och Diesels energier och välmående.

Och alla mina andra kunder som står för ca 75% till, plus blogg, hundar, hus, byggen, trädgård. Ja, matte har aldrig varit min starka sida, men nu har jag i alla fall anställt en kontors- och ekonomiassistent, på heltid!

Så spännande, och inte så lite läskigt. Shit vilket ansvar. Det ska bli jätteroligt, och hon börjar i slutet av augusti. Då trillar det in en storkund till men med hennes hjälp hoppas jag verkligen att jag kan damma av bloggen igen och få tillbaka all min kreativa lust!

Under hela våren och sommaren har vi tankat energi och umgåtts med varandra i den lilla familjen, fiskat, spelat kort, åkt till Kolmården, bott på hotell, spelat schack och fyra-i-rad och skrattat. Promenader, simturer och en resa till pappas hemby i Jämtland har jag också hunnit med.

Där står tiden stilla. Hela pappas släkt finns där, (nästan) alla hans kusiner och mina tremänningar och deras barn! Det är en stor familj. Och varje gång jag kommer dit är som att kliva tillbaka i tiden. Där finns ingen stress, inga tider att passa, knappt någon mobiltäckning utan bara underbart, sävligt och melodiskt tal på bredaste Jämtskan. Egenskjutna djur och egenfiskad fisk och egenplockade hjortron.  Allt som jag älskar och står för i en liten, liten by med knappt 50 personer, (har inget statistiskt belägg för detta påstående!) långt in i de Jämtländska skogarna.

Mina tremänningar Anna och Elin är två systrar som jobbar med egen design och silversmide. Tillsammans har de en kollektion som heter ledkrysset som fångade mig direkt.

”Ledkrysset är inte bara en vägvisare till fjälls, utan en vacker grafisk form som även har en djupare mening som symbol för vägval och vart man vill i livet.”


Jag tror ju på karma, men det här var som om karma slog mig över huvet med en hoprullad tidning!  Jag älskar’t! Och jag har valt helt rätt. Jag följer min led.

Allt är dessutom ”härproducerat” – så nära det går i Jämtland och Sverige. Snyggt, praktiskt, hållbart och så naturligtvis klimatsmart!


Snyggaste shoppingkassen på denna ö!


Komposterbar disktrasa med snyggt tryck.


Myggfritt? 😉

Kolla gärna in deras hemsidor. De väntar på att fiber ska dras in så webshopparna öppnar snart, men skicka ett mail om du vill beställa något.

Anna och Elin’s hemsida hittar du här (klicka för länk) och Elins silversmide hittar du här (klicka för länk).

Ha det gott så hörs vi förhoppningsvis snart igen!
Kram,
El

SparaSparaSparaSpara

Härlig gryta med kanel och Ferdinand

By Leave a Comment

Min vänner Camilla och Tomas driver, som ni säkert redan vet,  Western our Way på Beatelunds Gård. De har westernhästar, turridning, höns, kalkoner och även highland cattle kor.


Korna har gått och betat på Storholmen hela sommaren och fick i höstas flytta hem till gården. Flera kalvar har fötts nu på våren och livet är en idyll för dessa djur som får leva i underbara hagar i en natur som är i det närmaste magisk.


Tomas fick ta bort Ferdinand i höstas och jag fick ett stycke ytterlår som jag velat göra en gryta av länge. Så häromdagen fick han puttra länge, länge och det är med stor respekt och vördnad vi äter djuren som vi känner. Jag brukar ha jättesvårt att äta kött jag inte vet bakgrunden till och nästan ännu svårare att äta en ”kompis” men det är precis den här typen av kött jag vill äta, om, och när, jag äter kött. En glad kossa. Som inte är en ko, jag vet. Eller vilt som levt ett underbart liv för att sedan med respekt och hänsyn hamna hos oss.

 


Styckningsdetaljerna har jag fått låna av Landleys kök, de är både snygga och pedagogiska när man vill veta vad man äter.

Det satt en stor sena på biten jag fick, så den skar jag av så försiktigt jag kunde, fast med lite kött kvar på, och la på en oljad plåt med lite salt och peppar och stekt i ugn på 160° en dryg timme. Segt och härligt godis till hundarna tänkte jag. Diesel smakade och ÄLSKADE det, åt som beef jerky. Daniel kom hem sent när jag sov och tipsade imorse om att biten i kylskåpet var JÄTTEGOD, men nästa gång ska jag försöka ta bort senan. Hallå, det var ju till HUNDARNA! 😀 hahahaha! Men absolut, jag hajjar vinken, jag ska göra beef jerky oftare.

Nåväl, alla ska äta gott och må bra! 😉

Grytan blev hur som helst en hit och Camilla och Tomas var passande nog här och fick smaka på sin Ferdinand, med ett glas Taberner till.

Härlig gryta med kanel och Ferdinand
 
Save Print
Ingredienser
  • 1 bit ytterlår, putsad och skuren i grytbitar
  • 1 paket klippt bacon, svenskt och ekologiskt
  • Salt peppar och cayenne till stekning
  • 2 dl rödvin till deglacering av pannan
  • 4 morötter i 2 cm bitar
  • 1 palsternacka i bitar
  • ¼ rotselleri i bitar
  • ½ purjo, delad itu och skuren i 2 cm bitar
  • 1 hel vitlök i hela klyftor
  • 1 påse bouquet garni eller kvistar av timjan, oregano,
  • 1 kanelstång
  • Oxfond efter smak
  • 1 liter vatten
  • 1-2 msk maizena för redning
Gör så här
  1. Putsa och skär köttet i grytbitar
  2. Klipp bacon
  3. Fräs bacon i lite smör
  4. Sila av baconet över en bytta och häll tillbaka stekflottet i pannan
  5. Fräs saltat, pepprat och kryddat kött i omgångar till fin yta, använd stekflottet från baconet.
  6. Glacera
  7. dl rödvin till deglacering av pannan
  8. morötter i 2 cm bitar
  9. palsternacka i bitar
  10. /4 rotselleri i bitar
  11. /2 purjo, delad itu och skuren i 2 cm bitar
  12. hel vitlök i hela klyftor
  13. påse bouquet garni eller kvistar av timjan, oregano,
  14. kanelstång
  15. Oxfond efter smak
  16. liter vatten
  17. -2 msk maizena för redning

Servera med potatismos, cornichonger och syltlök.

SÅ himla gott. Starkt, hett, mört. En lycklig tjur på bordet.

 

Växthusdrömmar

By Leave a Comment

Solen skiner, fåglarna kvittrar och almen är helt uppsågad och halva skräpskjulet är uppeldat.

Jag drömmer om mitt kommande växthus och har tagit kontakt med ett företag som jobbar med att byta ut fönster och jag har fått ett löfte om att få hämta gamla tvåglasfönster när de byter till modernare sort. Smart, klimatsmart, vi återbruka gamla fönster som annars hamnar på soptippen och får ett underbart växthus. Dörrarna har jag redan köpt, antika gamla pardörrar som är fantastiskt vackra. De ska få slipas och målas och få nya fönster. Hela växthuset får växa fram kring dessa dörrar och idag har jag suttit och skissat lite på hur jag vill att växthuset ska se ut, och måttat, mätt och räknat på materialåtgång.

Pier, du vet att du kommer få hjälpa till här va?! 😉


Här ska vi odla våra grönsaker och anlägga en köksträdgård framför i härliga pallkragar som också är gamla, återbrukade pallkragar som vi ska piffa till lite.

Sedan ska jag bygga en pergola och en hängsäng. Kommer ni ihåg när vi var på Ulriksdals Slottsträdgård, när Diesel och jag myste i hängsängen och jag drömde mig bort till ett hus, med stor tomt…


Vet ni, två år senare så är vi här. Vi har huset vi drömde om. Och vi har tomten vi drömde om. Nu ska alla drömmar gå i uppfyllelse. Kika lite om ni vill, receptet på den vegetariska lasagnen kan jag också varmt rekommendera. Super gott.

Nu ska vi grilla påskmiddag och sedan ska jag sjunka ner i fåtöljen och kika lite på Pinterest!

Varma påskkramar,
El

 

Please wait...

HEJ OCH VÄLKOMMEN!

Sustainable Living handlar om vårt försök till en hållbar livsstil; klimatsmarta val, hälsa, ekologiska och närproducerade livsmedel. Missa inga inlägg, registrera dig här.
REGISTRERA DIG!