Okategoriserade

Bivaxdukar

21 mars, 2023 By El Leave a Comment

Nu när energin och kreativiteten vaknat igen dammar jag av gamla högar med garn, sysaker, gamla jeans, trasiga gamla kläder, gamla bomullslakan och örngott, oljor och örter. Gamla kameran plockas fram och laddas.

De gamla lakanen är noggrant tvättade med ättika och bikarbonat för att få bort eventuella rester av tvättmedel. I somras/höstas? köpte jag bivax av en lokal biodlare och har väntat in en pysseldag med några granntjejer, som aldrig blivit av.

Så häromkvällen fick jag ett infall och satte igång. Vid ett tillfälle i vintras förberedde jag ovan nämnda tjejkväll genom att klippa upp örngott i lagom stora bitar till bixaxdukar.

Vi använder oftast våra dukar till smörgåspaket, och över bunkar, och skålar med mat så jag utgick ifrån min favoritstorlek på våra köpedukar.

Färdiggjorda smörgåsar till mackjärnet, lindade i bixaxdukar.

Satte ugnen på 150 grader, tog fram några bakplåtspapper och en plåt och satte igång.

Så nu till knäckfrågan varför bivaxdukar?

<> Bivaxdukar används för att förvara mat – istället för plast- eller aluminiumfolie.

<> Bivax är bakteriedödande, antiseptiskt, antibakteriellt, miljövänligt.

<> Bivaxdukar är återanvändbara, komposterbara, och gjorda på naturliga råvaror – det vill säga miljövänliga och skadefria. Mina bivaxdukar innehåller bivax från en gård här i bygden och gamla bomullstyg, oftast gamla uttjänta lakan som varsamt tvättats med ättika och bikarbonat för att få bort rester av eventuella tvätt- och/eller sköljmedel. Återbruk i sitt esse. Giftfritt.

<> Bivaxduken värms upp med hjälp av händerna och formas sedan lätt runt maten. De är vattentäta, och läcker inte igenom.

Såååå mycket snyggare än en plastpåse kring osten.

Skötsel
Bästa sättet att sköta om bivaxdukar är genom att förvara dem på en sval plats, där de undviker direkt solljus. I ett skafferi, i en låda, eller på köksbänken.

De är lätta att rengöra. Skrubba bara försiktigt av bivaxduken under kallt eller ljummet vatten tillsammans med en droppe diskmedel. Låt dem sedan lufttorka på diskstället. Skrubba inte för hårt med en grov borste då kan du repa vaxet. Vik sedan och stoppa undan de torra dukarna på lämplig plats igen.

Hur länge håller en bivaxduk?
Bivaxdukar håller så länge man tar väl hand om dem. När bivaxduken börjar tappa sitt grepp kan man återimpregnera den genom att lägga den i ugnen på låg värme en stund, och se om man ser ”kala fläckar” eller så kan man stryka på lite mer smält bivax.

Tänk på
Bivax smälter vid höga temperaturer så man bör inte använda bivaxdukarna till rått kött, kyckling eller fisk. För att få ren duken efter användning måste man diska i för hög temperatur och då förlorar man en del av vaxet. All tillagad mat går bra, men inte råa animaliska produkter alltså.

Bivax är byggmaterialet som bin använder för att skapa sin bikupa. Det är ett slitstarkt material som både bevarar värme, är vattentätt, och skyddar mot fukt. Bivax har även antibakteriella egenskaper, och håller därför maten fräsch längre.

Biet i mittten har med sig lite vitt pollen som ska lagras som mat.

Detta bi, också i mitten har lite gulare pollen.

Här ser man tydligt hur bina skapar ett vaxtäcke över den glansiga honungen.

När de fyllt sitt förråd med färdig honung täcks cellerna med vax. Det här täckvaxet använder vi till våra bivaxdukar. Bivax används alltså även ursprungligen som matförvaring.

När honungen skördas tas vaxet omhand och skadar alltså varken kupa eller bi, en win-win där bikupan får en ren nystart inför vintervila, och man tar hand om allt material, honung och vax.

Propolis är en annan biprodukt (pun intended) som jag vill återkomma till när jag varit uppe på Mellestgården och hälsat på bilsamhällena.

När jag bodde på Värmdö hade jag den stora äran att få följa med en lokal biodlare och dokumentera hans arbete. Det finns här (klicka på länken) och det var då jag hade möjligheten att fotografera bina på så nära håll.

Ha en fin dag.

Kram,
El

Modern självhushållning

18 mars, 2023 By El Leave a Comment

Precis som jag skrev tidigare så är vår lilla stuga inte i någon egentlig mening ett torp, men det ligger ett härligt romantiskt skimmer över ordet som jag älskar.

Jag önskar att vår lilla stuga vore ett torp, så härmed bestämmer jag att vår stuga får kallas för torp. 🙂 Och därmed lever ju vi ett modernt torparliv. 😉

Vårvintern är här, Jämtlands femte säsong, tiden mellan vinter och vår, när solen värmer och gnistrar i den vita snön, isen och fåglarna sjunger om vårens annalkande, om vad som komma skall. Det droppar från taken och om man blundar och lyssnar kan man nästan höra hur naturen långsamt börjar röra sig lite i sömnen och sträcka på sig. Snart dags att vakna. Snart. Men emellanåt kommer det en horisontell snöstorm emellan som gör att jag ibland längtar lite extra till våren.

Det här är den tredje bostaden vi bor i tillsammans, Daniel och Diesel och jag.

Först bodde vi i Farstaviken, Gustavsberg, sedan i Älvsalaviken, typ längst ut på Värmdö, och nu…? I Hårkviken? Lilla böjen precis innan Hårkan går ut i Indalsälven, innanför inlandsbanan och den vackra järnvägsbron. Mitt i Jämtland

Vi har alltid haft bryggorna i vår omgivning extra varmt om hjärtat och nu har vi till och med en alldeles egen brygga.

Inte som den i Farstaviken som vi ”claimade” genom att ha vår första dejt på och sedan genom att gifta oss på, på vår ettårsdag, och inte som den i Älvsala som vi också nyttjade flitigt med bad och fiske. Utan det här är verkligen vår egen brygga. På vår tomt. Vid vårt torp. Yes!

Den sista tiden har jag skrivit oerhört mycket. Det är som att jag har vaknat upp igen efter en fyraårig dvala av kreativ torka. Försiktigt har jag börjat lufta penslar, pennor, färger och papper, projekt och planer, planteringar och skrivprojekt.

När jag kollar igenom bloggen ser jag att jag hade ett upphåll mellan 10 september 2018 och 19 juli 2020. Två mycket, mycket svåra år.

Oktober 2020 flyttade vi hit.

Ska jag summera de senaste åren så kan tiden mellan hösten 2018 och hösten 2020 för evigt dra åt helvete och stanna där utan att jag lägger mer energi på det. Punkt. Vi saknar de vi saknar, och de finns för alltid med oss.

2021 och 2022 har varit två mellanår, av vila och återhämtning. Några tappra försök till inlägg har det blivit, mest om återhämtning, vila och hushållning. Men inte mycket. Så himla ofta har jag velat göra något, känt på garn för att virka, pillat på penslar för att måla, öppnat datorn för att skriva, tagit fram en bok för att läsa. Sen har det tagit stopp. Ingen ro, ingen lust, ingen tid, ingenting. Ännu en kväll framför TVn eller datorn.

Runt årsskiftet 2023 vaknade jag, som pånyttfödd, med min gamla energi, den jag hade innan september 2018.

Den gamla drömmen om att skriva min bok liksom sträckte lite på sig och gäspade lojt. Är det dags nu? Under de här sista två åren i ide har jag gjort något särskilt? Vad har jag lärt mig? Vad har jag omvärderat? Hur ska jag gå vidare nu och vilken ny dörr ska jag välja?

Det här med dörrar kommer jag tillbaka till senare, när boken kommit lite längre i sin skepnad. Att välja riktning och dörr har alltid varit en stor grej i mitt liv.

Men nu är vi här, och jag är vaken.

I huset vid Hårkans strand. Vid bryggan där jag kan sitta och jobba, i kajaken som ger mig frihet att ge mig ut på vattnet och känna styrka från naturen. I gästhuset som blivit min älskade fristad och mitt magiska she-shed. Här sitter jag inte bara och jobbar utan här har jag äntligen dammat av penslar, böcker, garnnystan och sysaker.

Utanför finns en liten början till trädgård, och för första gången i mitt nästan halvsekel långa liv längtar jag efter våren. Hösten är annars min favotitårstid när naturen sprakar i färger och vrålar ut sin styrka genom hårda vindar och förändring.

Jag älskar förändring, när det behövs. Varje år på hösten är det som att vinden ropar på mig och pockar på förändring. Jag blir rastlös, lite edgy, möblerar om, om jag kan, startar ett nytt projekt. Den här hösten som gick var annorlunda. Det var också en första gång som jag kände vinden kalla, men läste den annorlunda.

När vi flyttade hit fanns det redan planterade och etablerade buskar av aroniabär, rabarber, svarta vinbär, röda vinbär och nypon. Vi har äppelträd, granar, tallar, björkar, och enar. Skogarna fulla med bär och svamp.

I fjol planetarde vi hallonbuskar, jordgubbar / smultron, två havtornsbuskar, en hane och en hona, sviskon och potatis i det gamla badkaret.

Chili och tomater har fått mogna inne i fönstret och nu, trots att snön ligger kvar överallt har jag börja längta efter våren, när snön smält och tjälen släppt.

Jag längtar efter nässlor, skira blad från hallon- och vinbärsbuskar, björksav och maskrosor.

I år har vi bestämt att vi ska plantera blåbärstry vid hallonen, björnbär / mullbär mot gästhuset, där jag ska hjälpa naturen lite med en gammal glasdörr för växthuseffekt.

Vi ska göra ett staket runt tomten av sly och störar, och har pratat med de närmaste grannarna om att rensa lite i deras skogsbryn. De blev glada att slippa själva och vi får material till hela staketet! Win-win. Mot vår slygärdsgård kan vi plantera humle som får klättra och förhoppningsvis ge oss mängder med kottar.

Vi har också fått lov av en av grannarna att gräva upp några syrenskott som ska få flytta hit och förhoppningsvis trivas.

Jag undrar om jag kommer kunna fixa en fläder? I år ska jag prova björnbär och mullbär och se hur de tar sig så får vi se hur havtorn och sviskon tar sig innan jag ger mig på något så svårt som fläder. I zon 6 – 7 i Jämtland.

Sedan blir det potatis, bönor, ärtor, örter och ätbara blommor som kanske inte växer naturligt runt knuten. Ringblomma, libbsticka, salvia?

I år ska vi också rensa upp bakom gästhuset där vi förvarat sånt som ingick i huset och trädgårdsmöbler etc och anlägga några komposter. På ena sidoväggen ordande vi en odlingsbänk av en gammal lår som stod kvar här när gamla ägaren flyttat.

I sista inlägget skrev jag om torparliv med en twist, och alla de projekt som ligger på lut och bara inväntar snö- och tjälfritt. Jag längtar verkligen till att få sätta igång och fira livet med naturen.

Jag nämnde ätbart ogräs och växter som naturen bjuder på och jag kommer läsa och lära mig mer om vad naturen kan hjälpa oss med. Vilka växter är ätbara, vilka är antiseptiska, vilka är helande och vilka ska vi hålla oss långt borta från.

https://www.sustainableliving.se/hemgjord-ekologisk-deodorant/

För länge sedan köpte jag på mig massor av oljor, sheasmör, kokosolja, bivax, och eteriska oljor som sedan fått stå och vänta i en flyttlåda i några år. Några av oljorna har tyvärr härsknat men det mesta var fortfarande användbart så jag ska ge mig på att göra egna hud- och hår- och tassvårdsprodukter. För skönhet och bad, avslappning och läkning.

Med min psoriasis och en fransk bulldogg ska jag först testa att göra olika vårdande oljor och salvor.

Med en tonåring i huset så ska jag testa att göra egen tvål, och riva ner i pumpflaska för flytande tvål.

Hemmagjort kuckilimuck som grannen på bettersia sa! Med några häxböcker i hyllan att läsa igenom och inspireras av längtar jag tills naturen vaknar och sträcker på sig.

Kommande projekt som ska hamna här:

Stöpa egna ljus
Bivaxdukar
Gör egen öl
Gör eget vin
Rabarber
Maskros
Syren
Tvål
Schampoo
Såpvatten
Tvättmedel
Sköljmedel
Fläckborttagningsmedel
Toalettbomber

Etc, etc, etc…

Hoppas du njuter av vårvinterns nyckfulla väder. Igår gjorde jag egna bivaxdukar så det inlägget kommer alldeles strax.

Kram,
El

Torparliv med en twist

28 januari, 2023 By El Leave a Comment

Självhushållning och att minimera konsumtion har blivit vår nya sport. Nödvändig, då omvärlden och ekonomin är fruktansvärt påfrestande, och vi har tvingats tänka om, och göra annorlunda. Göra rätt.

Jag kommer nog att tjata till döddagar om hur mormor och morfar, och farmor och farfar, var tvungna att leva efter andra världskriget i Sverige. Att ransonera. Att sylta, safta, salta, torka. Plocka bär och svamp, förvälla, frysa in, spara på allt, göra nytt av gammalt och trasigt, och laga. Reduce, reuse, recycle, remake. 4 mycket starka R. Minska konsumtion, återanvända, återvinna och återskapa.

UTAN att tulla på kvalitet, smak, välmående och livsstil. Nja, till viss del livsstil.

Vi bor inte i ett torp, vi har en ombyggd sommarstuga vid Hårkans strand. Ett hus vid älven, med en brygga, ett gästhus, en snickaboa, och en jordkällare, som ännu inte fått sin rätta kärlek. Det kommer, vi har resten av livet på oss. Vi kallar det Hårklyckan.

Vi har börjat odla själva, i åkerbrukade pallkragar från ett grannföretag i byn och ett gammalt badkar som fanns i huset när vi flyttade in. Mer kommer, men allt får ha sin tid.

I fjol blev det potatis, bönor, ärtor, svarta & röda vinbär som fanns när vi flyttade hit, plus hallon, och jordgubbar, samt två nya havtornsbuskar från Oviken, och en krikonplanta som vi hoppas växer upp och levererar.

Jag frösådde en hel del tomatplantor och chili, och de tog sig fint men växte väldigt långsamt så de fick flytta in i huset. Gästhusets värme blev nedskruvat till minimalt för att spara el så där ute överlever inget levande i mörker och kyla.

Jag märker nu att ett torparliv klingar illa med heltidsjobb, karriär, hobbys och storstadsliv. Det är en livsstil. Man kan modernisera det en aning, men det är inte helt kompatibelt med ett modernt storstadsliv, mitt i karriären. Tur vi bor här och inte kvar i Stockholms skärgård! 🙂 Även om skärgården ligger en bit ifrån stan så ligger den alldeles för nära för min smak. 60 mil ifrån är lagom. 😉

Vi har skog, fjäll, sjöar, älvar, bygder, byar, lugn, ro, harmoni, kärlek, och lycka.

Vi kan lätt leva ett ”enkelt” torparliv med dagens hjälpsamma köksmaskiner. Annat var det ju förr. Vi har torkare, vaccare, skärare (läs skärmaskin), slökokare, primuskök, trangiakök, fonduegryta, grytor, stekpannor, hushållsassistenter, mixers, och en stor grill samt en platsbyggd grill där vi kan göra vedeldad utomhusmat. Vi älskar utomhus. Vi har knivar, sågar, yxor, gott om kokkärl för matlagning ute, och vi har ved. Massor med ved.

Lök och potatis kan vi odla själva. Fisken kan vi ”plocka upp” från nåt av vattendragen i närheten. Örter växer i fönstret mot Hårkan.

Vi kokar egen buljong (ibland 😉 ) och kokar soppa på en spik. Några svampar, några lökar, och några potatisar kokat till en riktigt god soppa, toppad med lite ost och baconströssel. Hembakt bröd till det.

Vi har fått ägg av underbara grannens lyckliga pullor och kan ju inte bli annat än lycklig av det vackra. Det enkla och det vackra.

Något jag har varit intresserad, och fascinerad, av länge är att äta vild mat, som naturen bjuder på naturligt. Ogräs, träd, buskar, och växter som växer vilt.

Foraging heter föga oväntat furagering på svenska, men det är det ju ingen som förstår, så helt enkelt; födosök. Att leta sin mat i naturen i närheten.

När vi fortfarande bodde på Värmdö gick jag en kurs med Lisen Sundgren, om att äta ogräs. Har flera av hennes böcker och jag har skrivit om det flera gånger förr. Jag kan varmt rekommendera hennes böcker och kurser.

Här dricker vi te med barr, enbär, och blommor.

Nu till våren ska jag förbereda en massa texter, inlägg, fakta, och inspiration, till vårens och sommarens skörd och tillvaratagande av de örter och råvaror som finns gratis i våra skogar och fält, som ingår i allemansrätten. Det finns massor med bra läsning och det kommer nya böcker om vad man kan hitta och göra med det naturen bjuder på. Såg i mitt flöde på sociala medier att det snart kommer en lokal bok om vad naturen bjuder på.

Solen lyser, det är några plusgrader, och även om vi önskar mer snö och längre vinter så njuter vi av fåglar, dropp och en aning värme.

Kram,
El

2022, Harley Quinn, och livet

23 maj, 2022 By El Leave a Comment

Nytt år, nya möjligheter, och nya utmaningar. Inga nyårslöften är avlagda, men däremot har vi i familjen diskuterat en ambition, och en strategi, för 2022, så vi kan leva ut våra några av våra nya drömmar 2023.

Några av våra kära, gamla grannar från Älvsala var här och firade nyår, och vilken härlig nystart på året och livet det blev!

Helena sa helt enkelt som det var, utan krusiduller. Ta er i kragen, ni har blivit helt förslappade!

På Helenas egna, helt fantastiskt, underbara, rättframma, omtänksamma sätt. Inte ta er i kragen jobbmässigt, eller karriärmässigt, eller livsmässigt, utan damma av er det gamla och börja om på nytt. Tack för det Helena, vi behövde den påminnelsen.

Ja, så Daniel och jag satt i badet härom..månaden och pratade om hur vi skulle se 2022 framför oss. Vi är rörande överens om att vi lämnar nu tre års kamp, och ett års vila och återhämtning, bakom oss. Vi ska ta oss i kragen och gå med raska steg rakt in i framtiden. Inte se tillbaka på det som varit, utan försöka se en ny framtid som kanske kommer bli ljusare och enklare.

2022 ska vi fortsätta med det vi började förra året, att leva billigt, och enkelt, och ta tillvara på det naturen förser oss med.

Vi har bunkrat kött, fisk, svamp, bär och bröd i frysarna, vi har torkat kött och svamp, och torrvaror. Vi behöver bara det enklaste av allt ,och lever gott ,och äter gott, med minimalistiska medel.

När jag startade skriva på den här bloggen, 2014, för 7,5 år sedan, jobbade jag på Paradox, numer börsnoterad dataspelsjätte. Det har hänt så fantastiskt, oerhört mycket sedan dess. Några av mitt livs största milstolpar, vinster, förluster, resor, minnen, och också djupa sår och ärr för livet.

Allt finns dokumenterat, så ingen mening att dr det igen, så vad kan vi göra för att använda de här erfarenheterna till vår fördel? Vilken lärdom kan vi ta till oss av våra erfarenheter och gå visare framåt?

Sustainable Living, ett hållbart levnadssätt. Inte mycket har förändrats sedan 2014 i hur vi tänker kring mat och när- och härproducerat, vilt, säsongens grödor, klimatsmart, återbruk, att vörda och ta vara på naturen. Vi har plastbantat över åren och bytt ut det mesta till trä, glas och metall, vi förbrukar mindre el och återanvänder, lagar och återbrukar allt vi kan. Vi har gjort en sport av att slänga så lite som möjligt.

Att laga mat från grunden med härproducerade råvaror, som oftast är utbytta mot tjänster, är liksom hjärtat i vårt leverne. Vi kan cykla eller ta sparken till affären, vi kan odla på tomten, vilket vi kommer sätta igång med ordentligt till våren då jag ska anlägga en terass med odlingslådor bakom huset. Vi jobbar hemifrån, kör sällan in till stan, åker längdskidor, tar långa promenader, cyklar, paddlar kajak, simmar…

Tempot här, i lilla Sörefors, i Lit, utanför Östersund, i Jämtland, är som ett magiskt ultrarapid. Utan att jag ens är uttråkad. Det finns ingen hets. Det finns ingen stress. Och den stress som skulle kunna finnas har jag ganska effektivt dövat med promenader i naturen, i regn och rusk, ur och skur, i solsken som månsken som norrsken. Längdskidor när underlag medger.

Padrino fyller tre i år, 21 maj, och han har blivit en ren fröjd att vara med. Han är fortfarande väldigt skarp, sin mamma Miras största stolthet skulle jag gissa. Han kan inte umgås med alla, och får inte heller träffa alla vi umgås med då han inte accepterar alla som Goblin gjorde. Till och med Mira var enklare att introducera till nya människor, men hon var svårare på andra sätt.

Padrino har sin tomt, sin familj, några få människor i vår närhet, och nu också lilla Harley. Precis som med Mira så hände karma, det bara hände, och det fanns inga som helst tvivel alls om att lilla Harley skulle flytta hem till oss.

Harley Quinn, eller Fontvisho’s Jasmine Harlequin, kom till oss innan jul. Som det perfekta lilla julklappen, det lille gossebarnet i vassen, eller vänta nu, den lilla frallan från Sälen.

5 kg ren attityd, när hennes kullsyskon sprang åt ett håll, tog hon en annan väg. Självständig, tuff som ingen annan, lyhörd, lättlärd, klok, och helt enkelt underbar. Mira i ett nötskal, utan Miras dåliga erfarenheter och rädslor.

Mira har fattats mig, mer än jag kunnat tro, då vi fick ha henne alldeles för kort stund. En omplacering som ändå var ämnad att leva med oss. Harley, är som Mira reincarnated.

Lilla tuffa Mira, sälpälsen, älskvärda, kloka Mira. Hon skrämde slag på de flesta hon träffade, men de hon släppte inpå livet älskade henne, och förstod henne. Hon var liten och tuff. Men skadad. Hon hade fått några jobbiga, tråkiga erfarenheter som gjorde henne lite ”svår”. Jag älskar svår. Jag är svår. Diesel är svår. Mira var svår. Padrino är svår.

Harley är enkel. Som Mira utan det trasiga bagaget. Harley är som Mira. Fast enkel. Harley fyller en abyss av saknad, och äntligen kan jag skratta åt alla Miras egenheter och typiska särskiljaktigheter, utan att känna den isande saknaden. Hon kommer för all tid vara saknad, men det gör inte lika ont längre, och redan när jag såg Harley första gången visste jag att det var meningen att hon skulle flytta hem till oss. Det fanns liksom inget annat alternativ. Karma.

Nu har hon tagit hela familjen med storm och hon bossar runt Padrino like a Queen. Like a Boss! Como la Reina del Sörefors!

Vi ska ha kul, Harley och jag, vi ska gå på valpkurs, som Daniel gjorde med Padrino. Vi ska gå på tur med Ullis och Elton, och njuta av den Jämtländska naturen.

Tillbaka till bloggen. Ungefär samtidigt som jag startade och började skriva snubblade jag på en publikation som jag har haft med mig hela tiden och som ligger mig varmt om hjärtat. LeAnne Brown (klicka här för hemsidan) har skrivit en bok/pdf som hon sprider gratis och som laddats ner men än 15 miljoner gånger. Den heter Good and Cheap, Eat well on $4 / Day. Du kan ladda ner den här (klicka här för att ladda ner).

USA har ett food stamp system till de som lever på existensminimum, i Sverige kallas det förbehållsbelopp, det man får behålla om Kronofogden gör en utmätning av lön.

Normalbeloppet för en ensamstående vuxen är 5 157 kr och det ska täcka mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar, andra mindre utgifter för tillfälliga behov. (Saxat från Kronofogdens hemsida.) 8 520 för makar och 3 150 för barn över sju år.

Enligt Konsumentverket är matkostnaderna för oss tre beräknade till 8 020 kr per månad, dvs 267 kr per dag eller 89 kr per dag och person. Tre mål mat, så 30 kr per mål mat om dagen. $4 om dagen är ca 40 kr så vi har det betydligt bättre i Sverige.

Att köpa i storpack och göra storkok och frysa in är ett sätt att äta billigt och ekonomiskt. Att handla efter säsong är ett annat. Att jaga, fiska, samla är så klart optimalt. Att ta tillvara på ALLT är ett måste. Istället för att slänga ben, skal och blast, och örtstjälkar i komposten kan det frysas in för att samlas ihop och koka buljong på. Att idka byteshandel är något vi verkligen brinner för, att slipa en kniv mot en limpa bröd eller en köttaskank till exempel, att främja de lokala producenterna. Att bo lantligt och kunna odla på en liten lott är guld värt.

Vi ska ha kul. Vi ska må bra. Allt annat är mindre viktigt.

Kram,
El & Harley <3

Pippi är sakletare och städar

21 mars, 2021 By El Leave a Comment

”Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bagaren och kocken och Åhléns”.

Sustainable Living och hållbart levnadsätt handlar ju inte bara om mat utan om alla val vi gör i livet. Hur vi väljer att konsumera, att resa, att använda det vi konsumerar, slit och släng, eller återbruk.

Vi har väldigt länge varit väldigt medvetna om vår miljöpåverkan genom våra val, men sedan vi flyttade till Jämtland har vi lärt oss så mycket mer.

Framförallt har vi fått en helt annan förståelse för de produkter vi spolar ner eller använder när vi diskar och städar.

På andra sidan järnvägsbron går Hårkan ut i Indalsälven.

Vi bor precis intill Hårkan, en fjällälv som rinner 184 km från Norge till där vi bor, alldeles precis innan den förenar sig med Indalsälven i Lit. Hårkan är känd för sitt flugfiske i toppklass, och sin fiskrikedom. Harr och öring dominerar men det finns även sik, gädda och abborre. När Hårkan sedan förenat sig med Indalsälven fortsätter den hela vägen från Lit till Bottenhavet i Timrås kommun. Från Norge till Bottenviken, via de svenska fjällen och förbi oss i Sörefors. Vårt lilla hus precis vid Hårkans strand både påverkar och påverkas av vattnets friskhet. Vi tar vårt vatten från älven, och när vårt lilla reningsverk gjort sitt så släpps vattnet tillbaka till Hårkan.

Ni förstår vårt ansvar? Och vår oerhörda ödmjukhet inför vår påverkan av kvalitet och friskhet på vattnet och allt liv som påverkas längs dessa magnifika älvar. Var det nån som sa Klorin? Tror inte det va?!

När vi bodde i Älvsala med egen brunn och delat reningsverk förstod vi vikten av att hushålla med vattnet, som kan sina och därmed orsaka saltvattensinträngning. Dessutom fick vi en djupare förståelse för det som händer i ett reningsverk innan vattnet släpps tillbaka till naturen. Men det här är ett EXTREMT känsligt kretslopp. Det som går in ska komma ut.

Vad spolar du ner i toaletten egentligen? Krasst ska det vara tre saker; kiss, bajs och toapapper. ABSOLUT INGET ANNAT! Inga bindor, tamponger, tops eller sminkborttagningsprodukter, eller stjärtlappar eller våtservetter. Det förstör bara reningsverken. Och miljön.

Vad häller du av i diskhon? Det som hamnar i våra avlopp hamnar i naturen. PUNKT. Vad använder du för diskmedel? På ett av våra största diskmedelsmärken i Sverige står detta på flaskan: ”Varning” och ett stort utropstecken som inte går att missa. Orsakar allvarlig ögonirritation, skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer, förvaras oåtkomligt för barn. Hur får detta ens säljas i Sverige?

Se nu att jag inte bara pekar lite försynt med ett finger här utan jag viftar med hela handen. Det som hamnar i våra avlopp hamnar i vår natur och i vara vattendrag och påverkar ALLT LEVANDE.

Så nu har jag skrikit klart. Jag sansar mig och andas djupt. Jag brinner för detta! Vi borde ALLA brinna för detta.

Vad kan vi göra? Utan att ge avkall på kvalitet eller behöva leva som stenåldersmänniskor? (Även om det har sin charm.) Oavsett om vi har kommunalt vatten och avlopp eller egna brunnar och reningsverk så påverkar VI ALLA våra vattendrag och allt levande genom de val vi gör och vad som spolas ned.

Det finns en anledning till varför det är förbjudet att tvätta bilar på egna uppfarter för de miljögifter som finns ska tas upp och tas om hand på tvättstationer, inte rinna ner i våra dagvatten.

Kan du med gott samvete använda ett diskmedel där det står klart och tydligt på flaskan att det ger: skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer!

Vi har inte använt det diskmedlet på många, många år och vår disk är ren.

Välj städ-, tvätt- och diskprodukter med STOR omsorg. Titta på varningstexten. Jämför, titta efter bra miljöval. Det är ett första, ganska litet, men så ofantligt viktigt steg för miljön, vårt vatten och våra fiskar.

Här finns mängder med bra tips på städprodukter som är miljövänliga.

https://www.jordklok.se/sv/articles/95/stad

Det finns de som bara använder tvättnötter, och galltvål, och bikarbonat, och jag kan nämna ett par grannar jag hade för länge sen som vi lite skämtsamt kallade för ”Greenpeace” och de hade bruna manchesterbyxor och gick all in (jag hoppas ni förstår att jag raljerar nu?). Man behöver inte vara extrem för att göra en förändring. Börja litet. Skippa produkter där det faktiskt VARNAS för negativ miljöpåverkan.

Börja smått. Babysteps. Börja med diskmedlet, tvättmedlet och städprodukterna. Titta i din lokala närbutik. Jag LOVAR att det finns bra miljöval även på den hyllan.

Själv var jag in till Östersund häromdagen och passade på att besöka en av mina favoritbutiker Kulturarvet på Frösön. Kulturarvet Blommor & Byggnadsvård (länk) är för dig som är intresserad av byggnadsvård med traditionsenlig och människovänlig inriktning samt vill bygga med minimal miljöpåverkan. Ni hör ju. -Älskar’t!

Visst är det fint! Disk och städ blir lite romantiskt. Längtar faktiskt till sommaren nu när jag får hänga upp våra lakan på tork utomhus.

Passade på att köpa nya diskborstar och diskmedel. Vi har haft ett kaffefilter i guld tidigare som vi använt dagligen i drygt femton år. Men efter femton år och vårdslös bankning mot komposthinken var det så stora hål i filtret att det var som att sila kaffet mellan tänderna. Tips på olika flergångsfilter finns här nedan.

Goldfilter — Guldfilter, klicka på bilden för länk.

GEFU Återanvändbart kaffefilter strl. 4 — Kaffefilter, klicka på bilden för länk.

Hittade också en vitkantad Dr Westerlund som fick flytta hem till en större kruka. Och det lilla sopsetet är alldeles utmärkt om man får för sig att plantera om växter inomhus. 😉 Klicka på bilden för länk till Iris Sopset hos Bagaren och Kocken.

Rotfruktsborsten är perfekt att skrubba krukor med utan att de tappar patina. Den fina lilla örtsaxen kan man använda när man ska klippa bort döda blad.

Så här kan det se ut i vårt badkar när plantorna får nya större krukor inför våren.

Växbo Lin Kaffefilter i Lin — På Kulturarvet har de flergångskaffefilter i lin som vi ska testa. Vi kokade innan användning och jag kan ju verkligen inte känna någon smakpåverkan. Gillar’t. Finns också att beställa hos Jordklok, länk om du klickar på bilden.

Eftersom vi har en hel del gjutjärn- och kolstålspannor älskar jag att diska ur dem med en disktvaga av risborst eller en retro diskborste av trä med naturborst. Det känns gediget, äkta, och jag älskar det rustika och den gammaldags känslan.

Iris Rotfruktsborste, klicka på bilden för länk

Diskborste, Vardag — Diskborste i trä, klicka på bilden för länk

Toalettborste i trä, grå — Toaborste i trä, klicka på bilden för länk

Skurduk Våfflad, 59x47,5 cm, cremefärgad — Skurduk, klicka på bilden för länk

Och här finns massor med naturvänliga städprodukter som kan inspirera till miljövänligare städprodukter. https://www.jordklok.se/sv/articles/95/stad

Du vet den där känslan när man är på ett lantställe, eller i ett torp, och man städar och diskar i baljor för det finns inte rinnande vatten. Det blir nästan lite romantiskt att städa och det doftar barndom. Det är hållbart. Det kan till och med vara roligt!

6:40 in i klippet 😀 Klicka på bilden för länk till SVT Play.

Avslutar med det bästa som finns. Astrid Lindgrens fantastiska värld som jag för alltid vill leva i.

Kram,
El

Saffransdoftande soppa med torsk och räkor

14 mars, 2021 By El Leave a Comment

Det är en fröjd att se när familjen backar, och backar, och BACKAR, och tar mer, och mer, av soppan som stått och puttrat medan jag jobbat lite (med att vaxa och polera vårt köksbord). Daniel var ute och fiskade igår, isfiske, med hopp om röding eller öring här i närheten av där vi bor, runt Lit, Jämtland.

Han har fiskat varje vecka sedan vi flyttat hit, men inte fått ett ENDA napp. Men igår fick han upp en liten sik. Eller harr. Eller? Vad är det för fisk som fick hoppa tillbaka ner i tjärnen för att växa på sig? En id fick vi höra, aldrig hört talas om. Coolt!

Vad är det för liten goding som fick hoppa tillbaka ner i tjärnen för att växa på sig?

Saffransdoftande soppa med torsk och räkor och vitlöksbröd på mitt nyvaxade och polerade bord med en skön kökshandduk från mina tremänningar. Börtnan är känt i hela landet för sin kyla och sitt fiske. Kika in i deras webshop -> https://annaochelin.selz.com/sv för massor av härproducerade produkter.

Receptet, på en stooooooor gryta/soppa som räcker till många, eller till massor med matlådor.

3 stora morötter
5 stjälkar blekselleri
1 stor fänkål (spara dillen till att toppa soppan med)
1 stor gul lök
5 stora potatisar
1 paket fryst msc-märkt torsk
En handful frysta räkor som tinats sakta med lite salt på
2 paket saffran
1-2 röda chilifrukter (beroende på hetta och tycke)
3 buljongtärningar (jag föredrar grönsaksbuljong)
1,5 l vatten
5 dl grädde

Jag började med att skala, skölja och skära alla rotfrukter och grönsaker till ungefär lika stora bitar. Ganska rustika bitar, inget finlir här – det får William och Daniel syssla med. 😉

Sedan fräste jag saffran i lite smör, tillsatte chilin och alla grönsaker tillsammans med vatten och buljong. Sedan fick det stå och puttra på spisen nästan en timme innan jag tillsatte grädde och fisken (i ungefär lika stora bitar som resten). Det fick puttra i ca tio minuter till och serverades med handskalade räkor, fänkålsdill och vitlöksbröd. Vi hade aioli hemma men glömde helt bort att toppa med den, men det var så himla gott att det inte behövdes.

I sann Daniel-san-anda blev det Mello igår kväll. Själv hade jag peppat med Metallica hela dagen för att mäkta med. 😉 Datorn i knät, så klart! Idag blir det en söndag utomhus efter någon timme med uppdatering av blogg och bokslut!

Ha en fin dag!
Kram/
El

Mitt första inlägg!!

21 januari, 2021 By El Leave a Comment

Bakad torskrygg med tomatsalsa, chilimajo och rostad potatis

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bagaren och Kocken.

Det här ska bli så kul att få dela med mig lite av min kunskap som jag lyckats skrapa ihop genom åren i restaurangbranschen.

Ska försöka hålla det enkelt. Tanken med mina recept är att man ska kunna laga enkel och god mat hemma som inte kräver flera timmars arbete i köket. Man ska kunna komma hem efter en stressig jobbdag och kunna slänga ihop en härlig middag på max en timme.

Tänkte börja med ett enkelt recept som funkar lika bra som vardagsmat men även om man vill bjuda hem vänner och familj på middag. (När coronan försvinner såklart).

Huvudråvaran är torskrygg. Torsk som på senare tid har blivit väldigt dyrt för att fiskare helt enkelt har tagit upp alldeles för mycket torsk från våra vatten och gjort så att torsken nästan helt försvunnit. Beståndet börjar dock långsamt att återhämta sig men jag tycker att det är väldigt viktigt att när man köper fisk i butik så ska man alltid köpa msc-märkt fisk och ha koll på hur den fiskats.

Torsken har tillagats “Sous Vide”.

Jag tycker alla ska ha en sous vide hemma. Det är superenkelt att arbeta med och det blir alltid perfekt resultat. En sous vide är en perfekt present till den matintresserade, eller varför inte unna dig själv. Allt ifrån kött, fisk, ägg och alla möjliga grönsaker går att tillaga sous vide, det tar lite tid, men tror mig, det är värt väntan.

Här finns en (sponsrad) länk till Bagaren och Kocken där man kan köpa ett bra startkit .

Jag använder mig av flädervinäger i det här receptet, som jag har kvar sen fjolårets flädersäsong. Tänker att jag ska skriva lite mer om hur man kan göra egen vinäger och andra inläggningar lite längre fram när flädern och andra roliga råvaror kommer i säsong. Råkar man inte ha en flaska flädervinäger i kylen hemma så funkar det lika bra med helt vanlig vitvinsvinäger.

Bakad torskrygg med tomatsalsa, chilimajo och rostad potatis

Recept för 4 personer

Ingredienser:

600 gr torskrygg (Msc Märkt)
400 gr Ekologiska kvisttomater
1 knippe färsk EKO bladpersilja
1 st EKO rödlök
Flädervinäger -(eller vitvinsvinäger)
12 st medelstora potatisar
5 dl matolja
50 gr EKO osaltat smör
1 EKO ägg
1 Färsk EKO röd chili
1 vitlöksklyfta
EKO rödvinsvinäger
EKO extra jungfru olivolja
Salt
Peppar

Tillagning:

Torksrygg

Börja med att fylla en stor kastrull med vatten och sätt igång Sous Viden på 47 grader.
Dela fisken i portionsbitar och salta och peppra.
Lägg fisken i en vakuumpåse tillsammans med smöret och försegla med en vakuumpackare.
Lägg ner fisken i vattenbadet (En bra tumregel när man tillagar något Sous Vide är att låta råvaran ligga i vattenbadet lika länge som temperaturen är på vattnet. Dvs om innertemperaturen på fisken ska vara 47 grader så behöver fisken ligga i 47 minuter för att bli perfekt)

Krispig Potatis

Sätt ugnen på varmluft 200 grader
Skala potatisen och koka i rikligt saltat vatten i 15 minuter.
Häll av potatisen och lägg tillbaka i kastrullen. Tillsätt 3 msk matolja, salt och peppar och skaka runt potatisen i kastrullen. Detta för att potatisen ska få en härlig yta så att den blir gyllene krispig runtom i ugnen
Lägg potatisen i en form och ställ in i ugnen. Potatisen ska få en härlig gyllene yta runtom. Detta tar ca 15 minuter

Chilimajo

Finhacka chillin och pressa 1 vitlöksklyfta.
Kläck ägget i en bunke och tillsätt 2 krm salt, ½ msk rödvinsvinäger, den hackade chilin och vitlöken
Mixa ihop med en stavmixer, häll sedan långsamt matolja i bunken samtidigt som du mixar med stavmixer, börja långsamt så majonnäsen inte spricker.
Smaka av med salt och vinäger och ställ i kylen till servering

Tomatsalsa

Dela ner tomaterna, finhacka rödlöken och persiljan och lägg i en lämplig skål. Blanda runt och smaka av med vinäger, olivolja, salt och peppar.

Svårare än så behöver det inte vara att laga en god middag hemma. Hoppas ni gillar mitt första inlägg, kom gärna med tips om vad ni vill se för typer av recept i framtiden så ska jag se till att klura ut något bra till nästa gång.

Trevlig dag,
William

Sustainable Living Proudly Presents

19 januari, 2021 By El Leave a Comment

För snart tjugoett år sedan föddes mitt första barn. Det var i och för sig inte jag som gjorde något av jobbet, eller kan ta åt mig något av äran, men min brorsson William kom till världen med buller och brak. Pappa Pier (min storebror) och mamma Lisa kan vara sjukt stolta över min förstfödde! 😉

Williams pressbild credit fotograf (mormor) Ammi Lundholm.

Två år senare kom hans syster, min älskade Tilde, som är en avbild av mig själv för tjugo-trettio-fyrtio år sedan. Vilket driv och vilken attityd! Henne ska vi hålla koll på, hon kommer att gå precis dit hon vill.

Två år efter det kom min första systerdotter, Felicia. Vilken otrolig tjej! Smart, så otroligt smart. Och vacker som en soluppgång. Men smart, sa jag smart?

För snart tretton år sedan kom min andra systerdotter Melanie, som i princip är som Diesels storasyster, och jag träffade min man Daniel som kom med Douglas, som då var tio år, och Rebecca då fjorton.

Bara ett år senare kom min egen, biologiska, son, som jag faktiskt både gjort och fött själv. 😉

Jag är så otroligt rik på kärlek och familj.

William och jag har alltid delat intresset för mat och dryck, och i min ”ungdom”, när lillfisen var yttepytteliten och jag jobbade på caféer och restauranger kom han alltid och hälsade på och fick komma ”bakom” och tittade storögt på när mat tillreddes och drinkar skakades, kaffe maldes och latteart utfördes.

Under mina år på F12 Gruppen följde han med ett otal gånger och fick inspiration och åt god mat, träffade Melker och Danyel och Marco och Jonas och alla underbara, talangfulla kockar.

Sedan helt plötsligt var min lilleman antagen till Internationella Hotell och Restaurangskolan, och började tävla i kocktävlingar, och började vinna! Unga ekokockar, årets kockelever, gymnasiet SM, stipendier, gastro.

William brinner för samma typ av mat, råvaror, och tillagning som jag, men jag är mer ”rustik” och slarvig, medan William kan göra stjärnuppläggningar och femstjärniga konstellationer. Han får hålla sig i kragen för att inte göra det för svårt för oss ”hemmakockar”.

För en tid sidan, innan vi flyttade upp till Jämtland, träffades vi efter nästan ett halvår, åtskilda av korona-karantänen. Åh vilken saknad! Fasters lilla… nåja, snart två meter långa och tjugo fyllda! Vi pratade framtid och drömmar, han bjöd på en tjugoårig champagne som han fick av sin mormor när han fyllde tjugo. Vi pratade restaurangkoncept.

William lagar helst ekologiskt, helst här- eller närodlat, efter säsong, och vad som finns för dagen. En nyfångad fisk, en egenodlad gurka och tomat, vilt som någon i vår närhet kommer med.

Vi jobbar bra ihop Lilleman och jag. Han lagar mat och jag serverar. Beprövat och klockrent. Nu ska vi samarbeta här, på bloggen!

Konceptet är detsamma som alltid; hållbart, klimatsmart, hälsa, ekologiska och närproducerade livsmedel, efter säsong och tillgång. Egenfiskat, och kanske någon gång i framtiden även egenjagat, men än så länge ringer vi till grannar, släktingar och vänner när vi vill ha viltkött!

Naturen runt där vi bor, William på Värmdö i Stockholms skärgård, och vi i Östersund i Jämtland, bjuder på svamp, bär, och diverse ”ogräs” som inte bara är ätbart och gott, utan dessutom nyttigt och använt som medicinalväxter sedan urminnes tider.

Låt oss gå tillbaka till ett levnadssätt där livsmedel tas om hand, inget slängs, rester blir nya, spännande rätter, och vi försöker ersätta frysar och elektricitet med rökt, torkat, saftat, syltat, saltat… ja ni fattar. Back to the roots och till mormor och farmors sätt att hantera naturens guld i tider av krig och fattigdom. Med respekt och vördnad.

Vi har märkt ett stort ökat intresse för naturen och självhushållning de senaste åren, och absolut inte minst efter covid-19s framfart, när gränser stängdes, och länder och samhällen blev tvungna att vara självständiga.

Naturens råvaror är inte längre något som kan slitas och slängas, utan måste tas om hand, bevaras, sparas, hushållas. Vattnet kan sina i brunnarna, har senaste torkan talat om för oss. Bränder, klimatförändringar, isar som smälter, extremt väder och torka.

Jag tänker inte ens gå in på djurhållningen. Jag ser rött! Jag blir galen. Men vi får ebola, fågelinfluensor, svininfluensor, corona, böldpest! Vi blir antibiotikaresistenta för köttet vi äter innehåller så mycket skit för djurhållningen är skit. Om jag får önska skulle INGEN äta nåt annat än välmående, friska djur som behandlats med kärlek och respekt.

Jag har sagt det förr, jag säger det en gång till. Vi äter bara viltkött, eller kött från svenska, ekologiska gårdar där vi vet att djuren mått bra under sina liv och msc’märkt fisk och skaldjur, alternativt egenfiskat i rena vatten. Rent och ekologiskt är NÖDVÄNDIGT för vår framtid.

Så, med det sagt, välkomna min stora stolthet, William, till bloggen!

Kram,
Världens stoltaste faster Nor

PS, jag lovar att detta är det sista pinsamma inlägget från mig, tror jag, kanske. Om jag måste. <3

Strömavbrott

16 januari, 2021 By El Leave a Comment

På förekommen anledning behöver jag skriva det här inlägget. Det kom upp till 80 cm nysnö under snöovädret i veckan. Snöröjarna i trakten har aldrig sett en liknande snösmocka på decennier. Vi hade tur som fick behålla strömmen under hela tiden men väldigt många hushåll var strömlösa under en lång period. 72 timmar räknar myndigheterna med att vi ska klara oss själva utan ström. Skulle du klara dig?

Vi hade förberett oss inför snöovädret, med att hälla upp vatten i alla flaskor vi hade hemma och i alla stora kastruller, samt lite i badkaret för att kunna ”spola” toaletten med. Vi hade tagit in extra mycket ved till kaminen och kollat igenom skåp och skafferier för att se om vi hade mat att klara oss med under de närmsta dygnen. Vi vill verkligen inte kalla oss preppers, men vi är ganska väl förberedda för en längre kris här hemma. 😉

MSB skickade ut en broschyr för något år sedan, ”Om krisen eller kriget kommer”, du kan klicka på bilden ovan för att ladda ner den som PDF. Den är bra att ha, och däri finns en superbra checklista för sånt man bör ha hemma vid en kris.

Exempel på bra-att-ha-hemma:

Vatten är a och o, utan vatten klarar man sig inte, det går liksom inte ens att diskutera. 3 minuter utan luft, 3 dagar utan vatten och 3 veckor utan mat lyder en gammal tumregel. Det är viktigt att ha flaskor att fylla med vatten, hinkar med lock, eller stora grytor, dunkar etc., m.m..

Mat är också viktigt. Vid strömavbrott är det viktigt att kunna laga mat utan el. Konserver som håller länge i rumstemperatur, hårdbröd, olja, pasta, ris, linser, bönor, kaffe, te, nötter, choklad etc är bra att ha ett konstant förråd av. När Coronapandemin kom i mars fick vi erfara vad de flesta människor bunkrar vid kris. Toapapper?! Jo, visst är det alltid bra att ha, men knappast livsnödvändigt. 🙂

Värme, vi har vedeldad kamin, och mängder med ved och stearinljus och oljelampor, vi har också alltid älskat friluftsliv så vi har varma kläder, filtar, underställ, tjocksockar och tofflor. På kaminen har vi två fläktar som sprider värmen längre ut i huset.

Övrigt, den här punkten är också viktig. Årets julklapp blev ju ett trangiakök. Det har vi inte investerat i än, men vi har stekpannor och kastruller att använda på öppen eld. Jag har testat att koka en liter vatten på vår kamin och efter ca en timme stannade maxtemperaturen på 88 grader. Till te funkar det utmärkt, men inte att koka mat. Så det får bli utomhus över öppen eld. Eller i fonduegrytan?

Vi älskar att laga mat utomhus över öppen eld så vi har flera kolbullepannor och stekspade med långt skaft. Vi älskar även att grilla så vi har flera grillar och eldstäder, vi har kokkaffe och kaffepanna och ett mackjärn till varma mackor.

När vi trodde att elen skulle försvinna laddade vi alla datorer och telefoner till max och såg till att powerbanken var fylld. Bilen var fulltankad och vi har mobilladdare i bilen. Vi har fullt medicinskåp med det vi behöver och mängder med batterier.

Andra viktiga och nyttiga ”prylar” som är bra att ha är en radio som drivs med batterier, solceller eller vev, och en torrtoa. Vi har ett gästhus utan vatten och avlopp så vi har kikat lite på portabla toaletter och hittat några prisvärda så våra gäster slipper springa in till oss mitt i natten eller göra sina behov utomhus. Detta är ju även perfekt vid strömavbrott. Vi har också en gammal jordkällare som vi ska rusta upp till våren.

Mackjärn och kolbullepanna, denna gång en smarrig croque monsieur och en halloumibulle. Både lite kruskakli och rågmjöl i smeten så de blir lite nyttigare.

Några tips på mat man kan göra utöver att grilla korv, koka konserver och pasta/ris etc är tex kolbulle, varma mackor i mackjärn, soppa och gryta över öppen eld, alternativt på grillen. Alla tips passar preciiiiiis lika bra på utflykten på fjället, i spåret, eller på promenaden.

En eldkorg för värme utomhus (-23 i skrivande stund.)

Kokkaffepanna, termosar med varm vatten och te, chokladpulver och snabbkaffe. Mina tremänningar gör en mängd produkter som är inspirerade av Jämtlands fjällvärld med ledkryss, lador, ripor och här; snöflingor. Kika gärna på deras hemsida för mängder av praktiska och vackra prylar. https://annaochelin.se/

Färdiggjorda smörgåsar till mackjärnet, lindade i bixaxdukar. Gamla urtvättade bomullslakan kan behandlas med bivax och sköljas av och användas som smörgåspapper, om, och om, och om igen.

Kolbullesmet och färdigtärnad halloumi och lokalt sidfläsk. — Kolbullesmet, och färdigtärnad halloumi och lokalt sidfläsk, som nästan alltid finnsi vår frys för impulsiva utedagar.

I full färd med att laga kolbulle och grillad macka.

Denna smörgås är mer som en efterrätt, det är vitt bröd, med brie, skivat äpple och kanel. Hur gott som helst som fika på fjället (eller i strömavbrottet). Nästan som en varm äppelpaj med brie. Nomnomnom. I kåsan varm choklad, och jag kan tänka mig att en liten droppe punsch skulle passa utmärkt till.

Kniven har min älskade make Daniel gjort till mig. Handtaget är gjort av redwoodträ och har en infälld röd tråd, då jag alltid brukar referera till honom som min redwoodfura och livlina. Den röda tråden syftar på min adhd, och hans förmåga att hålla reda på mina lösa trådar! 😉 Sedan vi flyttade till Jämtland har jag haft stor användning av kniven på våra utflykter.

Den lilla mörka mojängen precis under granen på bilden är vår eldtunna. Den töar väl fram till våren för användning igen. 🙂

Så, sammanfattningsvis, vi skulle klara oss mer än 72 timmar utan el. Skulle du?

Kommentera gärna och tipsa om bra-att-kunna råd och härliga idéer till mat att laga över öppen eld.

Varma kramar i iskylan,
El

Vår stora livsresa

27 december, 2020 By El Leave a Comment

2019 och 2020 kan för evigt försvinna och stanna i glömska. Så nu var det klart. Nu blickar vi framåt och gör som Hans Majestät Konungen; vi vänder blad. 😉

De vi förlorat kommer vi för all framtid älska, sakna och komma ihåg. Vila mjukt våra älskade vänner och familjemedlemmar som lämnat oss.

Det vi förlorat i materiella ting för stå för den gångna periodens märkliga svarta hål. Allt annat kan vi gräva ner och glömma bort.

I oktober 2020 vände vi våra liv. Kvar i den lilla familjen är jag, min man Daniel, vår son Diesel och vår Cane Corso Padrino. Vi har tyvärr förlorat både Mira och Goblin.

Denna magiska utsikt är från vår veranda. Front porch får en annan känsla här.

Vi sålde rubb och stubb i Stockholms skärgård och flyttade upp till Jämtland. Ett litet samhälle utanför Östersund som heter Lit. Några diagnoser rikare och materiellt oerhört mycket lättare.

Renar på tomten. Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen… lagom till jul. Sa jag magiskt?

Vi kommer inte tråka er med alla negativa detaljer, jag tror efter det senaste året/åren har vi nog alla fått nog av det. Så vad har vi gjort; och varför väljer jag att skriva det här och damma av bloggen ytterligare en gång?

Att sitta vid älven och betrakta lågorna från eldtunnan i en iskall solnedgång?

Vi har gjort allt i vår makt att överleva och att leva vidare. Enklare.

Mindre hus, bara en bil (läs gammal, billig Volvo som går som tåget och alltid levererar), färre ägodelar. Att återbruka, återskapa, laga, återvinna har alltid varit vår melodi och nu gör vi det hela vägen. Förut har vi köpt hjälp när vi behövt, men nu ska vi göra det mesta själva. Inte att sluta be om hjälp utan bara att inte betala någon annan för att göra något vi kan göra själva.

Nu ska vi investera i vår tid, och i oss själva. Inte springa i ekorrhjulet för att tjäna pengar som vi kan spendera på tjänster och varor andra använt sin tid att skapa.

Vad behöver vi egentligen för att vara mätta, varma, belåtna, trygga och nöjda?

Ja, här skulle jag vilja påstå att vår lilla familj har hittat precis den balansen. Vi har kvar en del av våra möbler, bor i ett litet hus som är precis så stort så vi kan få plats och ändå kunna gå undan. Ungefär hälften så stort som vårt förra drömhus på Värmdö. Här är de perfekta förutsättningarna att börja om.

Vi har en kamin för vedeldad värme, vi tar vatten från älven, vi räknar på framtida solceller på taket. Vi har en bil som tar oss runt i Jämtland när vi behöver men kan nu både gå, cykla, och sparka till affären, apoteket, skolan, vårdcentralen. Vi lagar mat från grunden och slänger ingenting. Svensk husman med lokala råvaror har det blivit mycket av sedan vi flyttade upp.

Slökokt ärtsoppa, sockerfria mini cupcakes och mormors pannkakor. Receptet på ärtsoppan finns här (klicka på bilden för länk).

Lenas tortellini i värmande buljong med riven parmesan. Enkel, billigt, gott, värmande, styrkande.

Farmors pannbiffar i sky med lök och potatis. Strunta i alla märkliga luftdrag som kommer efter. Det är det värt. 😉

Vi ska fortfarande jobba för att betala våra räkningar och skulder men vi ska sluta lägga pengar på onödig konsumtion. Observera onödig konsumtion. Vi ska inte jobba för att spendera.

Vi ska nu försöka leva så enkelt som möjligt, så billigt som möjligt, så hållbart som möjligt. För oss, vår hälsa, vårt välmående, och vår lycka, och – för vår natur. Vi ska leva i, och i samklang med, naturen.

Vi älskade alla att göra pepparkakor tillsammans igen. Julmusiken i bakgrunden och underbara dofter i huset. I år hittade vi tillbaka till julens sanna glädje; enligt oss är det glädjen att få spendera tiden tillsammans.

Vi (Diesel och jag) gillar inte russin. I år gjorde vi saffransknyten med mandelmassa, vallmo och flagad mandel istället. Supergoda. Minimalt med vitt raffinerat socker.

Under ganska många år har vi köpt på oss, dvs investerat i, det vi behöver. Vi har kunnat lägga ner tillräckligt med pengar för att köpa kvalitet. Det betyder att vi inte längre behöver köpa fler kastruller, stekpannor, köksmaskiner eller pryttlar utan vi har det som behövs för att kunna göra det mesta i ett kök. Vi älskar att laga och äta mat. Från grunden.

Vad menar vi då med att leva enkelt? Vi tänker reduce, reuse, recycle.
Laga, återanvända, återvinna, återbruka. Odla eget, salta, sylta, safta, torka.
Det tar tid att göra allt från grunden. Men just tid; det kommer vi för första gången på många, många år att ha mycket av.

Nu ska jag leta reda på lådan med kameran, stativet, och damma av mina gamla kunskaper. Lösenord måste hittas, nya rutiner återskapas och sättas igång. Vi lackar mot bokslutstider och jag är redo och peppad.

Sustainable Living (hållbart levnadssätt) handlar ju inte enbart om mat, även om det är en stor del av vårt klimatstöd, utan det handlar till stor del om hur vi lever. Hur vi handlar. Hur vi reser. Hur vi utnyttjar resurser.

Mat och dryck, el och hushållsnödvändiga varor och tjänster a part, klarar du en hel köpfri månad? Januari är för många en vit månad, en omstart, nyårslöften (som oftast bryts, haha), träning, dieter, etc. Månaden efter den ganska frossiga julen. Jag har ingen aning om jag kommer klara det. Men jag ska försöka. Jag tror jag kommer klara det. Jag ska inte köpa något som inte är absolut nödvändigt under januari månad.

Med förhoppning om en fantastisk fortsättning och ett underbart, gott, nytt, normalt år, avslutar jag med makens bild på aurora borealis som speglar sig i Hårkan.

Norrskenet speglar sig i en spegelblank älv, i Hårkan, Jämtlands län, Östersunds kommun, Lit.

Kram,
El

Okategoriserade

Footer

COPYRIGHT © 2023, Sustainable Living

HEJ OCH VÄLKOMMEN!