Sustainable Living

- reduce, reuse, remake & recycle! -

Eco friendly

Tvål med aloe vera, örter och aktivt kol

By Lämna en kommentar

Jag har en ganska stor Aloe Vera-planta i fönstret som jag ”skördade”, skrapade ut, mixade och frös in till iskuber.

Jag har tittat en hel del på en tjej i Finnland som gör tvål, och hon visade hur man använder aloe gel i egen hemgjord tvål.

Jag har också odlat, skördat, och torkat MÄNGDER med örter den här säsongen så jag testade att göra egen olja på timjan, rosmarin och oregano.

Så den här tvålen gjorde jag i våras men har inte kommit till förrän nu.

Den blev ganska ful, och jag har glömt bort receptet, och hittar inte lappen men den tvättar rent, lämnar huden len, och luktar gott.

Jag försökte piffa till den men to no avail.

Idag gör jag tvål igen så det kommer ett till inlägg strax med nya tvålen, ville bara inte slänga det här utkastet så det fick hastigt och lustigt komma ut idag.

Kram,
El

Blomsterbarn

By Lämna en kommentar

De senaste månaderna har varit  sprängfyllda  av jobb, omorganiseringar, bokslut, årsredovisningar, deadlines, resor, ännu mer jobb, hälsoproblem, bruten fot, avbrutna resor, språkresor, planering, sjukhusbesök, fotografering, avslut av både jobb och kunder, ännu mer ohälsa, familj, vardag, tonåring, fralla, skäggubbe (make), femtio-års-present-planering, odling, skörd, torkning, förvaring. 

Jag har absolut inte hunnit med allt men tillslut lyckats strukturerat upp så det ”bara” är att sätta tänderna i listan direkt, och köra. 

Det kommer bli en spännande höst. En del nytt, en del gammalt & beprövat, en hel del favoriter, och en nygammal inriktning.

Otroligt många bilder kommer.

Blommor, örter och insekter.

En puppa.

Jag har fotograferat. Oj vad jag har fotograferat. Allt som fångat min blick och intresse, och jag har märkt att insekter är min nya grej. Just nu iallafall.

I sittande stund har jag nog inte mindre än ett gäng tusen bilder att gå igenom, sortera, slänga, klippa, redigera, och kanske publicera.

Vad är grejen med kameran och fotografierna? Egentligen inte något annat än tidigare intresse, bara att det är förnyat och laddat med energi. Positiv energi.

Jag har gjort mer tvål. Och salvor. Jag har odlat, skördat, och torkat örter till kommande projekt. Jag har sparat och förberett mängder med örtblandningar till kommande badbomber och tinkturer. Teer gör jag dagligen. Under hösten kommer det fler tips och recept på tvålar, salvor, cerat, disk- och tvättmedel, deo

Energi är ett viktigt ämne jag ofta återkommer till – ständigt fluktuerande och återkommande. Min energi senaste åren kan mest liknas vid en gammal bergochdalbana som är lite lagad och rostig här och där. Upp, upp, upp, ner, runt, uppochner, ner, ner, ner, runt, upp, puh!

I Spanien kom jag på att min hälsa är (relativt) bra – men skör. Skir. Som farmors virkade mellandukar till finporslinet. Som en elefant balanserande på en liten, liten spindeltråd. 

Jag återkommer med en återkoppling till 120 dagars hälsoprotokollet lite senare i höst. Men visst gör allt skillnad. Jag märker redan stor, stor skillnad. Nu gäller det bara att hålla i och fortsätta hålla uppe rutiner och det vi skapat.

Välkommen september och ljuva höst.

Jag vill stå upp mot alla orättvisor, och försöker påverka min värld åt det bättre hållet, och säger alltid vad jag tycker, om jag yttrar mig. Jag har hållit mig ganska tyst ett tag, men ärligheten tystnar aldrig, den sitter i ryggmärgen. Men det är verkligen inte alltid jag orkar säga nåt längre. 

När Putin började härja i Ukraina gick Daniel och jag är med i Hemvärnet, och jag gick med i Svenska Lottakåren, och nu ska jag gå militär grundutbildning i två veckor, i Härnösand i november. Ska bli SJUKT spännande och få göra mini-lumpen som trind 50-åring! Sen är tanken att jag ska utbilda mig vidare till stabsassistent. 

 Jag kan se mig stå som Pippi med händerna i sidan och flätorna på svaj, fast i M-90. Lite rebell, lite punkare och anarkist, men framförallt jäkligt stolt svensk, och jag kommer inte stillatigande se på när någon hotar vårt lands frihet, och våra mänskliga rättigheter. Men jag väljer mina strider. 

Jag älskar starka kvinnor som står upp för sin sak, och vill belysa, och djupdyka i, några starka kvinnor tror jag. Lyfta och göra några personporträtt av kvinnor jag respekterar och beundrar, som har betytt mycket för mig.

Feminist? Javisst. Men inte på det sättet som längst fram vid barrikaderna, trots att jag har märkt att det börjar behövas igen, för jag vet inte vart samhället är på väg. Feminist såtillvida att jag anser att jag kan göra allt (kanske lite bättre) som alla män kan göra, förutom vid vissa fysiska styrkeprov. 😉 

Men bara för att jag anser att jag kan, både göra och säga vad jag vill, så är det smärtsamt tydligt att många, många, många kvinnor runt om i/över vår värld inte har samma rättigheter.

Men jag avslutar dagens rant med några till av alla bilder.

Med barnböcker på gång så roar jag mig enormt med naturens magiska under.

Tills nästa gång .
Kärlek & respekt,
El

Sustainable Living 10 år

By Lämna en kommentar

 Helt otroligt! Bloggen fyller tio år idag!

Det firar vi med att göra det sista på alla måsten så vi kan njuta av sommaren. 🙂

Det ligger inte mindre än fyra utkast på inlägg som kommer, när som helst. Nu KÖR vi!

Vi hörs snart!
Kram,
El
X.

Vårstädning med hampasåpa

By Lämna en kommentar

Inlägget innehåller sponsrade länkar till Hampabondens ekologiska hampasåpa från Skåne.

1:a maj. Jag hade inte tänkt göra ett inlägg idag, utan hade tänkt ta en röd dag och vila. Kanske baka nåt glutenfritt, ta en promenad med Peanut, eller läsa en bok. Imorse, när resten av lilla familjen sov skönt, skickade jag in några av de allra sista deklarationerna som ska vara inne senast imorgon, om ni inte har uppskov. Solen sken, varmt, och våren ville liksom glänsa på sin allra bästa sida. Fåglarna jublade och det är en första maj att ta med mig i minnet till ålderns höst som en fantastisk vårdag.

Med alla livsandar på glatt humör och spirande värme plockade jag fram lite städprylar och bestämde mig för att inviga våren på riktigt.

För ett par år sedan skrev jag ett inlägg om hållbar städning. Jag älskar inte att städa, det har liksom alltid varit min akilleshäl. Men allt jag gör i livet, gör jag på ett hållbart sätt. Så även städning. Jag älskar hållbara, gammeldags städprylar, snygga, mysiga, ekologiska, helt skuldfria städgrejer.

Kika gärna på förra inlägget nedan.

Pippi är sakletare och städar

Idag var det kajakerna som fick sig en grundlig vårrengöring, med härlig hampasåpa, och så tog Peanut och jag en premiärtur längs med strandkanterna på Hårkan mot utmynningen till Indalsälven. 

Jag vågar påstå att vårvintern nu på riktigt gått över i vår. Örterna frodas i fönstren, och allt börja långsamt sträcka på sig, och vakna till liv. Måsar, ejdrar, tornfalkar, sångsvanar, gäss, sädesärlor, och tranor har kommit tillbaka. 

Vi lever som vi lär, och städar hållbart, och eftersom vi lever mindre än ett replängds avstånd från vår egen vattenkälla så är våra städ- och tvättprodukter av det allra största och yttersta vikt. 

Jag fått testa en ny såpa med hampfröolja. Bara ekologiska ingredienser tillverkade i Skåne. Min psoriasis gillar inte när jag diskar och städar, men den här såpan var väldigt mild mot händerna och grym mot smutsen! Kika gärna här om du vill vet mer eller testa själv; https://www.scentstopwebshop.se/33-hampaprodukter/hampabondens-hampasapa.

Kajakerna har stått vinterförvarade i snön mot husväggen så de behövde en ordentlig genomgång. Peanut hjälpte så klart till på det bästa sättet hon bara kunde. Tror det kallas arbetsledare? 😉 Framförallt kände hon sig väldigt bekväm i kajaken och det är det allra, allra viktigaste för mig.

En bunke med varmt vatten, en klutt hampasåpa, en grov borste för det värsta, en liten bit loofah för det ovärsta, en svamp för det enklaste, och en trasa. Det visade sig att jag bara behövde svampen med vatten och såpa.

Jag jobbade upp en skönt lödder med svampen och det räckte för att få bort nästan all smuts. Sköljde bara av med vatten från Hårkan, så var det klart.

Det är inte mycket is som är kvar, men det gör att det känns extra coolt att ta första kajakturen, innan vårfloden! Peanut var bara liten yttepyttevalp förra året när hon följde med ut sist, så hon fick långsamt och i egen takt utforska kajakerna. I höstas, innan vi drog upp kajakerna för säsongen missbedömde hon sin egen förmåga, vattnet och/eller avståndet mellan kajakerna så hon ramlade i. Det var kallt. Hon var inte jättenöjd. Men det verkar hon inte komma ihåg överhuvudtaget.

Hon var så cool! Hoppade i och ur, gillade läget med flytvästen och satte sig tillrätta på lilla filten mellan mina ben, och smög försiktigt fram och tillbaka och letade efter, och hittade, balansen. Vi tog det extra lugnt eftersom det inte kan vara mer än 4-6 grader i vattnet, så vi paddlade bara längs med strandkanterna.

She’s a natural! ❤️ Och ja, det är första gången min bleka lekamen ser solljuset i år så jag är ledsen om jag bländar er med allt det vita och skära. 🫣

Mer än hälften av den första riktiga vårdagen återstår, så nu ska vi snart tända grillen och avnjuta några rödingar grannen fiskade till oss förra året.

Ut och njut!
Kram,
El & Peanut
X.

Quick tip – fröbomber

By Lämna en kommentar

Ibland glömmer jag att ta med mig tygkassar när jag handlar, och då blir det oftast att jag köper pappkassar. Men jag har ju hur många tygkassar som helst så jag snålar, och packar ofta för tungt. Återanvänder tills kassen går sönder, och då brukar jag riva upp den i mindre bitar och använda som eldstartare i kaminen.

Nu har jag gjort en annan rolig grej med en trasig kasse; fröbomber.

Det är enkelt och superroligt att göra med pyssliga barn och barnbarn. Och så kan man kasta ut dem där man vill att de ska växa upp. I och med att fröna och jorden ligger inpackade i pappersmassa så äter inte småfåglar eller gnagare upp dem direkt utan de hinner kanske gro sig i jorden så det växer upp något.

Jag har slängt ut påsvis med vildblomsfrön uppblandat med jord, eller bara frön, men väldigt lite har vuxit upp, så jag tänker att detta kan vara ett bra sätt att enkelt sprida frön i slänten eller där jag vill att de ska växa upp.

Det är kladdigt, och kletigt, och jordigt, och mysigt. Har man ingenstans att kasta dem på tomten kan man ju med fördel plantera dem i kruka tillsammans med barnen så får de följa vad som väver upp. Kanske i en gammal mjölkförpackning för ännu mer återbruk?

Det som behövs är upprivet eller klippt papper, gärna miljövänligt, oblekt.
En mixer.
Vatten.
Frön.
Jord.
En finmaskig sil.
En liten burk.
Ostduk eller annat att krama ur vätska med.
Gummisnoddar, med fördel i Djurgårdens färger. 😉
En liten bricka.

Alla mina vildblomsfrön var slut så jag tog in lite fågelfrön, och passade på att fylla upp fågelmatarna nu när det häckas och boas.

Prepp. 🙂

Mixade pappkassen med vatten till mindre grov pappersmassa.

Över ett glas eller en burk, gärna med gängad kant, la jag en bit ostduk och fäste med gummisnoddar. Tryckte försiktigt ner pappersmassa så överflödigt vatten kunde rinna ner i burken och formade samtidigt en liten skål där jag la i lite jord och frön. Täckte med lite mer pappersmassa och gjorde en liten boll.

Tog upp ostduken och vred ur så mycket vatten jag kunde, formade samtidigt till en hyfsat rund bomb.

Repeat. 🙂 Pappersmassa i silen, jord och frön i bunken, urkramat vatten i burken (kan man ju vattna med), silduk, och DIF snoddar på en Årebricka.

En liten skål, med jord och frön.

Vill man kan man ju så klart ha färgat papper, eller hushållsfärg i massan så bomberna blir lite gladare, men jag har en stark kärlek till oblekt papp.

En trasig kasse blev tio fröbomber. Jag ska plantera en i en kruka inne så ni kan se vad som växer upp.
Kram,
El

Sustainable Living 2.0

By

Prenumerera för att fortsätta läsa

Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.

Har våren kommit till dig än?

By Lämna en kommentar

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Wexthuset.

Jag fortsätter på temat grönt och fortsätter frammana våren.  Snön har smält undan snabbt som tåget men det är fortfarande kallt, kallt, kallt.

Hoppet om värme och solsken underhålls av att kickstarta våren inne. Varje vår är det dags att så frön, ta sticklingar, plantera om, gödsla, jordförbättra och precis som med tvåltillverkning, eller matlagning, eller fotografering, så gör jag det till nånting meditativt. Kopplar bort allt annat och går in i nuet.

Jag älskar varenda liten detalj, som de gamla terrakottakrukorna, som börjat få mossa och härlig patina, och det gamla zinkkaret jag har till jord, där jag blandar gammal jord med ny, och med gödsel och näring. Och den gamla zinkkrukan jag har till fröpåsar, och ett gammalt tråg till gamla saxar och så-verktyg. Jag har sekatörer, flera olika sorters saxar, pinnar, pincett och jag har sparat massor vin-och bubbelkorkar ett tag för att märka upp sådderna. Har ett annat roligt tips med korkar, som kommer i ett eget inlägg; Fire starters.

Jag började med de gamla krukorna som blev över när jag omplanterade örter när Diesel var på sin Auschwitz-resa, och tog in de terrakottakrukor som fortfarande var hela efter vintern.

Måste komma ihåg att tömma krukorna i höst och stapla dem upp-och-ner så de inte spricker.

Testade att ta in några bräder jag haft som hylla vid gamla köks-”tarmen” jag tog bort när Daniel var bortrest. Hade några tomma plasthinkar som jag fått återanvända efter snittblommor på Kulturarvet och använde dem som ”murstenar” och byggde upp en lite plantskola i ena fönstret mot Hårkan där solen skiner från tidig morgon till eftermiddag.

Bad min älskade make om hjälp att bygga ihop hyllan igen, men med nya mått utifrån fönstrets förutsättningar.

Jag har en stark kärlek till gamla, gärna lite rostiga saxar, som fortfarande har en charm, och en skärpa kvar. Sedan känner jag ju knivsliparn i Sörefors, som min älskade make råkar kallas för här i bygden. 😉

Örter, grönsaker och nyttoväxter är min stora passion så nu har jag frösått, tagit sticklingar av, och omplanterat följande växtlista, som är annonslänkar till Wexthuset:
Basilika
Blå bolltistel
Bondbönor
Brytbönor
Buskkrasse
Citronmeliss
Dill
Druvgurka
Gurkört
Honungsfacelia
Hot Lemon Chili
Järnört (Verbena officinalis)
Kryddsalvia
Nattviol
Oregano
Pepparmynta
Persilja
Skärbönor
Sockerärtor
Styvmorsviol
Sömntuta
Timjan

Länkarna innebär att om du klickar på dem och sedan beställer något så får jag en liten provision på ditt köp. Det blir inte dyrare för dig, bara en liten peng över till mig. 🙂

Jag hade en halv burk bets över från något tidigare projekt så jag passade på att betsa de råa kanterna.

Trä:et är från de granar som Jämtkraft sågade ner första vintern vi bodde här, som Daniel klätt hela sin bod med. Det kommer fortfarande ett helt eget inlägg om hur han gav sin man-cave en makeover. Snart, jag lovar.

Visst blev det bra? Och det bästa är att när alla plantor fått flytta ut, så skruvar vi bara isär ”plantskolan” och tar fram den nästa år igen.

Andra fönstret mot Hårkan fick en liten inomhus-pergola, som jag ritade upp häromkvällen. Jag skrev för en tid sedan att jag skulle testa att köra ett litet orangeri inomhus, och fick med mig Daniel på tåget. Hehehe, nu väntar jag bara på att få melonfrön och en vindruvsplanta (annonslänkar) som jag beställt av Wexthuset. Sen ska jag testa att odla vindruvor och meloner i fönstret. Sa jag orangeri? <3

Titta bara! Plantskola till höger och pergola till vänster. Hårkan rakt fram. Utsikten är magisk, och jag tänker att en vindruvsranka och en melon eller druvgurka bara ramar in det magiska men ännu mer grön magi. Tänk bara att kunna göra eget vin?

”Lastly”så fick min Dr. Westerlund en rejäl make-over och jag tog flera fina sticklingar till en granne, och fick tipset att testa att torka bladen för att använda som ört. Doften är väldigt rosig och parfym-ig men jag ska testa att baka med de torkade bladen enligt Wexthusets recept på Pelargonkaka med blommor och blad.

Nu måste jag hasta till sängs för i veckan har jag inte mindre än fem revisioner att ta hand om , plus de sista deklarationerna för enskilda firmor, och periodiska sammanställningar för Europeisk moms. Och jag ska förbereda en tutorial om moms på internationell försäljning i dataspelsbranschen. Spretigt. Älskar’t.

Ta hand om er, och varandra.
Kärlek, respekt och grönska,
El
X.

Söndag och inlägg, bloggen och ”jobbet”

By Lämna en kommentar

Idag är det måndag. Tydligen har det blivit en naturlig inläggsdag. Söndagarna går till så mycket annat. Läste om en husmoders rutinvecka i ett inlägg som fladdrade förbi på Facebook. Ska kanske anamma den, som den husmoder jag är? 😉

Så här;
Måndag: Tvätt och planering, plus jobb.
Tisdag: Stänkning, men jag skippar det. Här jobbar jag på som vanligt istället, med företagen och kunderna. På eftermiddagen har husmor ledigt och på bilden i husmoderslexikon cyklar hon ut i naturen med halsduken fladdrande i vinden. Haha jag kan se mig själv. Japp.
Onsdag: Strykning/mangling och ordnande av linneskåp, byrålådor och garderober. Nja, har nästan ingenting kvar som behöver strykas, och nån mangel har jag inte, så jag jobbar på som vanligt istället. Men absolut ordning och sortering av skåp och skafferiet. Tvätten från i måndags borde vara torr att vika och lägga undan.
Torsdag: Bakning av matbröd och min vanliga SPAdag.
Fredag: Städdag ja, logiskt, inte söndagar som Daniel ville, han får anpassa sig. Igen. Husmodern har talat.
I have spoken. 😉
Lördag: Mathandling, matlagning och bak. Jovars, lite trädgård på det också.
Söndag: Vilodag, då åt man gärna den stek som förbereddes på lördagen! 🙂 Om jag får till alla rutiner och dagar enligt schema finns det massor av tid för redan förberett inlägg att publicera på söndagar också.

I veckan som gått har jag gjort en del förändringar i min lilla organisation och gjort klart en del surdegar på jobbet. Jag har omorganiserat min business. Jag har sagt upp några avtal, och varit nödgad att säga hej då till några kunder som jag har haft sedan många, många år tillbaka. Mycket tid har gått till kommunikation med kunder och det känns så värdefullt, och viktigt, att vårda de relationerna. Det är ju de som gör att mitt nuvarande liv är möjligt.

Jag vill hellre säga upp några kunder än att göra ett dåligt jobb. 

Min hälsa låter mig bara jobba visst många timmar om dagen numera. När jag var yngre kunde jag jobba hur mycket som helst. Jag vill inte jobba så mycket längre. Så jag är djupt tacksam för mina kunder. Och för er som inte vet vad jag jobbar med så driver jag en liten redovisningsbyrå i dataspelsbranschen. https://phoenix.se

Skriveriet, och bloggplanering, har pågått i återuppståndet tillstånd sedan starten av 2023, och nu börjar en tydlig struktur lysa upp. Många pusselbitar faller på plats, och varje vecka hittar jag nya pusselbitar som liksom makar sig ner på sin rätta plats. Lite som en hund som liksom wigglar ner sig i knät. Så här.

50% konsultarbete och 50% kreativitet är mitt mål. Jag har en femårig plan, och snart har jag en färdig pitch deck att ge mig ut och presentera. Roliga samarbeten och fantastiska inlägg kommer.

Jag tänker att fram till 1 Augusti, 2024, då bloggen fyller tio år, kommer jag fortsätta lägga ut tips och recept, och idéer som jag planerat.

1 augusti planerar jag att lansera Sustainable Living 2.0, och fram tills dess kommer jag ”läcka” lite hemlisar och teasers om hur det går i bakgrunden med planering av organisation, vilka samarbeten som kommer, och i vilken form bloggen kommer vara. Det kommer.

Häromkvällen satt jag i timantals och skrev, och planerade, och skissade upp organisationsscheman, gjorde budget, en femårig exit plan. Jag har tjatat om min femåriga exit plan rätt länge nu, och nu har jag den. Jag tror banne mig att jag satt den. Allt finns i min pitch deck. Och för alla som inte vet vad en pitch deck är så är det en presentation av ett projekt för tilltänkta investerare och partners.

Tillbaka till nuet. Söndag. Ja egentligen måndag, eftersom jag hade för kul med islossning med min son igår. I veckan som gått har våren kommit smygande och snön har regnat bort förvånansvärt snabbt. Isen har lossat på Hårkan och vi har hjälpt den lite på traven.

Daniel, min älskade make, fyller 50 år i år, så vi har tagit rätt på lite kärnis från Hårkan att hugga ner i drinkarna i höst. Det positiva med att vi inte fick tag i kött i höstas är att frysarna är ganska tomma så vi har plats för is till kalaset.

Kärnis, för er som inte bor i norr och kommit i kontakt med begreppet, är den is som bildas i rent vatten, är helt klar och väldigt stark. Det är den som är bärande för långfärdsskridskor, pimpelfiske och skoteråkning, och den växer neråt under snötäcket.  Länk till wikipedia för den som vill nörda ner sig lite. Klicka på bilden.

 Som ekonomikonsult är tiden just nu, i april, högsäsong. Jag sitter här mitt i smeten av bokslut- och deklarationstider, och då åkte Daniel bort igen, över en långhelg. Och när han åker på träffar, jobb, och/eller utbildningar så brukar det alltid hända något här hemma.

Förra gången han var borta några dagar rev jag köket. Alltså inte ”rev” rev, men skruvade ner alla köksskåp från väggarna, och tog bort lilla ”köksön”. Eller rättare sagt ”kökstarmen” som det mer var. Köket var format som ett U, hästsko, ni vet.

Sedan passade jag in skåpen i gamla garderoben bakom köket,  det som till en början var ett kontor, men blev till garderob, på nån av Daniels resor, och nu blivit ett walk-in-skafferi. Det är långt ifrån klart, och då har Daniel ändå fått hjälpa till en hel del med att påbörja slutförandet av projekten jag startade. 😉 Som sju tusen gånger förr. Och mest troligt minst sju tusen gånger till. Hoppas jag iallafall!

Det är som sagt långt ifrån klart i skafferiet, men det börjar ordna till sig.

Det finns massor med plats för alla örter, tinkturer, köksprylar, tvålgrejer, teer och konsverver.

Det här är i alla fall köket just nu. Diesels skrivbord står där jag ska ha köksön. (Jo, han har ett annat bord för tillfället, thank you very much.)

Jag älskar inte tapeten. Den har varit som en nagel i ögat sedan vi flyttade in. Tapeten är ungefär som koriander. Antingen gillar man den, eller inte. Det finns inget mellanläge tänker jag. Smakar det inte lite diskmedel? 😉

Huset är en gammal sommarstuga från 1970-talet som blev ombyggd och utbyggd på 2000-talet och står extremt nära Hårkans strand. Så nära att det varit några gånger tidigare när dåvarande ägare tänkt; att nä nu jäklar får vi en husbåt. 🙈

Vattnet rör sig. Det är en reglerad älv. Faktiskt tre. Treälven består av Långan, Hårkan, och Indalsälven som går mellan Handöl i Jämtlandsfjällen till Timrås delta vid Bottenhavet. Marken rör sig. Väggarna rör sig.

Väggarna nu är lite sorgligt spruckna på en del ställen, eftersom huset rör sig så mycket, och jag tänker att det är en ren omöjlighet att få gipsväggar att hålla sig snygga över tid. Vi har funderat på att måla väggarna med en linoljefärg blandad med lite gips/betong/sand för att få struktur som en stenvägg. Då blir sprickorna iallafall snygga.

Men vi har kommit fram till att det bästa vi kan göra, för husets skull, och för vår, är att ha liggande träpanel som får röra sig tillsammans med huset. Vi hade jättefina vita liggande panelväggar i Älvsala, och älskade det. Gammal ombyggd lada. Som jag älskade det huset. Älskar verkligen det huset. Vilken själ!

Men nu! Jag har efterlyst, och fått tag i, en gammal lada med inrasat tak, och ett timrat fjös med inrasat tak. Här i Jämtland. Jag får hämta hur mycket virke jag vill, bara det blir gjort innan sista april för då kommer rivarna.

Ok, nu hjular jag igen. I huvudet, för annars vore det katastrofalt. Ni som inte känner mig kan försöka se framför er; en ganska lång, nästan femtioåring, med härligt runda former, balans som en kratta, och fullkomligt likstel. Det skulle aldrig hända irl, för jag är livrädd när jag kliver ner för en decimeterkant, för att ramla och bryta lårbenshalsen, eller höften eller nåt. Men jag jublar och hjular ofta i min huvud.

JAG DÖÖÖÖÖR av lycka! Väggarna i köket kommer få kläs om med återbrukat laduplank ner till de gamla äppellådorna från 1954. Nedanför äppellådorna ska Daniel bygga en platsbyggd ”reda-hylla”, (fast han vet inte om det än) och nedanför den, ner till diskbänken blir det ett klinker vi har sett ut, men inte hunnit införskaffa.

Klinkret ser ut som bergskanten längs med Hårkan uppströms till Blåberget, från oss sett. Så alla turister som paddlar förbi på sommaren kommer tro att klinkret som glimmar i glansen från Hårkan är gjutet med sanden härifrån.

Till belysning har jag sett en tremännings fantastiskt kreativa hälft göra en skitcool lampa av gamla åkerbrukare skrivbordslampor.

SNO på den idén. Kolla bara. https://www.instagram.com/villautgard/

Svarta gamla, ledade skrivbordslampor får belysa köket både från äppellådorna och från gjutjärnshyllan som ska vara ovanför köksön som Daniel ska snickra av det timrade fjöset. Det vet han redan om. 😉

Ungefär så här vill jag att köksön ska se ut. Återkommer med bilder när det beger sig.

De gamla underskåpen i köket ska få en omgång ny färg, som redan är inköpt på Kulturarvet på Frösön, av en annan tremänning, som är lika kreativ som den andre tremänningens hälft, och tremänningarna råkar dessutom vara syskon, och tredje syskonet/tremänningen är silversmed. Familj är viktigt. I ett litet samhälle, i en liten by, i en kommun i Jämtland? Livsviktigt. Jag har berättat om dem förr. Kolla här https://www.sustainableliving.se/folj-din-led/.

Innan Daniel åkte skrattade jag och sa att jag inte ens hade förberett nåt projekt den här gången, utan blev lite tagen på sängen. Shit, något måste jag ju hitta på.

Men veckan har gått, han är redan hemma, och våren kom emellan. Han hade tur den här gången. Huset är till och med städat. Det kommer förmodligen aldrig hända igen, att han åker bort och kommer hem till ett städat hem utan påbörjade projekt.

Tills nästa gång, kärlek och respekt.

Kram,
El

Grönt är skönt och hemgjord hampatvål!

By Lämna en kommentar

Det är första gången jag gör egen hampatvål!

–Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Wexthuset.–

Får jag inte vår ute får jag skapa vår inne. Det börjar bli tröstlöst när asfalten tinar fram bara för att bli täckt av ett tjockt lager nysnö, igen, och igen, och igen, och igen. GAHHHH!

Jag VET att det är april, och typiskt aprilväder, men det är KALLT, och det är SNÖ! Tjockt med snö, och isen på Hårkan är minst en halvmeter tjock. Jag brukar inte gnälla på vädret, och jag älskar snö och vinter, men inte i april. Och alla mina vänner och familj söderöver – jag VET att jag valde att flytta norröver men kom igen!!

Nåväl, örterna verka ta sig ok, iallafall några av dem. Hot lemon chili är inne på andra året och har gett mer än god skörd. Den både blommar och levererar trots snön ute. Året runt.

Jag har också blivit godkänd av en ny annonsör – Wexhuset. Länk till deras Hot Lemon Chili hittar du här.

Har frösått lite sömntuta, en California Poppy, som jag hoppas tar sig så jag kan skörda och torka och göra te på. Kika genom att följa länkarna. Supersöta blommor, och som namnet suggest så är egensakerna lugnande. Älskar orter och naturmedicin!

Det här är en reklamlänk till just Wexthusets Sömntutor. Klicka gärna och kika lite. Klickar du på bilden nedan kommer du till just denna söta lilla sömnatuta.

Sömntuta 'Appleblossom Pink'

När vi flyttade upp till Östersund från Värmdö var jag i ett riktigt trasigt och dåligt skick, både fysiskt och mentalt. Men jag har läkt. Och jag har hittat ”tillbaka” till mitt nya jag. Det jag som snart fyller 50, som redan gått igenom klimakteriet (tidigt jag vet) och som ifrågasatt hela min gamla existens. Det jag som drömde stort i tonåren och som ville så mycket. Resor, utbildning, karriär, man och barn. Check. Jag har skrivit och checkat av ett flertal bucketlists och fortsätter skriva nya. Och bockar av även dem.

Min gammelfarmor blev 102 år, så jag tänker att jag just nu är typ ”mitt-i-livet”. 50 är det nya 30, osv, osv. Jag har aldrig haft åldersnoja utan njuter verkligen av vad varje tid erbjuder.

Det som jag tycker kanske är det absolut bästa med att vara nästan 50 är att det ger en trovärdighet som bara kan komma med en viss ålder, och framförallt erfarenhet. Många nickar bejakande och håller med, men det gör inte min son. Han kommer nog hålla med, kanske inte förrän han själv är nära 50, men iaf då. Utöver trovärdigheten så ger nuvarande ålder åtminstone mig ett skönt lugn. Jag behöver inte bevisa något längre. Inte för någon annan än mig själv, och min son, och eventuellt en handfull till.

Jag gör vad jag vill, jag går min egen väg, och jag väljer själv.

Den här veckan som gått har jag försökt frammana våren, helt utan framgång. Så jag har skapat vårkänslor inne istället. Lagat grön mat, en vårig grönsakspaj, recept på det kommer, den blev jättegod, och grekisk sallad med bifteki och tzatziki. Jag har gjort grönt te och olja av hampablad som fick bli till en härligt grön hampatvål.

Jag måste hitta ett sätt att lägga ut många inlägg utan att alla prenumeranter blir spammade av mail. Kollar på det just nu, och om du råkar vara en WordPressexpert som vet precis hur jag ska göra mailutskicken, pinga mig gärna! <3 Edit: receptet hittar ni här nu. (Klicka på länken)

Just nu går jag aktivt på två kurser utanför mitt ”dagjobb” – en kurs i naturmedicin (herbalism), och en kurs i att göra hemgjord tvål.

Ayurveda och holistiskt sätt att se på hälsa har intresserat mig länge, och att äta av det naturen runt omkring oss bjuder på har jag också vurmat för länge. Nu på ”sistone” har jag även börjat intressera mig för hemgjord kroppsvård, salvor, badprodukter, etc.

Igår (läs lördag, jag missade att lägga ut inlägget igår söndag) var vår granne Mia här och hjälpte mig göra tvål för första gången. Det var omåttligt befriande och mysigt, som en skön, grön stund. Och kemin bakom tvåltillverkningen på minsta centimalgram, och säkerhetsglasögon, och handskar, gjorde att vi kände oss lite som galna vetenskapsmän.

Jag gjorde ett hampate av destillerat vatten och industrihampa, som går att köpa på hälsokosten numer! Lät det sjuda 30 minuter och sedan svalna, och har tidigare gjort en hampaolja där jag värmde upp olivolja till 110 gr och hällde på en burk med torkade hampablad. Lät burken stå mörkt och svalt i 4 veckor och vände burken dagligen. Har gjort både timjan-, rosmarin-, och oregano-olja liknande tidigare.

Här har vi ställt fram alla tvålskaparprylar, kaffe och te så klart, alla oljor, verktyg, destillerat vatten till hampatet vi ska använda i tvålen och skyddsglasögon, lut, etc, etc.

Hampaoljan.

Både hampate:t och hampaoljan silas och vägs till rätt mängd enligt receptet.

Här har vi mätt upp oljor, vätskor och eteriska oljor och ska börja blanda ingredienserna till vår tvål.

Bivax, på grammet exakt mängd.

Handskar och skyddsglasögon på, just här är det ”bara” oljor, smör och vaxer i ett vattenbad, men lut ska hanteras med varsam respekt.

Mia hade fått ett tips om att blanda lut och vätska i en stängd behållare som klarar både tryck och värme för att minska riskerna att andas in ångorna från lutblandningen. Det viktiga här är att hela tiden hålla koll på värmen och kyla under rinnande vatten, eller i ett isbad.

Mia skakade och kylde, kylde och skakade, tills allt var upplöst och värmen var runt 30-35 grader.

Så till momentet jag längtat så efter, själva tvålblandningen. Lutblandningen med hampate blandades med de smälta oljorna, smören och vaxerna. Skillnaden i temperatur ska vara mindre än tio grader så när oljorna var på runt 30-35 och lutblandningen var runt detsamma blandade vi dem.

Vi blandade i en tesked spirulina för att förstärka den gröna färgen. Så här måste jag bara inflika en bild på mitt magiska skafferi som blev till av köket jag rev när Daniel var på resa, har berättat om det tidigare, och ni kommer få följa när hela köket får en kärleksfull renovering, men det är ett annat inlägg. Skafferiet är knökfullt och lite rörigt men det har plats för alla mina örter, och svampar, och pulver till smoothies, teer, badprylar, tvål och allt annat roligt och spännande man kan hitta på.

Jag älskar mitt skafferi! Det är rörigt, men det passar mig! 😉

Hulken!

En skön handduk och ett lock för att inte svalna för fort. Sen var det bar att vänta. Vi gjorde disktvål också, som får bli ett eget inlägg det med, men det värsta med tvåltillverkning för min adhd är att det tar tid. Det ska väntas. Det är fantastiskt meditativt och superviktigt med kemin att allt stämmer ner til minsta gram, men sedan ska det väntas minst ett dygn innan tvålen ska skäras, och sedan ska de kureras i 4-6 veckor så att lutet ”försvinner” innan den går att använda.

Så äntligen till momentet jag väntat på; att få skära upp tvålen och se hur den blivit.

Jag har en bageriställning ute i min bod där tvålarna kommer få vila under tiden de kureras. Så här har jag förberett plåtarna, med vilken tvål det är och vilket datum den är gjord så jag kan hålla koll på när de är klara.

För att vara första gången någonsin jag gör hemgjord tvål med ett recept där jag för första gången också använt en tvålkalkylator på nätet så är jag sjuuuuuukt nöjd. Lite grynigt, lite prickigt, lite askigt, helt perfekt om du frågar mig. 😉

Som jag längtat efter det här!

Ytan blev lite, lite ”rough” – kanske var tvålen inte tillräckligt hård, kanske hade jag lite för bråttom (Fru Fort&Fel) men kanske var skärverktyget lite för kraftigt. Ska kika på en trådskärare.

Jag ville ta en bild ute i naturligt ljus också, och visst ser ni mästerfotografen. 🫣

Peanut är alltid med och kollar läget.

Och nu? Bara att vänta. Självklart återkommer jag med ett testinlägg där jag recenserar tvålen. Doften är magisk. Hoppas tvålens egenskaper blir det också. Återkommer om 4-6 veckor.

För nu, ta ta.
Kärlek och respkt,
El

PS: gillar du inlägget och vill stötta bloggen finns det mängder av sätt att bidra, och den nyaste och roligaste i mitt tycke är den lilla knappen här till höger, på en kaffekopp. ——————————->

Buy me a coffee! Så roligt! Och det funkar. Det är enkelt och jag är så tacksam för de som swishar, och köper en kaffe, och handlar genom mina länkar så jag får provision! Jag har en femårig exitplan! Om fem år vill jag helst bara jobba med bloggen! Du kan hjälpa mig dit, genom att bjuda på en kaffe! ❤️ Kram!

Edit: Receptet kommer här:

Te gjort på ca 4 dl destillerat vatten och 1 dl torkade hampablad som fick sjuda 30 minuter och sedan svalna. Vätskan silades genom en ostduk och sparades.

Hampaoljan gjorde jag av ca 3 dl olivolja och 1 dl hampablad. Jag värmde oljan till 110 grader, hällde på bladen och lät stå i en burk i fyra veckor i ett mörkt och svalt skafferi. Skakade/vände burken dagligen och kramade sedan ur all olja genom en ostduk.

Så utifrån ovan är receptet:

190 g hampate, resten hamnade i ett bad.
62,3 g lut

200 g hampaolja enligt ovan, räcker det inte kan man fylla på med vanlig olivolja, viktigt att receptet följs till minsta gram. Ostduken med de oljiga hampabladen knöts ihop och fick hoppa ner i ett bad.
100 g ricinolja
92,5 g sheasmör
92,5 g kakaosmör
15 g bivax
15,5 g eteriska oljor, och 1 tsk spirulina för färgen.

För doft använde jag en blandning av apelsin, tall, rosmarin och tea tree.

Quick tip no. 2 – dog SPA with pine oil soap

By Lämna en kommentar

Pine oil soap (tallsåpa) for dog SPA.

This quick tip is actually from my second cousin (tremänning) Anna. I went to the beautiful store Kulturarvet to order paint for our kitchen that is in dire need of a makeover. While chatting away about different paints, colors, techniques, and brushes we also got around to talking about cleaning and soaps.

The paint I have used on the wooden walls in my she shed (studio, office, guest house, haven, happy place) is linseed oil paint (linoljefärg) and I am going to use it in the kitchen as well.

I have until now also used linseed oil soap (linoljesåpa) when cleaning the house. Apparently this is a big no no, since linseed oil soap will dissolve paint made of linseed oil.

Pretty logical come to think about it. So, instead of the traditional linseed oil soap I’ve used so far she recommended I use pine oil soap (talloljesåpa).

And here is where the quick tip of the day comes in. She recommended I use the soap to clean Peanuts paws. Her colleague uses the soap to wash her dogs and horses due to its antiseptic and antibacterial characteristics. Naturally I had to google this.

Pine oil in itself is like I said antiseptic and antibacterial and it has qualities that can help troubled skin with eczema, psoriasis, acne, irritated and itchy skin. I have psoriasis, and it has started to flare up again, so I will not only try the soap on Peanut’s paws, I will also try it on my own hands.

This also made up my mind on which soap to try to create in my first attempt on cold process soap making. I will use pine, rosemary and tea tree oils to maximize all skin caring characteristics, together with some citrus for added fresh scent.

Anyhow, so how did the paw cleaning go? Excellent.

Since I absolutely adore my own spa rituals on Thursdays I figured Peanut is totally worth the same luxury.

I love incense, and lit candles, and beautiful sounds, and little beautiful things to look at. We thought for a while that spring was coming but it’s cold outside again so I wanted the experience to be as nice as possible for baby PP.

(Peanut Parabellum is her full name, para bellum is latin for prepare for war and the meaning of it is: to secure peace is to prepare for war. One of my life’s anthems is Don’t Tread on Me, from Metallica’s Black Album so I thought it absolutely epic in these times to name my baby PP. It’s sometimes pronounced PeePee, and sometimes Pippi. 😉

Anyway! Back to the topic again.

I put on a Japanese SPA playlist, lit some candles and incense, made an infusion of some pretty flowers for her bath (marigold, linden, elderflower, chamomile, dried orange, juniper, and lavender). I had the fire burning all day so the temperature in the house was warm and pleasant. I had prepared little ointments for her nose, paws, ears and udders, and took out the clippers. I wanted to give her the full treatment, including a nice massage.

I usually treat myself with some nice tea, wine, or sparkly water, and some berries, fruit or pieces of dark chocolate, and nuts. Peanut, of course, got some extra nice treats as well.

She loved it. Every second of it. I did too. We will do it again. Thank you SO MUCH Anna for the great tip!

I will continue using the soap washing my hands and see if I can see, and feel, a difference in my psoriasis.

Have a wonderful Sunday!

Love & respect,
El & Peanut
XX.