• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Sustainable Living

- reduce, reuse, remake & recycle! -

  • Hem
  • Blogg
  • Apothecary
  • Recept
    • Örter, läkeväxter & ätbart ogräs
    • Antiinflammatorisk kost
    • LCHF
    • Härliga grytor & Crock-Pot
    • Grillat
    • Smoothies
    • Soppa & smörgås
    • Svensk husman
    • Vegetariskt
    • Vilt
  • Inspiration
  • Sustainable Living
  • Om

Okategoriserade

Pacifism & Grundläggande Soldatutbildning för Hemvärnet

8 december, 2024 By El Lämna en kommentar

Under två veckor i november bodde jag på en kasern, i ett logement, i underslafen av en våningssäng i metall med en stenhård, tunn madrass. Vi var åtta personer som delade logement, åtta helt främmande personer som under två veckor kom att skapa band och minnen för livet tillsammans.

Andra pluton, tredje grupp, mina stridskamrater och vänner för livet.

Revelj kl 06:00 varje morgon, och alla lampor släcktes kl 22:00 varje kväll. Vi bäddade våra sängar så mynt kunde studsa på lakanen och vi skötte vårt rum, våra uniformer, och vår utrustning… militäriskt… pun intended.

Som gammal punkare och anarkist, hippiehäxa och pacifist, och van att styra och ställa över både mig och andra trodde jag att jag skulle ha svårigheter med att lyda order, men jag upptäckte att jag hade svårast med de som inte gjorde det de skulle, och de som ifrågasatte allt.

Det jag lärde mig under två veckors fullkomlig korvstoppning var förutom allt som stod på agendan inom Hemvärnet enormt viktigt för mig som person, snart femtio, och mitt i livet.

Insikter om mig själv, och min personlighet, mina diagnoser, min ålder, min vikt, min viljestyrka och mitt pannben.

Militären är ett väloljat maskineri. Det finns inget utrymme för egna initiativ eller utsvävningar utan precis ALLT har en mening. Allt vi äter, dricker, andas, putsar, fejar, och gör har studerats och utvecklats under hundratals år, och finslipats till den milda grad att till och med en gammal femtioåring blev förundrad över hur otroligt genomtänkt precis allting är.

I militären är man inte en individ, utan en liten, liten del i ett stort maskineri. Alla har sin plats och sin uppgift, med sina verktyg, och allt ska utföras exakt som beskrivet utan minsta avvikelse. Varför?

För allas säkerhet, och framgång att utföra sina uppgifter, vilar på att alla gör exakt det som förväntas i exakt rätt ögonblick när det förväntas. Annars funkar inte maskinen. Man är bara en liten, liten del, en kugge, eller fjäder, eller eker, eller vad som helst i ett mycket stort maskineri. Oerhört väloljat.

Under vår första vapenutbildning frågade en av våra skytteinstruktörer varför vi var där, och jag svarade ärligt att därför att jag är pacifist. Han fnös till och frågade då igen, vad fan gör du då här. Jag svarade, att precis just därför. Jag vill vara med och bevara vår fred i Sverige. Inte kriga, eller strida, eller skjuta folk. Jag gör det om jag måste, men bara i självförsvar, och för att skydda vår fred, och vår frihet.

Jag har aldrig självmant valt våld, men jag vill inte heller bara se på när ovänliga grannar från öst kanske väljer att försöka tvinga oss att leva efter regler som vi inte tror på, eller att bruka våld mot oss.

Den vapen- och skytteinstruktören kom att betyda oerhört mycket för mig under de veckor vi var på plats i Härnösand. Precis som de flesta andra av våra befäl och instruktörer som absolut inte är någonting som de i de amerikanska filmer vi sett om att ”göra lumpen”! De är kloka, pedagogiska, peppande, mogna, vänliga, och inte minst mänskliga med värme och empati.

I min värld skulle det inte finnas krig, eller våld överhuvudtaget, utan alla skulle få leva sina liv så som de själva väljer för att vara lyckliga, utan någon annans inblandning i val av religion, kärlek, kön, härkomst, hudfärg eller andra olikheter som gör min värld till en rik plats att leva i.

Tyvärr är det ett gäng gubbar som inte delar mina åsikter utan vill tvinga på andra sina åsikter och val, och sitt sätt att tvinga andra att följa deras regler, så tills vi har ett säkrare världsläge, och helst kvinnor som regerar i hela världen så behöver jag beväpna mig i självförsvar.

I mitt vardagliga liv har jag alltid förespråkat våldsvägran, inte vapenvägran för jag ÄLSKAR att skjuta, både pistol och gevär, men inte i våldssyfte. Jag har också tränat kampsport i mina yngre år, och älskar att boxas mot en boxkudde, men inte som våld, utan motion och utlopp av energi, och kanske en och annan aggression. Musiken har också alltid varit ett utlopp. Metallica på högsta volym gör under, om jag är arg eller frustrerad.

Under mina snart femtio år har jag upplevt våld på nära håll ett antal gånger, både enskilt våld, och terroristattacker, men aldrig varit så nära ett krig som vi är nu. Ett fullskaligt världskrig, som mormor och morfar, och farmor och farfar, berättade om, då de var unga under andra världskriget. Jag har en tavla som min kusin och min morbror gjorde till mig av mormor och morfars gamla ransoneringskort. En påminnelse om att det kommer en tid efter svårigheterna, när livet blir enklare igen. Nu behövs den påminnelsen mer än någonsin.

Idag har jag lyssnat på Ebba Grön, Imperiet, Thåström, och Asta Kask, och hyllar tankens kraft och ordens makt.

Mina tankar är vapen som slåss,
mina tankar är vapen för oss,
mina tankar är det sista som ni tar.

Punken säger en hel del om var jag står i frågan om våld, och hur man kan använda sina tankar, och ord istället. Jag har lätt att använda ord. Jag har lätt att formulera mig, och uttrycka mina tankar, men de som inte har det kan byta sin avsaknad av tankar mot våld. I min värld är våldsutövarna de som inte kan hantera sina tankar eller formulera tillräckliga ord för att uttrycka sig.

Så det är med sorg i hjärtat jag nu kan kalla mig soldat efter att ha svurit soldaterinran. Men det är just med hjärtat jag väljer att skydda mig, min familj, och mitt land. Jag hoppas med hela min kropp och själ att jag aldrig kommer behöva lyfta mitt vapen annat än i rent nöje eller träning. Det är inte mitt val, men jag kommer försvara mig.

Som alltid är fred på jorden min högsta önskan som jag hoppas vi alla ska sträva mot.

Kärlek, och respekt,
El

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: Okategoriserade Taggad som: GU-F, hemvärnet, pacifism, soldat

Jag är’s, civilekonom, författare, bloggare, konsult, herbalist, apothecarie, föreläsare, protagonist, fenix, autodidakt häxa, fritidsledare, vikarie

17 oktober, 2024 By El Lämna en kommentar

Dagens rant. Jag är’s.

Jag hade ett supertrevligt, och världsomvälvande möte med en naturkraft för en minut sen. Det fick mig att fundera över något hon sa, som jag snappade upp, och har funderat på sedan dess.

Hon påpekade att jag uttryckte mig i ”jag är’s”. Känner mig lite som Johnny Depp här när jag smakar på orden: -”jag är’s”. Gärna med nån av alla hans grimaser och handrörelser. Lite som Jonas Gardell. Älskar’t!! Eller som Nathan Lane i The Bird Cage, underbart!

”Jag är”, är ett uttryck, tror jag myntat av boomers-arna, som i mångt och mycket identifierar sig med sitt yrkesval. ”Alla” mina föräldrar är boomers, så det är de som format mig mest. 

Länge har jag fascinerats över de stora skillnaderna mellan våra generationer, och hur spännande det är att se på, hur, och när, de utvecklas. Vilka ord och begrepp som återanvänds eller förändras.

Snabb repetition av generationerna jag talar om, som jag har kontakt med och som jag älskar skillnaderna emellan:

  1. Den förlorade generationen, 1883-1900, konstnärer och bohemer, min gammelfarmors generation.
  2. Krigsgenerationen 1901-1927, härdade av strider, mormor & morfars, farmor & farfars generation. Astrid Lindgren.
  3. Tysta generationen, flitiga samhällsbyggare, 1928-1945.
  4. Baby Boomers, efterkrigstidens optimister, 1946-1964, mina föräldrars generation; framgångsrika, yrke definierar identitet, tid är pengar.
  5. Gen X 1965-1980, oberoende navigatörer, min generation; ”Slackers”,  ironiska nomader, do or die, stå upp, påverka, förändra, yttra sig.
  6. Gen Y/Millenials – 1981-1997,min lillasysters generation; MTV-generationen, Peter Pan-generationen, in the moment, medvetna, rastlösa, influencers. Den digitala revolutionens barn.
  7. Gen Z 1998-2010, digitalt skickliga innovatörer, alla mina barns generation, från syskonbarnen, till gudbarnen, till bonusbarnen, egna barnen, och alla andra ”barn” i min närhet. Milleniumgenerationen, icke att förväxlas med millenials.
  8. Gen Alpha 2011-2024, digital teknik. ”deras barn”! Har inte så många här ännu. Mer ser fram emot att lära känna fler, och bli farmor själv en dag.

Källor på detta; google, wikipedia, nationalencyklopedien. 🙂

Tillbaka till ”jag är’s”.

Jag är civil- och marknadsekonom, bloggare, konsult.

Jag är gammal nu. Just nu, tillräckligt gammal, & ung, för att veta lite om en hel del, och för att vara tillräckligt pigg, och nyfiken på, att lära mig mer, och nytt, om massor. Nyfikenheten är fortfarande enorm.

Jag är en ganska dålig människokännare. Jag väljer att vara positiv, och fylld av kärlek och empati, så varenda narcissist gnuggar händerna, och hopar sig kring lovligt byte. Jag blir lurad, jag går in i fällor, jag blir så ledsen, men jag reser mig, skakar av mig skiten, och jag går vidare.

Jag är ganska trött, och lite bruten, men jag vägrar bekänna mig besegrad. Däremot försöker jag vara lite tystare numer. Jag tänker på vad jag säger, till vem. Alla är inte hederliga, och värderingar skiljer sig mer än antalet microorganismer i havet, och alla har  så olika syn på vad man får, och kan, göra för att tjäna en slant, och vissa har inga skrupler alls, utan stjäl tveklöst framför ögonen på dig. Nåväl, vad är väl… tillbaka till slottet.

”Jag identifierar mig som” är också ett uttryck, och begrepp, som är relativt nytt, sprunget ur våra ungdomars brunnar. Z-generationen, som i Z-län.

Jag identifierar mig som en medelålders Pippi, autodidakt herbalist och häxa, rebell, patriot, regeringskritiker, urbota less på bittra vuxna, och författare.

När ”får” man egentligen börja kalla sig själv författare? När man skriver på sitt/sina första verk, eller sedan man blivit publicerad? Är författare en skyddad titel? Jag får kalla mig själv ekonom, det har jag på papper, både ett som säger civilekonom, och ett som säger marknadsekonom, beroende på inriktningar. Hur är det med advokat/jurist, journalist? Hur många poäng krävs för en viss titel? Efter fem och ett halvt år på universitet har jag en handfull poäng.

När jag ändå är inne på titlar så har jag haft alla jag velat ha i mitt liv. Jag har varit ekonomichef, vd och cfo. Det är  inte så viktigt längre. Entreprenör, företagare, bartender, servitris, bloggare, chef, ledare, inspiratör.

Jag är nästan orimligt stolt över mitt första lilla företag Goblin, som är döpt efter min/vår första egna, gemensamma hund, en Cane Corso som hette Goblin.

Hade jag fattat andra beslut, anställt andra personer, valt att anlitas av andra kunder, kanske vårt liv sett helt annorlunda ut nu. Men sliding doors ledde till rättegångar, och konkurs, som i sin tur ledde till att jag startade Phoenix. Och ett uttalande från Högsta Domstolen att jag gjort rätt.

Och här är jag nu, så många år senare. Jag har nyligen skrivit om att jag bestämt mig för att hoppa ur ekorrhjulet och göra något annat än redovisning. Och det har jag gjort. Jag skrev ner en beställning på mitt nya kall. Och allt håller på att infrias.

Phoenix som företag erbjuder idag tre inriktningar;

  1. ekonomi i framförallt dataspelsbranschen, men med andra kreativa kunder;
  2. bloggen Sustainable Living som snart kommer öppna en webbshop; apothecary, om hälsa, hantverk, herbalism, och återbruk, cirkulär ekonomi;
  3. och ett äventyr som erbjuder föreläsningar, webinars, tutorials, focus groups, och litteratur.

E-publikationer och tryckt material kommer finnas både via webbshoppen, och via föreläsningar, och andra beställningskanaler. Mer info kommer, men nu kan jag nästan känna lukten av trycksvärtan. Och digitaliseringen som är på gång sedan länge.

Just nu fokuserar jag några procent av min tid på att vara en företagscoach, eller inspiratör och rådgivare, till yngre, kreativa förmågor i alla branscher som vill göra något eget. Som vill starta eget företag, eller förening, med kreativa inriktningar med immateriella tillgångar som konst, musik, ord, spel, kod, appar, etc.

Några procent går till sista handpåläggningen på en ekonomibok för just start ups inom kreativa yrken, så håll utkik. Den kommer att finnas till försäljning här på bloggen.

Jag har också skapat en större presentation för kommande föreläsningar i samma ämne, om att starta eget i en kreativ bransch, med en liten goodiebag till de första som… återkommer med mer info om det längre fram när alla detaljer är finslipade och vaxade.

Presentationen är en del av en ”pitch”, som också snart är klar att visa upp för några utvalda få om ett större barnboksprojekt som hittills måste hållas i dunkel för att inte någon annan ska hinna sno min idé.

Jag sitter fast mellan några stolar för tillfället som är svåra att vrida sig ur men det släpper nog alldeles strax.

Nu ska jag springa in till nästa roliga teamsmöte som handlar om några av de förändringarna som komma skall.

Härliga höst!

Kram
El
X.

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: ADHD, DIY, Hälsa, Jämtland, Karriär, NPF, Okategoriserade, Vardag Taggad som: blogg, bok, ekonom, författare, inspiration, jag är, klimatsmart, unga, vardag

Tvål med aloe vera, örter och aktivt kol

25 september, 2024 By El Lämna en kommentar

Jag har en ganska stor Aloe Vera-planta i fönstret som jag ”skördade”, skrapade ut, mixade och frös in till iskuber.

Jag har tittat en hel del på en tjej i Finnland som gör tvål, och hon visade hur man använder aloe gel i egen hemgjord tvål.

Jag har också odlat, skördat, och torkat MÄNGDER med örter den här säsongen så jag testade att göra egen olja på timjan, rosmarin och oregano.

Så den här tvålen gjorde jag i våras men har inte kommit till förrän nu.

Den blev ganska ful, och jag har glömt bort receptet, och hittar inte lappen men den tvättar rent, lämnar huden len, och luktar gott.

Jag försökte piffa till den men to no avail.

Idag gör jag tvål igen så det kommer ett till inlägg strax med nya tvålen, ville bara inte slänga det här utkastet så det fick hastigt och lustigt komma ut idag.

Kram,
El

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: DIY, Eco friendly, Hälsa, Klimatsmart, Medicinalväxt, Okategoriserade, Örter & läkeväxter, Tvåltillverkning Taggad som: DIY, ekologiskt, gör det själv, göra egen tvål, Grönt är skönt, inspiration, klimatsmart, miljövänligt, tips

Blomsterbarn

2 september, 2024 By El Lämna en kommentar

De senaste månaderna har varit  sprängfyllda  av jobb, omorganiseringar, bokslut, årsredovisningar, deadlines, resor, ännu mer jobb, hälsoproblem, bruten fot, avbrutna resor, språkresor, planering, sjukhusbesök, fotografering, avslut av både jobb och kunder, ännu mer ohälsa, familj, vardag, tonåring, fralla, skäggubbe (make), femtio-års-present-planering, odling, skörd, torkning, förvaring. 

Jag har absolut inte hunnit med allt men tillslut lyckats strukturerat upp så det ”bara” är att sätta tänderna i listan direkt, och köra. 

Det kommer bli en spännande höst. En del nytt, en del gammalt & beprövat, en hel del favoriter, och en nygammal inriktning.

Otroligt många bilder kommer.

Blommor, örter och insekter.

En puppa.

Jag har fotograferat. Oj vad jag har fotograferat. Allt som fångat min blick och intresse, och jag har märkt att insekter är min nya grej. Just nu iallafall.

I sittande stund har jag nog inte mindre än ett gäng tusen bilder att gå igenom, sortera, slänga, klippa, redigera, och kanske publicera.

Vad är grejen med kameran och fotografierna? Egentligen inte något annat än tidigare intresse, bara att det är förnyat och laddat med energi. Positiv energi.

Jag har gjort mer tvål. Och salvor. Jag har odlat, skördat, och torkat örter till kommande projekt. Jag har sparat och förberett mängder med örtblandningar till kommande badbomber och tinkturer. Teer gör jag dagligen. Under hösten kommer det fler tips och recept på tvålar, salvor, cerat, disk- och tvättmedel, deo

Energi är ett viktigt ämne jag ofta återkommer till – ständigt fluktuerande och återkommande. Min energi senaste åren kan mest liknas vid en gammal bergochdalbana som är lite lagad och rostig här och där. Upp, upp, upp, ner, runt, uppochner, ner, ner, ner, runt, upp, puh!

I Spanien kom jag på att min hälsa är (relativt) bra – men skör. Skir. Som farmors virkade mellandukar till finporslinet. Som en elefant balanserande på en liten, liten spindeltråd. 

Jag återkommer med en återkoppling till 120 dagars hälsoprotokollet lite senare i höst. Men visst gör allt skillnad. Jag märker redan stor, stor skillnad. Nu gäller det bara att hålla i och fortsätta hålla uppe rutiner och det vi skapat.

Välkommen september och ljuva höst.

Jag vill stå upp mot alla orättvisor, och försöker påverka min värld åt det bättre hållet, och säger alltid vad jag tycker, om jag yttrar mig. Jag har hållit mig ganska tyst ett tag, men ärligheten tystnar aldrig, den sitter i ryggmärgen. Men det är verkligen inte alltid jag orkar säga nåt längre. 

När Putin började härja i Ukraina gick Daniel och jag är med i Hemvärnet, och jag gick med i Svenska Lottakåren, och nu ska jag gå militär grundutbildning i två veckor, i Härnösand i november. Ska bli SJUKT spännande och få göra mini-lumpen som trind 50-åring! Sen är tanken att jag ska utbilda mig vidare till stabsassistent. 

 Jag kan se mig stå som Pippi med händerna i sidan och flätorna på svaj, fast i M-90. Lite rebell, lite punkare och anarkist, men framförallt jäkligt stolt svensk, och jag kommer inte stillatigande se på när någon hotar vårt lands frihet, och våra mänskliga rättigheter. Men jag väljer mina strider. 

Jag älskar starka kvinnor som står upp för sin sak, och vill belysa, och djupdyka i, några starka kvinnor tror jag. Lyfta och göra några personporträtt av kvinnor jag respekterar och beundrar, som har betytt mycket för mig.

Feminist? Javisst. Men inte på det sättet som längst fram vid barrikaderna, trots att jag har märkt att det börjar behövas igen, för jag vet inte vart samhället är på väg. Feminist såtillvida att jag anser att jag kan göra allt (kanske lite bättre) som alla män kan göra, förutom vid vissa fysiska styrkeprov. 😉 

Men bara för att jag anser att jag kan, både göra och säga vad jag vill, så är det smärtsamt tydligt att många, många, många kvinnor runt om i/över vår värld inte har samma rättigheter.

Men jag avslutar dagens rant med några till av alla bilder.

Med barnböcker på gång så roar jag mig enormt med naturens magiska under.

Tills nästa gång .
Kärlek & respekt,
El

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: ADHD, Eco friendly, Hälsa, Jämtland, Klimatsmart, Okategoriserade, Örter & läkeväxter, Säsongens livsmedel, Vardag Taggad som: blomsterbarn, fotografering, Höst, inspiration, intresse, livsval, ny väg

… dagboksanteckningar från en drömresa

2 augusti, 2024 By El Lämna en kommentar

Min son Diesel fick ett språkresestipendium av Catarina Hagströmer för att resa ner till Spanien en vecka.

Inte med EF, och framförallt inte FF (föräldrafritt för er som undrar), utan med mig; sin mamma. Vi var i Málaga i sju dagar, och tack och lov kan jag jobba från världens alla platser, och siesta för mig innebar AC, och dator med wifi.

Det är en sådan OBESKRIVLIG LYX att sitta på en strand, under en palm eller ett parasoll, och kunna jobba. 😭❤️ Så tacksam!

Sju dagar. Diesel fyller 15. Jag fyller 50. Bloggen 10.

Vi har lärt oss så mycket under denna vecka. Men kanske framförallt att vi alla kan lära oss att prata samma språk. Om vi vill förstå. Orden är inte alltid de viktigaste. Men ord och tankar kan vara vapen som slåss. Och ord kan vara en snuttefilt och trygghet. Du väljer hur du presenterar orden och mottagaren hur de tar emot och tolkar.

Vi har lärt oss att i Spanien, pratar han (Diesel) bara spanska, han har bara använt engelskan när han har varit ”tvungen”. Jag har pratat spanska (kan totalt ca 15 ord), italienska (här kan jag ett par hundra ord iaf, franska (hmm typ 75-ish ord), engelska (obehindrat) och svenska när jag mött någon som inte orkat anstränga sig för att förstå mina försök. Pfffffrrrt, smaka på svenska. 🙈

Det här inlägget har jag skrivit löpande under hela veckan i Málaga, och även veckan efter, så jag kanske behöver redigera, men det är många väntande inlägg just nu så jag måste dela detta, med risk för skämskudde när tid och noggrannhet finns. 🙈

1.2.3… Here we go.

Vi tåg ett nattåg från Östersund till Arlanda. Ingen av oss kunde sova. Spralliga, pirriga, lite nervösa (läs mamman). Jag satt med en medhavd plastkopp med vin och började skriva den här texten nedan:

” Det som slår mig
Strax före midnatt, i en sovkupé på ett tåg mellan Östersund och Arlanda, på väg mot en veckas äventyr i Spanien med min son, är att detta är inte vårt första, och definitivt inte vårt sista, men ett av de mest minnesvärda äventyren vi kommer göra tillsammans.

Nästa gång jag fyller år blir jag femtio. Han har hunnit bli nästan femton. Lång, och stilig. Djupt mörkbruna ögon, (fast mer gröna i Spanien 🤷‍♀️) och lite rufsigt hår, och så snygg att jag alltid kikar lite nyfiket omkring mig för att se andras blickar. Jag gör volter i huvudet av stolthet, att den här snygge unge mannen, som är så artig – är min son! ❤️

Nu åker vi söderöver, på en veckas språkresa i Spanien. Vi har fått ett stipendium till den här resan så det finns en agenda, en tanke, och ett mål, utöver den vanliga thrill’en av själva resan och allt det nya, okända, oooohhhhhhhhh va spännande! ALLT är nytt! För både mig och Diesel. Tillsammans.

Han är nästan spöklikt lik mig till energi, temperament, och hjärna. Och så Daniels spanska look. Och han är trots sin intensitet så mycket lugnare än jag är.

Och nu är vi här, on the brink of this great adventure.

Vad ska vi se, vad ska vi göra, var ska vi äta, sova, bada?

Var ska vi se semifinalen med Spanien, I SPANIEN?

Oj vilka fjärilar jag har i magen. Jag vet vilka underbara minnen han kommer få. Jag minns så väl något år, något VM, när Brasilien spelade och det var typ karneval på den fest där jag såg matchen, vid Mosebacke. Ivia, kommer du ihåg? 🥳

Och nåt annat år, EM eller VM, men FEST, oj vilken fest, och Spanien spelade och jag hade precis träffat Daniel, och höll i smyg på Spanien för jag var lite kär. 🥰

Ytterligare något EM eller VM när mina brorsbarn var små, hos deras morfar i Öregrund. En madrass på golvet och massor med fotbollsmys. Tilde kanske inte ens var född? ”

Vi kom till Arlanda, bråttom som sjutton med incheck, safety, och hitta gate. Mamma nervös, son irriterad på mamma. Litet plan. Jag tycker OERHÖRT illa om att flyga. Inte visa sonen sin rädsla. Inte visa sonen sin rädsla. Inte visa sonen sin rädsla. Inte visa …

När vi lyfte tog han mitt lillfinger i handen och höll. Han vet att jag inte tycker om att flyga. Han bryr sig inte. Han komforterade (comforted) mig. 🥹

Han såg inte tåren av lycka och stolthet som rann för min kind.

Vilken fantastisk unge jag har. Jag har gått fem steg bakom och iakttagit. Han har fått ta de flesta situationerna. Han kan ju språket. 😉 Dessutom har det varit mellan 25 – 38 grader i skuggan och mamman är otränad. Han har fått vänta in mig. 🙂

Vi tog en taxi till hotellet. Eller pfffffrrrt, hotell? Nåja, hostel á la mama El’s ungdomsår med backpack. Sonen var inte jätteimpad men höll god min och gillade läget. Han har min vagabond-gen iallafall.

Vi kom ner på tisdagen, såg Spanien-Frankrike matchen på en uteservering i historiska centrumet i Málaga. Ryser av vidden av den upplevelsen för min son.

Spanien VANN och är vidare till finalen som spelas på söndag. Vi är kvar i Spanien på söndag. Vi kommer se fotbollsfinalen i EM i Spanien. Det är så STOOOOORT!!! Det här är ett minne som jag kommer ta med mig till mina allra sista dagar som en av mitt livs finaste upplevelser.

I onsdags vann England mot Holland i en omgivning vi ALDRIG kommer glömma. Spanien – England i final. Både Diesel och jag har ”tippat” SPA-ENG i final.

”Nu, när jag skriver det här har det gått fem dagar, det är mitt i natten. Diesel sover nere i bäddsoffan och jag ligger inne i sovrummet med fläkten på. Efter två nätter i ett hostel, med gemensam toa och dusch, och inga som helst bekvämligheter egentligen. Det var rent, det var sååååååå prisvärt. Men jag har också backpackat en del. Det har inte min son. Än. Jag har killat på hans resenerv.

Nu är vi i en lägenhet med:

  • Sovrum med queensize bed, stor garderob, och värdeskåp. Med jobbdator? Ja tack.
  • Toa med dusch på rummet (lyx) & (nödvändigt) nowadays.
  • Kitchenette med allt nödvändigt.
  • Vardagsrum med bäddsoffa (queensize) tv, bord, och matdel med bort och stolar.

Min vana trogen (hrmpf typ trettio år sen sist) så kollar jag Lonely Planet, reseguider, googlar, fejsbookar, och söker information om vad som ska ses, göras, ätas, och besökas.

Köper kartor och böcker om Andalusien och Málaga. Diesel är inte riktigt med på det tåget ännu. Men jag ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAR kartor. Och böcker. Han kommer lära sig, I know.

Precis nedanför den franska balkongen med galler där vi hängt våra strandhandukar ligger en supermysig restaurang som bara råkar vara omnämnd i en av böckerna jag köpt. Visste jag det? Nej, det var ren slump, men det brukar vara så jag jobbar. Karma puttar mig dit jag ska. Nästan alltid.

Idag, lördag, den femte dagen, hade jag en av mitt livs allra bästa dagar.

Morgonen började ganska kaotiskt. Som när någon med adhd och ”nåt mer” får spunk på en annan med adhd och ”nåt mer” över detaljer som någon utan adhd och ”nåt mer” inte förstår. Ja ni förstår, jag blir alldeles matt av bara den meningen. 🥵

När vi väl kom ner till stranden, till vårt favvohak där vi bondat med både strandpersonalen (som hyr ut solstolar under parasoll och serverar mat och dryck från restaurangen), och restaurangpersonalen, så släppte allt, och dagen har gått från det ena bästa, till det andra bästa till den sjunde bästa, och nu är jag TVUNGEN att skriva ner det innan jag glömmer.

Och här typ somnar jag. Och måste börja om på nytt.

”

Ny dag. Ny text. Nu är tid att njuta av de sista ögonblicken i min nya favoritstad i världen. New Orleans har varit oslagen favorit utan konkurrens sedan 2000-ish när jag var där. Nu ligger Málaga på samma plats. Delad etta. I VÄRLDEN! Venedig, Sydney, Stockholm, Östersund, Malmö, Umeå, kommer strax efter.

Anyhow, igår vann Spanien EM guld.

Imorgon åker vi hem.

Tanken var att vi skulle hyrt bil och kört till Gibraltar, Cádiz, Sevilla, Granada, och tillbaka till Málaga. Det blev inte så. Vi blev kvar i Málaga. Jag vill aldrig åka härifrån. Diesel är redo att börja skolan direkt, och universitetet? Jodå, det ligger vid stranden.

Vi har träffat många ungdomar och unga vuxna som berättat för Diesel om Erasmus programmet. Jag skakar lite på huvudet åt min egen dumhet, som egentligen inte vill klippa navelsträngen alls, men jag har medvetet kittlat hans reslust och nyfikenhet.  Tänk om jag tänkt på att han förmodligen skulle vara exakt lika mottaglig som jag var i samma ålder! Jag gissar att han kommer göra som jag också, efter sommarlovet, direkt efter gymnasiet åkte jag till USA som Au Pair.

”

Det var det sista jag skrev i Spanien. Vi flög hem, hälsade på hos lillasyster (moster) och ena systerdottern (kusin), träffade bonussonen (storebror) och tog tåget hem. Blev hämtade av Daniel och Peanut och har landat i minnen och känslor.

Eller har vi det? Vi har inte ens visat Daniel alla bilder vi tog. Det får vi göra ikväll. Eller imorgon. Och berätta mer, och minnas mer.

Med mina ganska många fler år i bagaget har jag andra minnen och andra intryck, och det är så otroligt fascinerande att lyssna på Diesels intryck och minnen, och vad som var störst för honom. Slutsignalen i moshpit. Ryser. Kommer ihåg egna minnen av andra moshpits, och förstår känslan. Helt.

Cati,
vi fick uppleva en uteservering på ett torg i historiska Málaga med så mycket folk att det hade kunnat vara obehagligt, men ALLA var glada, ALLA sjöng, skrattade, pratade, och Spanien var i EM final och VANN. 🥇

Jag fick möjlighet att ge min son ett minne han kommer ta med sig resten av livet, och jag fick uppleva det tillsammans med honom. För evigt stoppar inte min tacksamhet. För evigt och mer därtill. ❤️ Tills solen kallnar. Tack!

I vanlig ordning är det lite o-ordning bland mina inlägg och minnen, och på torsdag ( idag :O) (igår) fyller bloggen tio år! Jag som skulle ha hunnit så mycket tills dess/nu!

Men för nu är det här, första inlägget på länge, och min evinnerliga lycka. Tack Cati!

Kram,
El (Nor)
X.

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: ADHD, NPF, Okategoriserade, Vardag Taggad som: EM, resa, spanien, spanska, språkresa, språkresestipendium, stipendium

Sustainable Living 10 år

1 augusti, 2024 By El Lämna en kommentar

 Helt otroligt! Bloggen fyller tio år idag!

Det firar vi med att göra det sista på alla måsten så vi kan njuta av sommaren. 🙂

Det ligger inte mindre än fyra utkast på inlägg som kommer, när som helst. Nu KÖR vi!

Vi hörs snart!
Kram,
El
X.

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: ADHD, Återbruk, DIY, Eco friendly, Hälsa, Karriär, Klimatsmart, NPF, Okategoriserade, Örter & läkeväxter, Säsongens livsmedel, Trädgård, Tvåltillverkning, Vardagsmat

Vårstädning med hampasåpa

1 maj, 2024 By El Lämna en kommentar

Inlägget innehåller sponsrade länkar till Hampabondens ekologiska hampasåpa från Skåne.

1:a maj. Jag hade inte tänkt göra ett inlägg idag, utan hade tänkt ta en röd dag och vila. Kanske baka nåt glutenfritt, ta en promenad med Peanut, eller läsa en bok. Imorse, när resten av lilla familjen sov skönt, skickade jag in några av de allra sista deklarationerna som ska vara inne senast imorgon, om ni inte har uppskov. Solen sken, varmt, och våren ville liksom glänsa på sin allra bästa sida. Fåglarna jublade och det är en första maj att ta med mig i minnet till ålderns höst som en fantastisk vårdag.

Med alla livsandar på glatt humör och spirande värme plockade jag fram lite städprylar och bestämde mig för att inviga våren på riktigt.

För ett par år sedan skrev jag ett inlägg om hållbar städning. Jag älskar inte att städa, det har liksom alltid varit min akilleshäl. Men allt jag gör i livet, gör jag på ett hållbart sätt. Så även städning. Jag älskar hållbara, gammeldags städprylar, snygga, mysiga, ekologiska, helt skuldfria städgrejer.

Kika gärna på förra inlägget nedan.

Pippi är sakletare och städar

Idag var det kajakerna som fick sig en grundlig vårrengöring, med härlig hampasåpa, och så tog Peanut och jag en premiärtur längs med strandkanterna på Hårkan mot utmynningen till Indalsälven. 

Jag vågar påstå att vårvintern nu på riktigt gått över i vår. Örterna frodas i fönstren, och allt börja långsamt sträcka på sig, och vakna till liv. Måsar, ejdrar, tornfalkar, sångsvanar, gäss, sädesärlor, och tranor har kommit tillbaka. 

Vi lever som vi lär, och städar hållbart, och eftersom vi lever mindre än ett replängds avstånd från vår egen vattenkälla så är våra städ- och tvättprodukter av det allra största och yttersta vikt. 

Jag fått testa en ny såpa med hampfröolja. Bara ekologiska ingredienser tillverkade i Skåne. Min psoriasis gillar inte när jag diskar och städar, men den här såpan var väldigt mild mot händerna och grym mot smutsen! Kika gärna här om du vill vet mer eller testa själv; https://www.scentstopwebshop.se/33-hampaprodukter/hampabondens-hampasapa.

Kajakerna har stått vinterförvarade i snön mot husväggen så de behövde en ordentlig genomgång. Peanut hjälpte så klart till på det bästa sättet hon bara kunde. Tror det kallas arbetsledare? 😉 Framförallt kände hon sig väldigt bekväm i kajaken och det är det allra, allra viktigaste för mig.

En bunke med varmt vatten, en klutt hampasåpa, en grov borste för det värsta, en liten bit loofah för det ovärsta, en svamp för det enklaste, och en trasa. Det visade sig att jag bara behövde svampen med vatten och såpa.

Jag jobbade upp en skönt lödder med svampen och det räckte för att få bort nästan all smuts. Sköljde bara av med vatten från Hårkan, så var det klart.

Det är inte mycket is som är kvar, men det gör att det känns extra coolt att ta första kajakturen, innan vårfloden! Peanut var bara liten yttepyttevalp förra året när hon följde med ut sist, så hon fick långsamt och i egen takt utforska kajakerna. I höstas, innan vi drog upp kajakerna för säsongen missbedömde hon sin egen förmåga, vattnet och/eller avståndet mellan kajakerna så hon ramlade i. Det var kallt. Hon var inte jättenöjd. Men det verkar hon inte komma ihåg överhuvudtaget.

Hon var så cool! Hoppade i och ur, gillade läget med flytvästen och satte sig tillrätta på lilla filten mellan mina ben, och smög försiktigt fram och tillbaka och letade efter, och hittade, balansen. Vi tog det extra lugnt eftersom det inte kan vara mer än 4-6 grader i vattnet, så vi paddlade bara längs med strandkanterna.

She’s a natural! ❤️ Och ja, det är första gången min bleka lekamen ser solljuset i år så jag är ledsen om jag bländar er med allt det vita och skära. 🫣

Mer än hälften av den första riktiga vårdagen återstår, så nu ska vi snart tända grillen och avnjuta några rödingar grannen fiskade till oss förra året.

Ut och njut!
Kram,
El & Peanut
X.

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: DIY, Eco friendly, Hälsa, Klimatsmart, Okategoriserade, Quick tip, Trädgård, Tvåltillverkning Taggad som: ekologiskt, fralla, fransk bullbogg, hållbart, hårkan, invigning, Jämtland, kajaktur, klimatsmart, städa

Örtpyssel i ”panik” och adhd rant

27 mars, 2024 By El Lämna en kommentar

Rant är i det här inlägget engelska för svammel. 😉

Som jag skrev igår så är söndagar den dagen jag har bestämt att jag ska lägga ut veckans ”stora” inlägg.

Det kommer nog komma några korta, snabba, under veckorna också, men i alla fall ett som är veckans huvudinlägg på söndagar.

Men just i söndags. Mamma Bergström var mer än lagom stressad i söndags, när sonen satt på ett plan till Polen. Så välkommen in i min hjärna under några timmar. ADHD, extra allt. Verkligen extra allt.

För att hålla mig sysselsatt så jag inte skulle gå upp i atomer så skördade, torkade och omplanterade jag örter. Det var bra pris i en affär i närheten så jag passade på. Persilja, rosmarin, basilika, timjan, oregano, och salvia.

Jag har flera inlägg på gång, hit till bloggen, och samtidigt skriver jag på en bok, så jag har ofta, eller alltid, en diktafon med mig. Och varför jag inte använder mobilen är helt enkelt för att jag ibland inte vill bli störd så då får telefonen gå i flygplansläge och jag kan lyssna på musik och skapa bäst jag vill. I söndags använde jag mobilen till musik, uppdatering av Diesels whereabouts och google.

Känslorna jag hade när sonen var i luften kan beskrivas som panik men ändå inte. Varenda känsla var utanpå kroppen och jag behövde verkligen göra något, lyssna på något.

Jag satte på en ny spellista med Metallica, det är tryggt, familjärt, lugnt, får mig att slappna av lite grann. Lång historia för ett annat tillfälle, men Metallica får mig lugn, all ilska, frustration, oro, och stress rinner av som vatten på en gås.

Daniel var ute och våreldade, vi behövde verkligen inte vara i samma hus. Det var bra att vi hanterade vår stress på olika håll tills vi visste att Diesel var nere på marken igen.

Varför åkte sonen till Polen nu? Jo, varje år (under normala omständigheter vid sidan av pandemier och krig) åker några utvalda ungdomar från Östersunds kommun med ledare till Auschwitz i ett projekt som heter Tolerans. De träffas regelbundet innan de åker och lär känna varandra, en brokig skara ungdomar, utvalda för att inte passa varandra särskilt väl, utan verkligen med alla olika tänkbara bakgrunder, pluggisar som stökisar, introverta och extroverta. Tillsammans får de lära sig historien, se Schindler’s List och sedan gå i hans fotspår i Krakow. Världens kanske i dagsläget mest aktuella och viktigaste lärdom.

Klicka på länken för att komma till mer info på Wikipedia.

Det är stort. Gigantonormt. Det är något jag själv verkligen skulle vilja få möjlighet att göra en dag, att få besöka koncentrationslägren Stammlager 1 och Birkenau, att få besöka Schindlers fabrik, gå på torget, och igenom gettot, allt jag sett i filmen, och verkligen få uppleva historien på plats.

Så i söndags ville jag bara veta att Diesel landat ordentligt. Ville inte jinxa något. Jag bad varenda kraft i hela universum hjälpa honom ner ordentligt på jorden igen. Hel och vid liv.

Han är klok min son (jaja, vår son då). Modig. Stark. Vettig. Otroligt fina värderingar. Vi har lyckats väl att uppfostra honom till en fin ung man som värnar om sina kamrater, hjälper till när han kan, står upp mot orättvisor och visar världen omtanke och empati. Jag VET att han kommer klara sig, förmodligen bättre än de flesta. Men han kan inte påverka planet. Själv är jag onödigt flygrädd men jag flyger ändå, om jag måste, med Diesel, och jag klimatkompenserar ALLTID.

Nåväl, vi hade sovit kanske 2,5 timme, till och från, innan jag skjutsade honom till bussen som tog honom till flygplatsen i Norge för att flyga vidare till Polen. Och under tiden jag väntade på besked att planet landat tryggt och säkert i Polen var jag ett nervöst vrak.

Söndagar är normalt städdag men det fick vänta.

Med den minsta, finaste lilla saxen i huset klippte jag meditativt örtstam för örtstam, blad för blad, på mina örter och la ut dem för att torka.

Jag förberedde byttor med jord där jag blandade gammal jord med lite ny jord som fått tina upp inne, och med aska och kaffesump, som jag skrev om häromsistens.

Lyckas jag med örterna nu har jag kryddor i all evinnerlighet. Jag ska stoppa ut i kryddlådorna när sista frosten är över, mest troligt efter midsommar. Sedan borde jag kunna skörda hela säsongen, torka, hänga upp, förvara. Ta in och plantera om i krukor igen i höst inför vintern.

Medan jag pysslar med örterna, och pysslar om blommorna, pratar jag för mig själv i diktafonen. Sjunger med Metallica i bakgrunden. Myser mitt i oron. Men jag vill inte kalla det oro direkt, bara 100% fokus på Diesel, och att få ner honom på marken. Bara jag vet att han landat ok kommer jag kunna andas lättare igen. Han kommer klara alla situationer han utsätts för. Han är stark, modig, klok och fantastisk.

Här har jag verkligen inte varje tanke på sin plats, det är fullkomligt kaos i huvudet, men jag tar djupa andetag och försöker hitta tillbaka till tankarna jag vill fokusera på.

Nedan kommer ett litet exempel på hur tankarna gick, och vad jag sa på diktafonen. Välkommen till min adhd hjärna, extra allt.

adhd rant [svammel]

”

Peanut har börjat sjunga, annorlunda, som en fralla-reel. Lite som ett kvitter som övergår till gutturalt yl, fast lågmält. Måste filma, hon kanske kan bli influencer? Har sett massor med frallor på insta.

På vilket sätt växer örterna? Vilka trivs tillsammans? I vilken gjord. Näring? Utöver aska och kaffesump. Gammal jord blandad med ny gjord och näring.

Alla behöver en mamma, som älskar sina barn lika mycket som jag älskar mina. Alla mina barn. Barnen kanske inte alltid håller med, då jag har en tendens att vara lite hönsig, (mother hen in English) men kärleken är ändå det som betyder mest.

Om alla fick lika mycket kärlek som mina barn får skulle det inte finnas några krig, terrorister, eller gangsters som livnär sig på våld.

Jag pausade lite här och googlade mig fram till att oregano trivs med salvia, och timjan trivs med rosmarin, basilikan fick egen kruka och persiljan fick flytta ihop med citronmeliss och gurkört. Chilin fick näring och mer jord, aloe veran fick mer jord och Dr. Westerlund fick en större kruka. Ska be om hjälp att beskära den så man kan ta sticklingar. Orkidén behöver lite kärlek.

Skrattar lite för mig själv, Daniel sa könsord (gender words) till mig igår. Han hanterar sin stress på sitt sätt. 😉 Alltså, han svär oerhört sällan så när jag skriver att han sa könsord, så menar jag att han verkligen sa ordet ”könsord” till mig när jag fladdrade lite för långt i min nervositet.

Reflekterar över att några av låtarna på spellistan inte är mina favoriter, men lyssnar ändå. Ilandsproblem (first-world-problem) kan man kalla det när man har en ny, random playlist som inte går i ordningen jag är van vid i min egna playlist. Gamla Metallica ändå.

Visslar falskt, men i takt i alla fall, gamla skivorna, ber till Cliff att hjälpa Diesel på vägen. Tecken från Cliff att han ser till att Diesel landar ordentligt. Orion nu då? Nähä, seek and destroy, ändå rätt passande, hide and protect.

Det börjar värka i mammasjälen, nu borde de ha landat. Ovissheten är vidrig. Visslar med och gläds åt det familjära i vissa av låtarna jag känt i över trettio år. Okej, Daniel hade redan kollat, det är 40 minuter kvar tills de skulle vara framme. Skönt att veta. Vi sköter vår oro på varsitt håll, snyggt. Utan konflikter.

Jordförbättra. Gammal jord, ny jord, organiskt material, kaffesump, aska. Astma. Note to self, aska är torrt att inandas. Huvva, tänk er askregnen över Auschwitz. Ryser och skjuter bort tankarna.

Gruvsamt är var det är, förbannat tungt att bära. Agasamt. Älskar jämtska (local dialect in Northern Sweden). Förbannat humbling experience (älskar svengelska) att ha sonen på ett flygplan i luften på väg till Polen när Ryssland precis kränkt Polskt luftrum i några sekunder. Krakow ligger ganska nära gränsen till Ukraina.

Anna ringer, jag ber till Cliff Burton, Diesel landar när som helst.

Tappar svenskan. Det här är så viktigt, jag behöver det där, han behöver det här. Han kommer klara allt, det är jag som måste klara av det.

Såga isär navelsträngen.

Vilken erfarenhet. Han kommer växa så mycket, kommer komma hem som Barbapapa och spränga huset som blir för litet. Kommer hem med alla erfarenheter och har vuxit flera meter. Kommer hem som Gandalf, hos Bilbo.

Daniel kom in, följer planet i realtid. Ser när det landar. Vet inte om det är moderlig instinkt, eller faderlig, men han kommer i samma minut som planet landar så jag får se det, och kan andas ut. On ground. Lättnaden sköljde över mig som en vinterkräksjuka med instant illamående. Skulle kunna sova en halvtimme bara för lättnadens skull. Har jag sagt att jag är flygrädd? Hahahahahahaha.

Hysteriska mamman. Inombords.

Mer vin till folket. Häller upp ett stort glas. Mega pint. I thought it necessary. Han är i Polen, jag kan INTE köra och hämta honom. Tack Martin, morfar, Vicke, mami, mamma, mormor, farmor och farfar, Cliff, Chris, Chester, Jeff. Tack hela universum.

Ni skulle höra mina suckar. Daniel bara skakar på huvudet och går ut igen.

Diesl-ur [uttalas på isländska] mi amor. Älskade, älskade, älskade unge. Tack och lov.

Undrar hur det skulle vara med riktigt tegelgolv, som att bo i ett orangeri (conservatory in English)? Åter till projektet som Daniel inte vet om än. Måste bygga en ställning till fönstret vid soffan, för gurka, druvor, och melon, inomhus. Klätterställning, som Dogges kökshylla i nya lägenheten.

Nästa steg i vårt hem är att bygga en köksö. Jag har en ritning, eller egentligen en bild från Pinterest, som Daniel får följa när vi hittat en lada som vi får ta virke från. Jag skapar projekt, Daniel utför. 😉 Han har sin bod, och apropå julmust måste jag visa er hur fint han har renoverat sin bod med virket som Jämtkraft sågade ner första vintern vi bodde här. Det är ett separat inlägg som vi påbörjat för länge sen.

”

End of rant, Mic drop.

Om du har orkat läsa ända hit så måste du vara lika trött som jag blev när jag såg att Diesel landat ordentligt. Bara för mig att läsa igenom detta innan jag trycker på publicera gjorde mig alldeles matt.

Detta är ett exempel på min omedicinerade adhd, under ”extrem press”. Vid många andra tillfällen ser jag både min och Diesels diagnoser som superkrafter, men ibland är känslorna på utsidan och då är det bara att gilla läget, och göra det jag vet fungerar för stunden.

Ha en fantastiskt dag, ta hand om er, och ta hand om varandra. Krama om era nära och kära en extra gång.

Kärlek, respekt och massor med adhd kramar,
El

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: ADHD, Återbruk, DIY, Hälsa, Okategoriserade, Örter & läkeväxter, Trädgård Taggad som: adhd, adhd - en superkraft, ekologiska örter, ekologiskt, inspiration, metallica, musik, örter, plantera om, rant, underbara adhd

Tack! Thank you!

12 mars, 2024 By El Lämna en kommentar

This post will be both in Swedish and English. For English scroll down please.

Tack snälla för all feedback! Jag har på sistone fått några nya följare, och nått ut till nya läsare, men framförallt har jag några hundra trogna läsare som varit med sedan starten av bloggen för nästan tio år sedan, och jag är SÅ TACKSAM!!! att ni nu är några stycken som har hört av er och vill ha tillbaka svenskan! Det är klart att jag vill ha kvar alla mina svenska läsare!

Det betyder oerhört mycket att ni hör av er. Och jag kommer SJÄLVKLART att skriva på svenska igen, och för mina nya engelskspråkiga följare ska jag också lika självklart kolla hur översättningen blir så det är rätt budskap som kommer fram. Och där jag tycker det behövs kommer jag skriva på både svenska och engelska. Jag ÄLSKAR att få höra vad ni tycker och tänker! Både via mess och kommentarer och mail. TACK!

Thank you for all the feedback! Lately I have gained some new followers, and reached out to new readers, but most of all I have a few hundred loyal readers who have been with me since the beginning of the blog almost ten years ago, and I am SO GRATEFUL!!! that there are now a few of you who have heard from you and want Swedish back! It is clear that I want to keep all my Swedish readers!

It means a lot that you get in touch. And OF COURSE I will write in Swedish again, and for my new English-speaking followers I will also, of course, check how the translation turns out so that the right message comes across. And where I think it is necessary, I will write in both Swedish and English. I LOVE to hear what you think and think! Both via mess and comments and email. THANKS!

Love and respect,
El
X.

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: Okategoriserade

Bivaxdukar

21 mars, 2023 By El Lämna en kommentar

Nu när energin och kreativiteten vaknat igen dammar jag av gamla högar med garn, sysaker, gamla jeans, trasiga gamla kläder, gamla bomullslakan och örngott, oljor och örter. Gamla kameran plockas fram och laddas.

De gamla lakanen är noggrant tvättade med ättika och bikarbonat för att få bort eventuella rester av tvättmedel. I somras/höstas? köpte jag bivax av en lokal biodlare och har väntat in en pysseldag med några granntjejer, som aldrig blivit av.

Så häromkvällen fick jag ett infall och satte igång. Vid ett tillfälle i vintras förberedde jag ovan nämnda tjejkväll genom att klippa upp örngott i lagom stora bitar till bixaxdukar.

Vi använder oftast våra dukar till smörgåspaket, och över bunkar, och skålar med mat så jag utgick ifrån min favoritstorlek på våra köpedukar.

Färdiggjorda smörgåsar till mackjärnet, lindade i bixaxdukar.

Satte ugnen på 150 grader, tog fram några bakplåtspapper och en plåt och satte igång.

Så nu till knäckfrågan varför bivaxdukar?

<> Bivaxdukar används för att förvara mat – istället för plast- eller aluminiumfolie.

<> Bivax är bakteriedödande, antiseptiskt, antibakteriellt, miljövänligt.

<> Bivaxdukar är återanvändbara, komposterbara, och gjorda på naturliga råvaror – det vill säga miljövänliga och skadefria. Mina bivaxdukar innehåller bivax från en gård här i bygden och gamla bomullstyg, oftast gamla uttjänta lakan som varsamt tvättats med ättika och bikarbonat för att få bort rester av eventuella tvätt- och/eller sköljmedel. Återbruk i sitt esse. Giftfritt.

<> Bivaxduken värms upp med hjälp av händerna och formas sedan lätt runt maten. De är vattentäta, och läcker inte igenom.

Såååå mycket snyggare än en plastpåse kring osten.

Skötsel
Bästa sättet att sköta om bivaxdukar är genom att förvara dem på en sval plats, där de undviker direkt solljus. I ett skafferi, i en låda, eller på köksbänken.

De är lätta att rengöra. Skrubba bara försiktigt av bivaxduken under kallt eller ljummet vatten tillsammans med en droppe diskmedel. Låt dem sedan lufttorka på diskstället. Skrubba inte för hårt med en grov borste då kan du repa vaxet. Vik sedan och stoppa undan de torra dukarna på lämplig plats igen.

Hur länge håller en bivaxduk?
Bivaxdukar håller så länge man tar väl hand om dem. När bivaxduken börjar tappa sitt grepp kan man återimpregnera den genom att lägga den i ugnen på låg värme en stund, och se om man ser ”kala fläckar” eller så kan man stryka på lite mer smält bivax.

Tänk på
Bivax smälter vid höga temperaturer så man bör inte använda bivaxdukarna till rått kött, kyckling eller fisk. För att få ren duken efter användning måste man diska i för hög temperatur och då förlorar man en del av vaxet. All tillagad mat går bra, men inte råa animaliska produkter alltså. 

Bivax är byggmaterialet som bin använder för att skapa sin bikupa. Det är ett slitstarkt material som både bevarar värme, är vattentätt, och skyddar mot fukt. Bivax har även antibakteriella egenskaper, och håller därför maten fräsch längre.

Biet i mittten har med sig lite vitt pollen som ska lagras som mat.
Detta bi, också i mitten har lite gulare pollen.
Här ser man tydligt hur bina skapar ett vaxtäcke över den glansiga honungen.

När de fyllt sitt förråd med färdig honung täcks cellerna med vax. Det här täckvaxet använder vi till våra bivaxdukar. Bivax används alltså även ursprungligen som matförvaring.

När honungen skördas tas vaxet omhand och skadar alltså varken kupa eller bi, en win-win där bikupan får en ren nystart inför vintervila, och man tar hand om allt material, honung och vax.

Propolis är en annan biprodukt (pun intended) som jag vill återkomma till när jag varit uppe på Mellestgården och hälsat på bilsamhällena. 

När jag bodde på Värmdö hade jag den stora äran att få följa med en lokal biodlare och dokumentera hans arbete. Det finns här (klicka på länken) och det var då jag hade möjligheten att fotografera bina på så nära håll.

Ha en fin dag.

Kram,
El

Dela gärna detta:

  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
  • Publicera

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Arkiverad under: Återbruk, DIY, Klimatsmart, Okategoriserade Taggad som: återbruk, bivaxduk, DIY, gör egna bivaxdukar, klimatsmart, miljövänligt, Plastbanta, steg för steg bivaxduk

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 12
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Sustainable Living

Sustainable Living är en privat blogg om våra försök att leva på ett hållbart sätt, genom klimatsmarta val, hälsa, och härproducerad mat.

Vi tipsar om återbruk, återanvändning, återvinning, odling, foragering, hemgjorda tvålar och salvor, recept och vild mat, såsom ogräs och örter.

TRANSLATE

Search

Find us on Facebook

Find us on Facebook

Subscribe

Gör som 927 andra, prenumerera du med.

Social media

  • Visa Sustainable-Living-1515678651980632s profil på Facebook
  • Visa padboxers profil på Twitter
  • Visa sustainableliving.ses profil på Instagram
  • Visa eleonorbergstrms profil på Pinterest
  • Visa eleonorbergströms profil på LinkedIn
Follow

mytaste.se

ADS

Privacy & Cookies: This site uses cookies. By continuing to use this website, you agree to their use.
To find out more, including how to control cookies, see here: Cookie-policy

Hitta recept

hittarecept.se
Matklubbens Topplista

Footer

© 2024, Sustainable Living

Mina bilder är skyddade av upphovsrättslagen och får inte kopieras eller användas på andra ställen utan skriftligt godkännande. Låna gärna mina recept, men länka hit och berätta varifrån receptet kommer. En del av mina länkar är så kallade affiliatelänkar, vilket innebär att jag kan få en viss ersättning för köp gjorda genom mina länkar.

My photos, pictures and illustrations are protected by copyright laws and cannot be copied and used elsewhere without my written permission. NO stealing please. Some of my links are so called affiliate links, meaning I can receive commission based on sales made through my links.

Copyright © 2025 · [SUSTAINABLE LIVING by GOBLIN CREATIVE]

Please wait...

HEJ OCH VÄLKOMMEN!

Sustainable Living handlar om vårt försök till en hållbar livsstil; klimatsmarta val, hälsa, ekologiska och närproducerade livsmedel. Missa inga inlägg, registrera dig här.
Warning: Undefined array key "show_name_field" in /customers/a/4/5/sustainableliving.se/httpd.www/wp-content/plugins/email-subscribe/wp-email-subscription.php on line 1011 Warning: Undefined array key "show_agreement" in /customers/a/4/5/sustainableliving.se/httpd.www/wp-content/plugins/email-subscribe/wp-email-subscription.php on line 1016 REGISTRERA DIG!
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d