Jämtland

Jämtland runt

4 augusti, 2024 By El Lämna en kommentar

Min vän, sedan fyrtio år tillbaka; Ulrika, eller Ullis för mig, Ricky, Lilla U, Ulli, (kär vän har många namn) och hennes hund Elton och jag går ofta på tur. Ofta, som i några gånger per år i alla fall. Ibland längre, ibland kortare. Någon enstaka gång utan hund, men allra, allra oftast med hennes gulle Elton.

Min kusin, som är mer min syster, och jag går också på tur en eller ett par gånger om året. Hon kommer upp till Jämtland med sin familj och hälsar på och vi tar ett valfritt berg och börjar klättra. Nä, men vi brukar ta åtminstone en längre tur tillsammans. Ryggsäck, fika, kamera, glatt humör. Vi går över daggstänkta berg fallera. Ibland på hästrygg, ganska ofta faktiskt, men oftast till fots. Alltid en tur med kajakerna.

Jag skulle vilja kalla mig själv självutnämnd ambassadör för Jämtland. Jag älskar Jämtland. Jag kan andas i Jämtland.

I mitt hjärta kallar jag Jämtland hem. Värmdö är mitt andra hem, mitt första och andra. Sedan har jag hela världen som arena, men Värmdö och Jämtland är mina hem.

Hela västra Jämtland består av ett super bergmassiv som heter Skanderna. Våra underbara fjäll. Hela östra Jämtland består av tjock grön gammal skog. Storsjön ligger mitt i som en blå juvel och ”mitt i” ligger vackra Frösön som smaragd och glittrar.

När vi flyttade hit för fyra år sedan så började jag en bucketlist på vandringsleder jag ville uppleva. Trogen min bakgrund fick listan uppkallas av Metallica så klart.

Även vandringsstaven jag gjorde av en ungbjörk på tomten har fått samma namn. Det var länge sedan jag gav listan uppmärksamhet så den måste uppdateras. Några av lederna ligger så nära så de har jag vandrat flera gånger. Några har jag inte kommit till ännu, men om det är något jag har så är det lugn, harmoni och tid (hoppas jag).

Varje led kommer att få sitt egna inlägg med info, bilder och lite kuriosa. Tips på fika, aktiviteter med barn i olika åldrar och svårighetsgrad, baserat på undertecknads fysik. 😉

Först ut; Tysjöarna runt.

Kram;
El
X.

Vårstädning med hampasåpa

1 maj, 2024 By El Lämna en kommentar

Inlägget innehåller sponsrade länkar till Hampabondens ekologiska hampasåpa från Skåne.

1:a maj. Jag hade inte tänkt göra ett inlägg idag, utan hade tänkt ta en röd dag och vila. Kanske baka nåt glutenfritt, ta en promenad med Peanut, eller läsa en bok. Imorse, när resten av lilla familjen sov skönt, skickade jag in några av de allra sista deklarationerna som ska vara inne senast imorgon, om ni inte har uppskov. Solen sken, varmt, och våren ville liksom glänsa på sin allra bästa sida. Fåglarna jublade och det är en första maj att ta med mig i minnet till ålderns höst som en fantastisk vårdag.

Med alla livsandar på glatt humör och spirande värme plockade jag fram lite städprylar och bestämde mig för att inviga våren på riktigt.

För ett par år sedan skrev jag ett inlägg om hållbar städning. Jag älskar inte att städa, det har liksom alltid varit min akilleshäl. Men allt jag gör i livet, gör jag på ett hållbart sätt. Så även städning. Jag älskar hållbara, gammeldags städprylar, snygga, mysiga, ekologiska, helt skuldfria städgrejer.

Kika gärna på förra inlägget nedan.

Pippi är sakletare och städar

Idag var det kajakerna som fick sig en grundlig vårrengöring, med härlig hampasåpa, och så tog Peanut och jag en premiärtur längs med strandkanterna på Hårkan mot utmynningen till Indalsälven.

Jag vågar påstå att vårvintern nu på riktigt gått över i vår. Örterna frodas i fönstren, och allt börja långsamt sträcka på sig, och vakna till liv. Måsar, ejdrar, tornfalkar, sångsvanar, gäss, sädesärlor, och tranor har kommit tillbaka.

Vi lever som vi lär, och städar hållbart, och eftersom vi lever mindre än ett replängds avstånd från vår egen vattenkälla så är våra städ- och tvättprodukter av det allra största och yttersta vikt.

Jag fått testa en ny såpa med hampfröolja. Bara ekologiska ingredienser tillverkade i Skåne. Min psoriasis gillar inte när jag diskar och städar, men den här såpan var väldigt mild mot händerna och grym mot smutsen! Kika gärna här om du vill vet mer eller testa själv; https://www.scentstopwebshop.se/33-hampaprodukter/hampabondens-hampasapa.

Kajakerna har stått vinterförvarade i snön mot husväggen så de behövde en ordentlig genomgång. Peanut hjälpte så klart till på det bästa sättet hon bara kunde. Tror det kallas arbetsledare? 😉 Framförallt kände hon sig väldigt bekväm i kajaken och det är det allra, allra viktigaste för mig.

En bunke med varmt vatten, en klutt hampasåpa, en grov borste för det värsta, en liten bit loofah för det ovärsta, en svamp för det enklaste, och en trasa. Det visade sig att jag bara behövde svampen med vatten och såpa.

Jag jobbade upp en skönt lödder med svampen och det räckte för att få bort nästan all smuts. Sköljde bara av med vatten från Hårkan, så var det klart.

Det är inte mycket is som är kvar, men det gör att det känns extra coolt att ta första kajakturen, innan vårfloden! Peanut var bara liten yttepyttevalp förra året när hon följde med ut sist, så hon fick långsamt och i egen takt utforska kajakerna. I höstas, innan vi drog upp kajakerna för säsongen missbedömde hon sin egen förmåga, vattnet och/eller avståndet mellan kajakerna så hon ramlade i. Det var kallt. Hon var inte jättenöjd. Men det verkar hon inte komma ihåg överhuvudtaget.

Hon var så cool! Hoppade i och ur, gillade läget med flytvästen och satte sig tillrätta på lilla filten mellan mina ben, och smög försiktigt fram och tillbaka och letade efter, och hittade, balansen. Vi tog det extra lugnt eftersom det inte kan vara mer än 4-6 grader i vattnet, så vi paddlade bara längs med strandkanterna.

She’s a natural! ❤️ Och ja, det är första gången min bleka lekamen ser solljuset i år så jag är ledsen om jag bländar er med allt det vita och skära. 🫣

Mer än hälften av den första riktiga vårdagen återstår, så nu ska vi snart tända grillen och avnjuta några rödingar grannen fiskade till oss förra året.

Ut och njut!
Kram,
El & Peanut
X.

Kolbulle och äppeltider

27 augusti, 2021 By El Lämna en kommentar

Skickar med ett inlägg som blev halvklart i slutet av augusti och som väntat sen dess. 😉

Vi har fått den stora äran att förvalta ett underbart litet äppelträd som står på vår tomt. Det är små, små äpplen, sötsyrliga i smaken med fast fruktkött.

Förra ägaren säger rescue-nånting-sort, en äppelgrupp på FB sa barnäpple resdue, men några håller inte med, det är inte tillräckligt rödrosa.

Äppelkaka deluxe, med sockerkaksbotten, socker- och kaneläpplen och ett havre-fras-crunch-smulpaj-täcke med nötter.

Hemkokt äppelmos med lite, lite socker och två kanelstänger. Frös in mängder med små burkar efter vi äter det så sällan.

Älskar kolbulle. Här är det preppat för kolbulle 4.0 med både jämtländskt fläsk och jämtländsk eldost. Eget mos och lingonsylt såklart.

Kolbullesmet

Standardsmeten är:
6 dl vatten
5 dl mjöl
1 tsk salt

Deluxe-smeten är:
6 dl vatten
5 dl olika mjölsorter, gärna lite fiberhusk och kruskakli
1 tsk salt
1 tsk mortlad anis och fänkål
1 tsk turkisk svart kummin, nigellafrön (finns i din närmaste mellanöstern affär)

Så här borde alla kunna laga mat. Enkelt, men åh så läckert. ALLT blir så mycket godare.

Nu har första snön kommit och det har varit minusgrader i över en vecka så vintern är här. Med vintern kommer snö och underbara utedagar och mängder av mat tillagad över eld.

Kram,
El

Vår stora livsresa

27 december, 2020 By El Lämna en kommentar

2019 och 2020 kan för evigt försvinna och stanna i glömska. Så nu var det klart. Nu blickar vi framåt och gör som Hans Majestät Konungen; vi vänder blad. 😉

De vi förlorat kommer vi för all framtid älska, sakna och komma ihåg. Vila mjukt våra älskade vänner och familjemedlemmar som lämnat oss.

Det vi förlorat i materiella ting för stå för den gångna periodens märkliga svarta hål. Allt annat kan vi gräva ner och glömma bort.

I oktober 2020 vände vi våra liv. Kvar i den lilla familjen är jag, min man Daniel, vår son Diesel och vår Cane Corso Padrino. Vi har tyvärr förlorat både Mira och Goblin.

Denna magiska utsikt är från vår veranda. Front porch får en annan känsla här.

Vi sålde rubb och stubb i Stockholms skärgård och flyttade upp till Jämtland. Ett litet samhälle utanför Östersund som heter Lit. Några diagnoser rikare och materiellt oerhört mycket lättare.

Renar på tomten. Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen… lagom till jul. Sa jag magiskt?

Vi kommer inte tråka er med alla negativa detaljer, jag tror efter det senaste året/åren har vi nog alla fått nog av det. Så vad har vi gjort; och varför väljer jag att skriva det här och damma av bloggen ytterligare en gång?

Att sitta vid älven och betrakta lågorna från eldtunnan i en iskall solnedgång?

Vi har gjort allt i vår makt att överleva och att leva vidare. Enklare.

Mindre hus, bara en bil (läs gammal, billig Volvo som går som tåget och alltid levererar), färre ägodelar. Att återbruka, återskapa, laga, återvinna har alltid varit vår melodi och nu gör vi det hela vägen. Förut har vi köpt hjälp när vi behövt, men nu ska vi göra det mesta själva. Inte att sluta be om hjälp utan bara att inte betala någon annan för att göra något vi kan göra själva.

Nu ska vi investera i vår tid, och i oss själva. Inte springa i ekorrhjulet för att tjäna pengar som vi kan spendera på tjänster och varor andra använt sin tid att skapa.

Vad behöver vi egentligen för att vara mätta, varma, belåtna, trygga och nöjda?

Ja, här skulle jag vilja påstå att vår lilla familj har hittat precis den balansen. Vi har kvar en del av våra möbler, bor i ett litet hus som är precis så stort så vi kan få plats och ändå kunna gå undan. Ungefär hälften så stort som vårt förra drömhus på Värmdö. Här är de perfekta förutsättningarna att börja om.

Vi har en kamin för vedeldad värme, vi tar vatten från älven, vi räknar på framtida solceller på taket. Vi har en bil som tar oss runt i Jämtland när vi behöver men kan nu både gå, cykla, och sparka till affären, apoteket, skolan, vårdcentralen. Vi lagar mat från grunden och slänger ingenting. Svensk husman med lokala råvaror har det blivit mycket av sedan vi flyttade upp.

Slökokt ärtsoppa, sockerfria mini cupcakes och mormors pannkakor. Receptet på ärtsoppan finns här (klicka på bilden för länk).

Lenas tortellini i värmande buljong med riven parmesan. Enkel, billigt, gott, värmande, styrkande.

Farmors pannbiffar i sky med lök och potatis. Strunta i alla märkliga luftdrag som kommer efter. Det är det värt. 😉

Vi ska fortfarande jobba för att betala våra räkningar och skulder men vi ska sluta lägga pengar på onödig konsumtion. Observera onödig konsumtion. Vi ska inte jobba för att spendera.

Vi ska nu försöka leva så enkelt som möjligt, så billigt som möjligt, så hållbart som möjligt. För oss, vår hälsa, vårt välmående, och vår lycka, och – för vår natur. Vi ska leva i, och i samklang med, naturen.

Vi älskade alla att göra pepparkakor tillsammans igen. Julmusiken i bakgrunden och underbara dofter i huset. I år hittade vi tillbaka till julens sanna glädje; enligt oss är det glädjen att få spendera tiden tillsammans.

Vi (Diesel och jag) gillar inte russin. I år gjorde vi saffransknyten med mandelmassa, vallmo och flagad mandel istället. Supergoda. Minimalt med vitt raffinerat socker.

Under ganska många år har vi köpt på oss, dvs investerat i, det vi behöver. Vi har kunnat lägga ner tillräckligt med pengar för att köpa kvalitet. Det betyder att vi inte längre behöver köpa fler kastruller, stekpannor, köksmaskiner eller pryttlar utan vi har det som behövs för att kunna göra det mesta i ett kök. Vi älskar att laga och äta mat. Från grunden.

Vad menar vi då med att leva enkelt? Vi tänker reduce, reuse, recycle.
Laga, återanvända, återvinna, återbruka. Odla eget, salta, sylta, safta, torka.
Det tar tid att göra allt från grunden. Men just tid; det kommer vi för första gången på många, många år att ha mycket av.

Nu ska jag leta reda på lådan med kameran, stativet, och damma av mina gamla kunskaper. Lösenord måste hittas, nya rutiner återskapas och sättas igång. Vi lackar mot bokslutstider och jag är redo och peppad.

Sustainable Living (hållbart levnadssätt) handlar ju inte enbart om mat, även om det är en stor del av vårt klimatstöd, utan det handlar till stor del om hur vi lever. Hur vi handlar. Hur vi reser. Hur vi utnyttjar resurser.

Mat och dryck, el och hushållsnödvändiga varor och tjänster a part, klarar du en hel köpfri månad? Januari är för många en vit månad, en omstart, nyårslöften (som oftast bryts, haha), träning, dieter, etc. Månaden efter den ganska frossiga julen. Jag har ingen aning om jag kommer klara det. Men jag ska försöka. Jag tror jag kommer klara det. Jag ska inte köpa något som inte är absolut nödvändigt under januari månad.

Med förhoppning om en fantastisk fortsättning och ett underbart, gott, nytt, normalt år, avslutar jag med makens bild på aurora borealis som speglar sig i Hårkan.

Norrskenet speglar sig i en spegelblank älv, i Hårkan, Jämtlands län, Östersunds kommun, Lit.

Kram,
El

Följ din led

24 juli, 2017 By El Lämna en kommentar

I februari berättade jag om några av våra svårigheter, när energinivåerna var på botten, och att jag valde att säga upp min fasta anställning för att satsa 100% på eget företagande, och kanske framförallt lycka och välmående.

I maj slutade jag min fasta anställning och i juni började jag hos en stor kund som anlitar mig på 75% som operativ chef inom restaurangbranschen. De övriga 25% av min tid ska gå till att ta hand om både min och Diesels energier och välmående.

Och alla mina andra kunder som står för ca 75% till, plus blogg, hundar, hus, byggen, trädgård. Ja, matte har aldrig varit min starka sida, men nu har jag i alla fall anställt en kontors- och ekonomiassistent, på heltid!

Så spännande, och inte så lite läskigt. Shit vilket ansvar. Det ska bli jätteroligt, och hon börjar i slutet av augusti. Då trillar det in en storkund till men med hennes hjälp hoppas jag verkligen att jag kan damma av bloggen igen och få tillbaka all min kreativa lust!

Under hela våren och sommaren har vi tankat energi och umgåtts med varandra i den lilla familjen, fiskat, spelat kort, åkt till Kolmården, bott på hotell, spelat schack och fyra-i-rad och skrattat. Promenader, simturer och en resa till pappas hemby i Jämtland har jag också hunnit med.

Där står tiden stilla. Hela pappas släkt finns där, (nästan) alla hans kusiner och mina tremänningar och deras barn! Det är en stor familj. Och varje gång jag kommer dit är som att kliva tillbaka i tiden. Där finns ingen stress, inga tider att passa, knappt någon mobiltäckning utan bara underbart, sävligt och melodiskt tal på bredaste Jämtskan. Egenskjutna djur och egenfiskad fisk och egenplockade hjortron. Allt som jag älskar och står för i en liten, liten by med knappt 50 personer, (har inget statistiskt belägg för detta påstående!) långt in i de Jämtländska skogarna.

Mina tremänningar Anna och Elin är två systrar som jobbar med egen design och silversmide. Tillsammans har de en kollektion som heter ledkrysset som fångade mig direkt.

”Ledkrysset är inte bara en vägvisare till fjälls, utan en vacker grafisk form som även har en djupare mening som symbol för vägval och vart man vill i livet.”

Jag tror ju på karma, men det här var som om karma slog mig över huvet med en hoprullad tidning! Jag älskar’t! Och jag har valt helt rätt. Jag följer min led.