Sustainable Living

- reduce, reuse, remake & recycle! -

Örter & läkeväxter

Hemvärnet och höstgryta

By Lämna en kommentar

Hösten är kommen till vackra Jämtland, Daniel har fyllt femtio, jag har valt att byta inriktning på karriären, Diesel håller på att välja gymnasium, och i november ska jag gå en två veckors grundläggande soldatutbildning inom Hemvärnet. 🫡

It’s happening people. 😱 Varje höst är det något nytt som händer, men den här hösten? Oj.

Det var på tiden!, ropar Ronja som stått och stampat otåligt tillsammans med Pippi, Lilla My, mamma, mAmi, och varenda kvinnligt väsen i hela universum. Säkert granndottern Elin också. 😘

Den här bilden har jag skapat med AI! Hahaha sjuuukt kul. Adhd sidospår. Let’s move on.

Min pappa var med i Hemvärnet när jag var liten så jag kommer aldrig glömma lukten av hans uniform, eller kängorna, eller vapenfettet, eller krutlukten i gamla hylsor i en låda i garderoben. Eller när jag fick följa med till skjutbanan och titta på, när han låg på marken och sköt ak47, med hörselkåpor på så klart.

När pappa fyllde femtio fick han ett medlemskap i vår lokala skytteklubb av mig i födelsedagspresent, för att han skulle börja skjuta tillsammans med mig. Jag hade precis flyttat hem från USA där jag hade skjutit en hel del så jag tyckte det var superkul. Och jag fick spendera tid med pappa samtidigt. Win-win.

Nu, drygt tjugo år senare, är han (pappa) fortfarande aktiv, och tävlar, och dömer, internationellt inom IPSC (dynamiskt skytte), och jag har (nog) kvar mitt pistolskyttekort (nånstans!) fast det var länge sedan jag var aktiv. Och nu ska jag göra ”minilumpen” för Hemvärnet. 😳 🙈 Det ska bli superkul att få skjuta igen! Oavsett vad det är jag får skjuta med. 😜

Pappa har också alltid inspirerat mig att vara ute i naturen. Sen jag var liten har vi spenderat massor av tid i skogen; med svampkorgar, vid jaktstugor, på myrar, vid tjärnar, älvar och sjöar. När jag blev äldre gick eller cyklade jag och mina vänner kilometer efter kilometer och vi var ute jämt. Kanske inte i skogen just då, men vi var iallafall utomhus.

Några varv runt jorden, och solen, senare så älskar jag fortfarande att vara utomhus. I ur och skur, kyla och värme (fast helst kyla), vatten som land, året om. Jag bor vid älven med skogen i ryggen, i en liten stuga, i en yttepytteby i Jämtland. Vi fiskar mycket och har som ambition att ta jägarexamen inom en hyfsat nära framtid, och vi plockar både bär och svamp, och odlar eget.

Det vi kan köper eller byter vi till oss härifrån Jämtland, och allra allra helst härifrån yttepyttebyn! Henifrå´ som man säger på jamska. 😉

Igår gjorde jag en otroligt lyckad kombination av råvaror helt henifrå´. Jag gjorde säsongens första höstgryta med älghögrev som Daniel fått av någon han slipat knivar åt, tillsammans med rotfrukter, lök och vitlök från granngården Sörebacke, och med örter och chili från vår egen lilla täppa. Sån fantastisk rikedom!

Älgen som åts har gått fritt, kanske här i våra närmaste skogar, och kanske vandrat samma stigar jag gått på, och det tar mig inte ens tjugo minuter att promenera upp till granngården Sörebacke, som har fantastiska odlingar, och bikupor. Som producerar grönsaker och honung, blommor och bivax. Resten av ingredienserna kommer från vår egen lilla köksträdgård. Det var bara den lilla rödvinsskvätten jag glacerade pannan med som inte kommer henifrå´.

Jag är så tacksam över att jag haft en naturlig barndom, utomhus med mycket djur, natur och aktiviteter som gör att jag fortfarande älskar att laga mat utomhus, på öppen eld, av egna råvaror som är hanterade med kärlek och respekt. Inga fabriksdjur, inget plågeri, ingen antibiotika, inga bekämpningsmedel.

Men, även om jag nu skulle follow through och ta jägarexamen är det ytterst tveksamt om jag kommer kunna skjuta något levande, om det inte är i självförsvar, och jag vet redan nu att jag inte kan ”nacka”, flå och äta en egen höna, eller tupp, och jag vet också hur svårt jag har att stycka, för jag tycker att jag blir för nära djuret ifråga, och kan därefter inte äta det. Allt annat lika och inte i en nödsituation alltså. Överlevnad är överlevnad. Jag har sett Alive.

Men nu jag ser fram emot mina två veckors lumpen i höst, med stor spänning och antecipation. Full utrustning. Crash course i soldateri.

Under grundläggande soldatutbildning lär man sig bland annat

Saxat direkt från försvarets hemsida:

  • Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekoder samt soldatregler.
  • Om lojalitet, ansvarskänsla och kamratskap.
  • Att använda uniform och utrustning så att du klarar dig i alla väder.
  • Att sätta upp en förläggning, resa tält, laga mat och sköta din hygien.
  • Att skydda dig själv, dina kamrater och din förläggning.
  • Att använda ditt vapen.
  • Att ge första hjälpen och använda sjukvårdsmaterial.
  • Att släcka bränder och skydda dig mot olika kemiska och nukleära stridsmedel.

https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/ovriga-utbildningar/frivilligorganisationernas-utbildningar/guf/

Alltså, jag känner mig lika badass som Beth Dutton! Soldat Bergström. Ha! Och inte min skäggige hunk of a man, utan jag! Jag avslutar hybrisen med receptet. 🙈

Höstgryta med högrev av älg

ca 800 g älghögrev
1 liten rotselleri
2 gula lökar
1 liten färsk vitlök
2 torkade hot lemon chili, det blev skön hetta
3 lagerblad
1 knippe färsk timjan
I kvist färsk rosmarin
1 knippe persilja med stammarna kvar
1 kvist torkade krondillfrön
ca en kopp rött vin, gärna samma vin som ska drickas till maten, om ni tycker om det 🙂
Vatten
Salt
Peppar
Rökt paprika
Köttbuljong

Bryn köttet och låt puttra i Crock-Pot, eller gryta på spisen, i några timmar. Ju fler destu bättre. Jag brukar räkna med helst fyra-fem timmar som absolut minimum, beroende på hur stora grytbitarna är.

Grytan serverades med kokt potatis henifrå´, och knäckemacka med smör och aromat, precis som när jag var liten. Jag var så hungrig, och det var så gott, att jag totalt glömde lägga upp snyggt, och fota! Massor med underbar sky under den där potatisen. 🙂 Och ett glas rött till. Mums.

Idag nu.

Efter bara tre timmars sömn vaknade jag imorse och tyckte att jag skulle skriva, för hjärnan liksom bara vällde ur sig alla idéer, och alla texter, och jag har nog startat inte mindre än fyra-fem olika projekt, och inlägg, och kapitel.

Det handlar om NPF:er, kapitelidéer till mitt barnboksprojekt, det är föreläsningar med presentationer, det är utbildningar, och prioriteringar av olika arbetsprojekt som både ska avslutas och påbörjas. Det är produktion och planering.

Det ska iallafall börjas med att rensas! En rejäl höstrensning av garderoben, vinden, boden, ateljén/gästhuset, skafferiet, kontoret, lådorna, hårddiskarna, hjärnan.

Sen ska veden klyvas, och staplas, och trädgården ska höststädas och vinterförberedas. Winter is coming. Bastun ska samordnas och byggas. Ja alltså inte idag. 🫣

Idag ska jag ut med grannen och hennes hästar på promenad, och till Sörebacke för det är lördagsöppet idag, den 28/9 11:00-15:00, sista dagen för säsongen så åk förbi vet ja! Försäljning av grönsaker och honung. Klicka på bilden för Sörebackes Facebookgrupp och adress.

Nästa vecka ska jag åka ut på jobbresa här i Jämtland, med dator, kamera, diktafon, och anteckningsböcker, och det kommer jag så klart berätta mer om. Jag är så sjukt spänd och pepp på den resan också! Och på att få berätta mer när det är lite mer klart.

Nu ska jag bara dricka upp kaffet och ge mig ut och karpa diemet.

´Til next time!
Kram,
El
X.

Tvål med aloe vera, örter och aktivt kol

By Lämna en kommentar

Jag har en ganska stor Aloe Vera-planta i fönstret som jag ”skördade”, skrapade ut, mixade och frös in till iskuber.

Jag har tittat en hel del på en tjej i Finnland som gör tvål, och hon visade hur man använder aloe gel i egen hemgjord tvål.

Jag har också odlat, skördat, och torkat MÄNGDER med örter den här säsongen så jag testade att göra egen olja på timjan, rosmarin och oregano.

Så den här tvålen gjorde jag i våras men har inte kommit till förrän nu.

Den blev ganska ful, och jag har glömt bort receptet, och hittar inte lappen men den tvättar rent, lämnar huden len, och luktar gott.

Jag försökte piffa till den men to no avail.

Idag gör jag tvål igen så det kommer ett till inlägg strax med nya tvålen, ville bara inte slänga det här utkastet så det fick hastigt och lustigt komma ut idag.

Kram,
El

Blomsterbarn

By Lämna en kommentar

De senaste månaderna har varit  sprängfyllda  av jobb, omorganiseringar, bokslut, årsredovisningar, deadlines, resor, ännu mer jobb, hälsoproblem, bruten fot, avbrutna resor, språkresor, planering, sjukhusbesök, fotografering, avslut av både jobb och kunder, ännu mer ohälsa, familj, vardag, tonåring, fralla, skäggubbe (make), femtio-års-present-planering, odling, skörd, torkning, förvaring. 

Jag har absolut inte hunnit med allt men tillslut lyckats strukturerat upp så det ”bara” är att sätta tänderna i listan direkt, och köra. 

Det kommer bli en spännande höst. En del nytt, en del gammalt & beprövat, en hel del favoriter, och en nygammal inriktning.

Otroligt många bilder kommer.

Blommor, örter och insekter.

En puppa.

Jag har fotograferat. Oj vad jag har fotograferat. Allt som fångat min blick och intresse, och jag har märkt att insekter är min nya grej. Just nu iallafall.

I sittande stund har jag nog inte mindre än ett gäng tusen bilder att gå igenom, sortera, slänga, klippa, redigera, och kanske publicera.

Vad är grejen med kameran och fotografierna? Egentligen inte något annat än tidigare intresse, bara att det är förnyat och laddat med energi. Positiv energi.

Jag har gjort mer tvål. Och salvor. Jag har odlat, skördat, och torkat örter till kommande projekt. Jag har sparat och förberett mängder med örtblandningar till kommande badbomber och tinkturer. Teer gör jag dagligen. Under hösten kommer det fler tips och recept på tvålar, salvor, cerat, disk- och tvättmedel, deo

Energi är ett viktigt ämne jag ofta återkommer till – ständigt fluktuerande och återkommande. Min energi senaste åren kan mest liknas vid en gammal bergochdalbana som är lite lagad och rostig här och där. Upp, upp, upp, ner, runt, uppochner, ner, ner, ner, runt, upp, puh!

I Spanien kom jag på att min hälsa är (relativt) bra – men skör. Skir. Som farmors virkade mellandukar till finporslinet. Som en elefant balanserande på en liten, liten spindeltråd. 

Jag återkommer med en återkoppling till 120 dagars hälsoprotokollet lite senare i höst. Men visst gör allt skillnad. Jag märker redan stor, stor skillnad. Nu gäller det bara att hålla i och fortsätta hålla uppe rutiner och det vi skapat.

Välkommen september och ljuva höst.

Jag vill stå upp mot alla orättvisor, och försöker påverka min värld åt det bättre hållet, och säger alltid vad jag tycker, om jag yttrar mig. Jag har hållit mig ganska tyst ett tag, men ärligheten tystnar aldrig, den sitter i ryggmärgen. Men det är verkligen inte alltid jag orkar säga nåt längre. 

När Putin började härja i Ukraina gick Daniel och jag är med i Hemvärnet, och jag gick med i Svenska Lottakåren, och nu ska jag gå militär grundutbildning i två veckor, i Härnösand i november. Ska bli SJUKT spännande och få göra mini-lumpen som trind 50-åring! Sen är tanken att jag ska utbilda mig vidare till stabsassistent. 

 Jag kan se mig stå som Pippi med händerna i sidan och flätorna på svaj, fast i M-90. Lite rebell, lite punkare och anarkist, men framförallt jäkligt stolt svensk, och jag kommer inte stillatigande se på när någon hotar vårt lands frihet, och våra mänskliga rättigheter. Men jag väljer mina strider. 

Jag älskar starka kvinnor som står upp för sin sak, och vill belysa, och djupdyka i, några starka kvinnor tror jag. Lyfta och göra några personporträtt av kvinnor jag respekterar och beundrar, som har betytt mycket för mig.

Feminist? Javisst. Men inte på det sättet som längst fram vid barrikaderna, trots att jag har märkt att det börjar behövas igen, för jag vet inte vart samhället är på väg. Feminist såtillvida att jag anser att jag kan göra allt (kanske lite bättre) som alla män kan göra, förutom vid vissa fysiska styrkeprov. 😉 

Men bara för att jag anser att jag kan, både göra och säga vad jag vill, så är det smärtsamt tydligt att många, många, många kvinnor runt om i/över vår värld inte har samma rättigheter.

Men jag avslutar dagens rant med några till av alla bilder.

Med barnböcker på gång så roar jag mig enormt med naturens magiska under.

Tills nästa gång .
Kärlek & respekt,
El

Sustainable Living 10 år

By Lämna en kommentar

 Helt otroligt! Bloggen fyller tio år idag!

Det firar vi med att göra det sista på alla måsten så vi kan njuta av sommaren. 🙂

Det ligger inte mindre än fyra utkast på inlägg som kommer, när som helst. Nu KÖR vi!

Vi hörs snart!
Kram,
El
X.

Sustainable Living 2.0

By

Prenumerera för att fortsätta läsa

Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.

Har våren kommit till dig än?

By Lämna en kommentar

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Wexthuset.

Jag fortsätter på temat grönt och fortsätter frammana våren.  Snön har smält undan snabbt som tåget men det är fortfarande kallt, kallt, kallt.

Hoppet om värme och solsken underhålls av att kickstarta våren inne. Varje vår är det dags att så frön, ta sticklingar, plantera om, gödsla, jordförbättra och precis som med tvåltillverkning, eller matlagning, eller fotografering, så gör jag det till nånting meditativt. Kopplar bort allt annat och går in i nuet.

Jag älskar varenda liten detalj, som de gamla terrakottakrukorna, som börjat få mossa och härlig patina, och det gamla zinkkaret jag har till jord, där jag blandar gammal jord med ny, och med gödsel och näring. Och den gamla zinkkrukan jag har till fröpåsar, och ett gammalt tråg till gamla saxar och så-verktyg. Jag har sekatörer, flera olika sorters saxar, pinnar, pincett och jag har sparat massor vin-och bubbelkorkar ett tag för att märka upp sådderna. Har ett annat roligt tips med korkar, som kommer i ett eget inlägg; Fire starters.

Jag började med de gamla krukorna som blev över när jag omplanterade örter när Diesel var på sin Auschwitz-resa, och tog in de terrakottakrukor som fortfarande var hela efter vintern.

Måste komma ihåg att tömma krukorna i höst och stapla dem upp-och-ner så de inte spricker.

Testade att ta in några bräder jag haft som hylla vid gamla köks-”tarmen” jag tog bort när Daniel var bortrest. Hade några tomma plasthinkar som jag fått återanvända efter snittblommor på Kulturarvet och använde dem som ”murstenar” och byggde upp en lite plantskola i ena fönstret mot Hårkan där solen skiner från tidig morgon till eftermiddag.

Bad min älskade make om hjälp att bygga ihop hyllan igen, men med nya mått utifrån fönstrets förutsättningar.

Jag har en stark kärlek till gamla, gärna lite rostiga saxar, som fortfarande har en charm, och en skärpa kvar. Sedan känner jag ju knivsliparn i Sörefors, som min älskade make råkar kallas för här i bygden. 😉

Örter, grönsaker och nyttoväxter är min stora passion så nu har jag frösått, tagit sticklingar av, och omplanterat följande växtlista, som är annonslänkar till Wexthuset:
Basilika
Blå bolltistel
Bondbönor
Brytbönor
Buskkrasse
Citronmeliss
Dill
Druvgurka
Gurkört
Honungsfacelia
Hot Lemon Chili
Järnört (Verbena officinalis)
Kryddsalvia
Nattviol
Oregano
Pepparmynta
Persilja
Skärbönor
Sockerärtor
Styvmorsviol
Sömntuta
Timjan

Länkarna innebär att om du klickar på dem och sedan beställer något så får jag en liten provision på ditt köp. Det blir inte dyrare för dig, bara en liten peng över till mig. 🙂

Jag hade en halv burk bets över från något tidigare projekt så jag passade på att betsa de råa kanterna.

Trä:et är från de granar som Jämtkraft sågade ner första vintern vi bodde här, som Daniel klätt hela sin bod med. Det kommer fortfarande ett helt eget inlägg om hur han gav sin man-cave en makeover. Snart, jag lovar.

Visst blev det bra? Och det bästa är att när alla plantor fått flytta ut, så skruvar vi bara isär ”plantskolan” och tar fram den nästa år igen.

Andra fönstret mot Hårkan fick en liten inomhus-pergola, som jag ritade upp häromkvällen. Jag skrev för en tid sedan att jag skulle testa att köra ett litet orangeri inomhus, och fick med mig Daniel på tåget. Hehehe, nu väntar jag bara på att få melonfrön och en vindruvsplanta (annonslänkar) som jag beställt av Wexthuset. Sen ska jag testa att odla vindruvor och meloner i fönstret. Sa jag orangeri? <3

Titta bara! Plantskola till höger och pergola till vänster. Hårkan rakt fram. Utsikten är magisk, och jag tänker att en vindruvsranka och en melon eller druvgurka bara ramar in det magiska men ännu mer grön magi. Tänk bara att kunna göra eget vin?

”Lastly”så fick min Dr. Westerlund en rejäl make-over och jag tog flera fina sticklingar till en granne, och fick tipset att testa att torka bladen för att använda som ört. Doften är väldigt rosig och parfym-ig men jag ska testa att baka med de torkade bladen enligt Wexthusets recept på Pelargonkaka med blommor och blad.

Nu måste jag hasta till sängs för i veckan har jag inte mindre än fem revisioner att ta hand om , plus de sista deklarationerna för enskilda firmor, och periodiska sammanställningar för Europeisk moms. Och jag ska förbereda en tutorial om moms på internationell försäljning i dataspelsbranschen. Spretigt. Älskar’t.

Ta hand om er, och varandra.
Kärlek, respekt och grönska,
El
X.

Veckans fail! Grön örtsmoothie med havtorn och sellerijuice

By Lämna en kommentar

Inlägget innehåller köplänkar till Bodystore.se, Bagaren & Kocken och Vitae PRO.

Det var länge sen jag körde ett smoothie-race. Det är hög tid nu så dagens smoothie får bli starten på ett nytt race, tänkte jag, med super powers och vitaminer, en vårig detox, och grunden till en hälsosam start på dagen.

Det började väldigt bra, det kändes superfräscht. Jag dammade av mixern, och juicaren, och inventerade super foods-förrådet. Ser riktigt, riktigt bra ut!

Ni vet de här rutinerna jag har försökt, men inte helt lyckats med? Jag forsätter att försöka. Så här skrev jag då:

7-9 – morgonbestyr, Peanuts morgontoalett, dricka kaffe och vakna ordentligt, göra frukost/lunch, göra iordning matsäck, jobbväska och ”gå till jobbet”; hyrda kontoret, gästhuset eller köksbordet, eller var jag bestämmer mig för att sitta och jobba för dagen
9-12 – jobb
12-13 – lunch och promenad med Peanut
13-16 – jobb
16-18 – matlagning och middag, middagstoalett med Peanut
18-20 – kreativ tid
20-22 – chilla med bok eller serie, Peanuts sista kvällstoalett
22- 7 – sömn

Det är tiderna, eller rättare sagt klockslagen, som fortsatt inte är helt satta, men jag gör allt jag sagt att jag ska komma dit.

Veckorutinerna är heller inte satta helt. Så här skrev jag då:

Måndagar är det planering inför veckan som kommer, att hitta balans mellan jobb, blogg, vila, uppstartsmöten och kick-off
Tisdagar är min dag med bil och frihet att jobba var jag vill
Onsdagar är en bra dag att testa gymmet
Torsdagar har jag bil och SPA-dag
Fredagar är det perfekt att plocka undan och städa inför helgen, göra mysigt
Lördagar sovmorgon och fridag, förbereda inlägg
Söndagar sovmorgon och städdag, samt utlägg av inlägg
Det enda jag inte fått till ännu är gymmet och träningen. Det kommer tänker jag.

Jag skrev också om husmodertipset jag sprang på i flödet på sociala medier häromdagen.
Så här;

Måndag: Tvätt och planering, plus jobb. Ja check på den.
Tisdag: Stänkning, men jag skippar det. Här jobbar jag på som vanligt istället, med företagen och kunderna. På eftermiddagen har husmor ledigt och på bilden i husmoderslexikon cyklar hon ut i naturen med halsduken fladdrande i vinden. Haha jag kan se mig själv. Japp. Check på den med.
Onsdag: Strykning/mangling och ordnande av linneskåp, byrålådor och garderober. Nja, har nästan ingenting kvar som behöver strykas, och nån mangel har jag inte, så jag jobbar på som vanligt istället. Men absolut ordning och sortering av skåp och skafferiet. Tvätten från i måndags borde vara torr att vika och lägga undan. (Daniel har en planerad veckoaktivitet varje onsdag så det borde vara bästa dagen för mig att prova gymmet.) Ambitionen kvarstår 😉
Torsdag: Bakning av matbröd och min vanliga SPA-dag. Ok, bakning kan jag få till.
Fredag: Städdag ja, logiskt, inte söndagar som Daniel ville, han får anpassa sig. Igen. Husmodern har talat.
I have spoken. 😉 Haha check på den, ska bara få med mig Daniel på det tåget, han hävdar fortfarande att han vill städa på söndagar. Jag har ingen aning om varför. Han får helt enkelt ge sig.
Lördag: Mathandling, matlagning och bak. Jovars, lite trädgård på det också. Check.
Söndag: Vilodag, då åt man gärna den stek som förbereddes på lördagen! 🙂 Om jag får till alla rutiner och dagar enligt schema finns det massor av tid för redan förberett inlägg att publicera på söndagar också. Japp, check.

Jag behöver också komma igång med hälsan och träningen igen. Och det där nyttiga. Så, till smoothien, som jag var så ivrig att testa.

Jag juiceade blekselleri, tog fram en näve frysta havtorn och några frysta ingefäraskivor, och plockade fram alla mina superpulver.

Skedade ner en matsked hampa, som är antiinflammatoriskt, 1 msk hampaprotein, som är ett jättebra vegetariskt protein, och bra för matsmältningen.

1 msk chiafrön, för mättnad och stamina, en [måttet som en nypa, fast med alla fingrar, som en velociraptor-nypa?] torkade björklöv, torkade brännässlor, torkad pepparmynta. Här borde jag ha hejdat mig, och frågat mig själv allvarligt; ska jag verkligen gå all in och ta allt grönt jag har i hela huset? Jag tog en tesked vetegräs och ett kryddmått var av spirulina och chlorella. Stänkte ner några doppar citron och en liten klutt kokosolja och en större klutt honung, från en biodlare i grannbyn.

Hällde upp, var supernöjd med resultatet men har inget bra ljus inne, ännu.

Går ut och fotar på bryggan tänkte jag.

Första bilden? Sned och vind och skev, men fin grönska i smoothien.

Andra bilden? Snygg bakgrund? Vi har rensat upp och ska till återvinningscentralen i helgen. Så nu vet ni det också. 😉

Smakar.

Nä tvi vale! Åh fytterakker’n va hemskt. Riktigt agasamt (jobbigt på jämtländska) att få ner, men jag var ju tvungen att dricka upp den.

Jag brukar må illa av vitaminer så jag drar mig för att ta dem. Men jag måste. Jag behöver dem. Så till ovan sagda smoothie, mixad till en spenatsoppa-aktigt grön sörja tog jag mina vitaminer. Supertrevlig upplevelse som ni förstår.

Ja just det, sellerijuice är starkt renande av toxiner och tungmetaller, och hjälper levern, återställer magsyrabalans och sköter vätskebalansen. Utöver alla superfoods jag nämnde.

Det kan också vara starkt laxerande. Ovanpå illamåendet.

Som tur är har jag samlat på mig en hel del beprövade recept genom åren. Med och utan superpulver.

Smoothies

Och om ni undrar vad jag menar med superpulver har jag skrivit om det för några år sedan. Super foods.

Supergranola med äppelchips
Grön supersmoothie med vetegräs och bipollen
Grön supergreens smoothie
Blåbär och superfoodsmoothie

Affiliatelänkar för superfoods och mixers: Superfoods , VitaePRO, Mixers.

Tills nästa gång!
Love & respect,
El

Grönt är skönt och hemgjord hampatvål!

By Lämna en kommentar

Det är första gången jag gör egen hampatvål!

–Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Wexthuset.–

Får jag inte vår ute får jag skapa vår inne. Det börjar bli tröstlöst när asfalten tinar fram bara för att bli täckt av ett tjockt lager nysnö, igen, och igen, och igen, och igen. GAHHHH!

Jag VET att det är april, och typiskt aprilväder, men det är KALLT, och det är SNÖ! Tjockt med snö, och isen på Hårkan är minst en halvmeter tjock. Jag brukar inte gnälla på vädret, och jag älskar snö och vinter, men inte i april. Och alla mina vänner och familj söderöver – jag VET att jag valde att flytta norröver men kom igen!!

Nåväl, örterna verka ta sig ok, iallafall några av dem. Hot lemon chili är inne på andra året och har gett mer än god skörd. Den både blommar och levererar trots snön ute. Året runt.

Jag har också blivit godkänd av en ny annonsör – Wexhuset. Länk till deras Hot Lemon Chili hittar du här.

Har frösått lite sömntuta, en California Poppy, som jag hoppas tar sig så jag kan skörda och torka och göra te på. Kika genom att följa länkarna. Supersöta blommor, och som namnet suggest så är egensakerna lugnande. Älskar orter och naturmedicin!

Det här är en reklamlänk till just Wexthusets Sömntutor. Klicka gärna och kika lite. Klickar du på bilden nedan kommer du till just denna söta lilla sömnatuta.

Sömntuta 'Appleblossom Pink'

När vi flyttade upp till Östersund från Värmdö var jag i ett riktigt trasigt och dåligt skick, både fysiskt och mentalt. Men jag har läkt. Och jag har hittat ”tillbaka” till mitt nya jag. Det jag som snart fyller 50, som redan gått igenom klimakteriet (tidigt jag vet) och som ifrågasatt hela min gamla existens. Det jag som drömde stort i tonåren och som ville så mycket. Resor, utbildning, karriär, man och barn. Check. Jag har skrivit och checkat av ett flertal bucketlists och fortsätter skriva nya. Och bockar av även dem.

Min gammelfarmor blev 102 år, så jag tänker att jag just nu är typ ”mitt-i-livet”. 50 är det nya 30, osv, osv. Jag har aldrig haft åldersnoja utan njuter verkligen av vad varje tid erbjuder.

Det som jag tycker kanske är det absolut bästa med att vara nästan 50 är att det ger en trovärdighet som bara kan komma med en viss ålder, och framförallt erfarenhet. Många nickar bejakande och håller med, men det gör inte min son. Han kommer nog hålla med, kanske inte förrän han själv är nära 50, men iaf då. Utöver trovärdigheten så ger nuvarande ålder åtminstone mig ett skönt lugn. Jag behöver inte bevisa något längre. Inte för någon annan än mig själv, och min son, och eventuellt en handfull till.

Jag gör vad jag vill, jag går min egen väg, och jag väljer själv.

Den här veckan som gått har jag försökt frammana våren, helt utan framgång. Så jag har skapat vårkänslor inne istället. Lagat grön mat, en vårig grönsakspaj, recept på det kommer, den blev jättegod, och grekisk sallad med bifteki och tzatziki. Jag har gjort grönt te och olja av hampablad som fick bli till en härligt grön hampatvål.

Jag måste hitta ett sätt att lägga ut många inlägg utan att alla prenumeranter blir spammade av mail. Kollar på det just nu, och om du råkar vara en WordPressexpert som vet precis hur jag ska göra mailutskicken, pinga mig gärna! <3 Edit: receptet hittar ni här nu. (Klicka på länken)

Just nu går jag aktivt på två kurser utanför mitt ”dagjobb” – en kurs i naturmedicin (herbalism), och en kurs i att göra hemgjord tvål.

Ayurveda och holistiskt sätt att se på hälsa har intresserat mig länge, och att äta av det naturen runt omkring oss bjuder på har jag också vurmat för länge. Nu på ”sistone” har jag även börjat intressera mig för hemgjord kroppsvård, salvor, badprodukter, etc.

Igår (läs lördag, jag missade att lägga ut inlägget igår söndag) var vår granne Mia här och hjälpte mig göra tvål för första gången. Det var omåttligt befriande och mysigt, som en skön, grön stund. Och kemin bakom tvåltillverkningen på minsta centimalgram, och säkerhetsglasögon, och handskar, gjorde att vi kände oss lite som galna vetenskapsmän.

Jag gjorde ett hampate av destillerat vatten och industrihampa, som går att köpa på hälsokosten numer! Lät det sjuda 30 minuter och sedan svalna, och har tidigare gjort en hampaolja där jag värmde upp olivolja till 110 gr och hällde på en burk med torkade hampablad. Lät burken stå mörkt och svalt i 4 veckor och vände burken dagligen. Har gjort både timjan-, rosmarin-, och oregano-olja liknande tidigare.

Här har vi ställt fram alla tvålskaparprylar, kaffe och te så klart, alla oljor, verktyg, destillerat vatten till hampatet vi ska använda i tvålen och skyddsglasögon, lut, etc, etc.

Hampaoljan.

Både hampate:t och hampaoljan silas och vägs till rätt mängd enligt receptet.

Här har vi mätt upp oljor, vätskor och eteriska oljor och ska börja blanda ingredienserna till vår tvål.

Bivax, på grammet exakt mängd.

Handskar och skyddsglasögon på, just här är det ”bara” oljor, smör och vaxer i ett vattenbad, men lut ska hanteras med varsam respekt.

Mia hade fått ett tips om att blanda lut och vätska i en stängd behållare som klarar både tryck och värme för att minska riskerna att andas in ångorna från lutblandningen. Det viktiga här är att hela tiden hålla koll på värmen och kyla under rinnande vatten, eller i ett isbad.

Mia skakade och kylde, kylde och skakade, tills allt var upplöst och värmen var runt 30-35 grader.

Så till momentet jag längtat så efter, själva tvålblandningen. Lutblandningen med hampate blandades med de smälta oljorna, smören och vaxerna. Skillnaden i temperatur ska vara mindre än tio grader så när oljorna var på runt 30-35 och lutblandningen var runt detsamma blandade vi dem.

Vi blandade i en tesked spirulina för att förstärka den gröna färgen. Så här måste jag bara inflika en bild på mitt magiska skafferi som blev till av köket jag rev när Daniel var på resa, har berättat om det tidigare, och ni kommer få följa när hela köket får en kärleksfull renovering, men det är ett annat inlägg. Skafferiet är knökfullt och lite rörigt men det har plats för alla mina örter, och svampar, och pulver till smoothies, teer, badprylar, tvål och allt annat roligt och spännande man kan hitta på.

Jag älskar mitt skafferi! Det är rörigt, men det passar mig! 😉

Hulken!

En skön handduk och ett lock för att inte svalna för fort. Sen var det bar att vänta. Vi gjorde disktvål också, som får bli ett eget inlägg det med, men det värsta med tvåltillverkning för min adhd är att det tar tid. Det ska väntas. Det är fantastiskt meditativt och superviktigt med kemin att allt stämmer ner til minsta gram, men sedan ska det väntas minst ett dygn innan tvålen ska skäras, och sedan ska de kureras i 4-6 veckor så att lutet ”försvinner” innan den går att använda.

Så äntligen till momentet jag väntat på; att få skära upp tvålen och se hur den blivit.

Jag har en bageriställning ute i min bod där tvålarna kommer få vila under tiden de kureras. Så här har jag förberett plåtarna, med vilken tvål det är och vilket datum den är gjord så jag kan hålla koll på när de är klara.

För att vara första gången någonsin jag gör hemgjord tvål med ett recept där jag för första gången också använt en tvålkalkylator på nätet så är jag sjuuuuuukt nöjd. Lite grynigt, lite prickigt, lite askigt, helt perfekt om du frågar mig. 😉

Som jag längtat efter det här!

Ytan blev lite, lite ”rough” – kanske var tvålen inte tillräckligt hård, kanske hade jag lite för bråttom (Fru Fort&Fel) men kanske var skärverktyget lite för kraftigt. Ska kika på en trådskärare.

Jag ville ta en bild ute i naturligt ljus också, och visst ser ni mästerfotografen. 🫣

Peanut är alltid med och kollar läget.

Och nu? Bara att vänta. Självklart återkommer jag med ett testinlägg där jag recenserar tvålen. Doften är magisk. Hoppas tvålens egenskaper blir det också. Återkommer om 4-6 veckor.

För nu, ta ta.
Kärlek och respkt,
El

PS: gillar du inlägget och vill stötta bloggen finns det mängder av sätt att bidra, och den nyaste och roligaste i mitt tycke är den lilla knappen här till höger, på en kaffekopp. ——————————->

Buy me a coffee! Så roligt! Och det funkar. Det är enkelt och jag är så tacksam för de som swishar, och köper en kaffe, och handlar genom mina länkar så jag får provision! Jag har en femårig exitplan! Om fem år vill jag helst bara jobba med bloggen! Du kan hjälpa mig dit, genom att bjuda på en kaffe! ❤️ Kram!

Edit: Receptet kommer här:

Te gjort på ca 4 dl destillerat vatten och 1 dl torkade hampablad som fick sjuda 30 minuter och sedan svalna. Vätskan silades genom en ostduk och sparades.

Hampaoljan gjorde jag av ca 3 dl olivolja och 1 dl hampablad. Jag värmde oljan till 110 grader, hällde på bladen och lät stå i en burk i fyra veckor i ett mörkt och svalt skafferi. Skakade/vände burken dagligen och kramade sedan ur all olja genom en ostduk.

Så utifrån ovan är receptet:

190 g hampate, resten hamnade i ett bad.
62,3 g lut

200 g hampaolja enligt ovan, räcker det inte kan man fylla på med vanlig olivolja, viktigt att receptet följs till minsta gram. Ostduken med de oljiga hampabladen knöts ihop och fick hoppa ner i ett bad.
100 g ricinolja
92,5 g sheasmör
92,5 g kakaosmör
15 g bivax
15,5 g eteriska oljor, och 1 tsk spirulina för färgen.

För doft använde jag en blandning av apelsin, tall, rosmarin och tea tree.

Örtpyssel i ”panik” och adhd rant

By Lämna en kommentar

Rant är i det här inlägget engelska för svammel. 😉

Som jag skrev igår så är söndagar den dagen jag har bestämt att jag ska lägga ut veckans ”stora” inlägg.

Det kommer nog komma några korta, snabba, under veckorna också, men i alla fall ett som är veckans huvudinlägg på söndagar.

Men just i söndags. Mamma Bergström var mer än lagom stressad i söndags, när sonen satt på ett plan till Polen. Så välkommen in i min hjärna under några timmar. ADHD, extra allt. Verkligen extra allt.

För att hålla mig sysselsatt så jag inte skulle gå upp i atomer så skördade, torkade och omplanterade jag örter. Det var bra pris i en affär i närheten så jag passade på. Persilja, rosmarin, basilika, timjan, oregano, och salvia.

Jag har flera inlägg på gång, hit till bloggen, och samtidigt skriver jag på en bok, så jag har ofta, eller alltid, en diktafon med mig. Och varför jag inte använder mobilen är helt enkelt för att jag ibland inte vill bli störd så då får telefonen gå i flygplansläge och jag kan lyssna på musik och skapa bäst jag vill. I söndags använde jag mobilen till musik, uppdatering av Diesels whereabouts och google.

Känslorna jag hade när sonen var i luften kan beskrivas som panik men ändå inte. Varenda känsla var utanpå kroppen och jag behövde verkligen göra något, lyssna på något.

Jag satte på en ny spellista med Metallica, det är tryggt, familjärt, lugnt, får mig att slappna av lite grann. Lång historia för ett annat tillfälle, men Metallica får mig lugn, all ilska, frustration, oro, och stress rinner av som vatten på en gås.

Daniel var ute och våreldade, vi behövde verkligen inte vara i samma hus. Det var bra att vi hanterade vår stress på olika håll tills vi visste att Diesel var nere på marken igen.

Varför åkte sonen till Polen nu? Jo, varje år (under normala omständigheter vid sidan av pandemier och krig) åker några utvalda ungdomar från Östersunds kommun med ledare till Auschwitz i ett projekt som heter Tolerans. De träffas regelbundet innan de åker och lär känna varandra, en brokig skara ungdomar, utvalda för att inte passa varandra särskilt väl, utan verkligen med alla olika tänkbara bakgrunder, pluggisar som stökisar, introverta och extroverta. Tillsammans får de lära sig historien, se Schindler’s List och sedan gå i hans fotspår i Krakow. Världens kanske i dagsläget mest aktuella och viktigaste lärdom.

Klicka på länken för att komma till mer info på Wikipedia.

Det är stort. Gigantonormt. Det är något jag själv verkligen skulle vilja få möjlighet att göra en dag, att få besöka koncentrationslägren Stammlager 1 och Birkenau, att få besöka Schindlers fabrik, gå på torget, och igenom gettot, allt jag sett i filmen, och verkligen få uppleva historien på plats.

Så i söndags ville jag bara veta att Diesel landat ordentligt. Ville inte jinxa något. Jag bad varenda kraft i hela universum hjälpa honom ner ordentligt på jorden igen. Hel och vid liv.

Han är klok min son (jaja, vår son då). Modig. Stark. Vettig. Otroligt fina värderingar. Vi har lyckats väl att uppfostra honom till en fin ung man som värnar om sina kamrater, hjälper till när han kan, står upp mot orättvisor och visar världen omtanke och empati. Jag VET att han kommer klara sig, förmodligen bättre än de flesta. Men han kan inte påverka planet. Själv är jag onödigt flygrädd men jag flyger ändå, om jag måste, med Diesel, och jag klimatkompenserar ALLTID.

Nåväl, vi hade sovit kanske 2,5 timme, till och från, innan jag skjutsade honom till bussen som tog honom till flygplatsen i Norge för att flyga vidare till Polen. Och under tiden jag väntade på besked att planet landat tryggt och säkert i Polen var jag ett nervöst vrak.

Söndagar är normalt städdag men det fick vänta.

Med den minsta, finaste lilla saxen i huset klippte jag meditativt örtstam för örtstam, blad för blad, på mina örter och la ut dem för att torka.

Jag förberedde byttor med jord där jag blandade gammal jord med lite ny jord som fått tina upp inne, och med aska och kaffesump, som jag skrev om häromsistens.

Lyckas jag med örterna nu har jag kryddor i all evinnerlighet. Jag ska stoppa ut i kryddlådorna när sista frosten är över, mest troligt efter midsommar. Sedan borde jag kunna skörda hela säsongen, torka, hänga upp, förvara. Ta in och plantera om i krukor igen i höst inför vintern.

Medan jag pysslar med örterna, och pysslar om blommorna, pratar jag för mig själv i diktafonen. Sjunger med Metallica i bakgrunden. Myser mitt i oron. Men jag vill inte kalla det oro direkt, bara 100% fokus på Diesel, och att få ner honom på marken. Bara jag vet att han landat ok kommer jag kunna andas lättare igen. Han kommer klara alla situationer han utsätts för. Han är stark, modig, klok och fantastisk.

Här har jag verkligen inte varje tanke på sin plats, det är fullkomligt kaos i huvudet, men jag tar djupa andetag och försöker hitta tillbaka till tankarna jag vill fokusera på.

Nedan kommer ett litet exempel på hur tankarna gick, och vad jag sa på diktafonen. Välkommen till min adhd hjärna, extra allt.

adhd rant [svammel]

”

Peanut har börjat sjunga, annorlunda, som en fralla-reel. Lite som ett kvitter som övergår till gutturalt yl, fast lågmält. Måste filma, hon kanske kan bli influencer? Har sett massor med frallor på insta.

På vilket sätt växer örterna? Vilka trivs tillsammans? I vilken gjord. Näring? Utöver aska och kaffesump. Gammal jord blandad med ny gjord och näring.

Alla behöver en mamma, som älskar sina barn lika mycket som jag älskar mina. Alla mina barn. Barnen kanske inte alltid håller med, då jag har en tendens att vara lite hönsig, (mother hen in English) men kärleken är ändå det som betyder mest.

Om alla fick lika mycket kärlek som mina barn får skulle det inte finnas några krig, terrorister, eller gangsters som livnär sig på våld.

Jag pausade lite här och googlade mig fram till att oregano trivs med salvia, och timjan trivs med rosmarin, basilikan fick egen kruka och persiljan fick flytta ihop med citronmeliss och gurkört. Chilin fick näring och mer jord, aloe veran fick mer jord och Dr. Westerlund fick en större kruka. Ska be om hjälp att beskära den så man kan ta sticklingar. Orkidén behöver lite kärlek.

Skrattar lite för mig själv, Daniel sa könsord (gender words) till mig igår. Han hanterar sin stress på sitt sätt. 😉 Alltså, han svär oerhört sällan så när jag skriver att han sa könsord, så menar jag att han verkligen sa ordet ”könsord” till mig när jag fladdrade lite för långt i min nervositet.

Reflekterar över att några av låtarna på spellistan inte är mina favoriter, men lyssnar ändå. Ilandsproblem (first-world-problem) kan man kalla det när man har en ny, random playlist som inte går i ordningen jag är van vid i min egna playlist. Gamla Metallica ändå.

Visslar falskt, men i takt i alla fall, gamla skivorna, ber till Cliff att hjälpa Diesel på vägen. Tecken från Cliff att han ser till att Diesel landar ordentligt. Orion nu då? Nähä, seek and destroy, ändå rätt passande, hide and protect.

Det börjar värka i mammasjälen, nu borde de ha landat. Ovissheten är vidrig. Visslar med och gläds åt det familjära i vissa av låtarna jag känt i över trettio år. Okej, Daniel hade redan kollat, det är 40 minuter kvar tills de skulle vara framme. Skönt att veta. Vi sköter vår oro på varsitt håll, snyggt. Utan konflikter.

Jordförbättra. Gammal jord, ny jord, organiskt material, kaffesump, aska. Astma. Note to self, aska är torrt att inandas. Huvva, tänk er askregnen över Auschwitz. Ryser och skjuter bort tankarna.

Gruvsamt är var det är, förbannat tungt att bära. Agasamt. Älskar jämtska (local dialect in Northern Sweden). Förbannat humbling experience (älskar svengelska) att ha sonen på ett flygplan i luften på väg till Polen när Ryssland precis kränkt Polskt luftrum i några sekunder. Krakow ligger ganska nära gränsen till Ukraina.

Anna ringer, jag ber till Cliff Burton, Diesel landar när som helst.

Tappar svenskan. Det här är så viktigt, jag behöver det där, han behöver det här. Han kommer klara allt, det är jag som måste klara av det.

Såga isär navelsträngen.

Vilken erfarenhet. Han kommer växa så mycket, kommer komma hem som Barbapapa och spränga huset som blir för litet. Kommer hem med alla erfarenheter och har vuxit flera meter. Kommer hem som Gandalf, hos Bilbo.

Daniel kom in, följer planet i realtid. Ser när det landar. Vet inte om det är moderlig instinkt, eller faderlig, men han kommer i samma minut som planet landar så jag får se det, och kan andas ut. On ground. Lättnaden sköljde över mig som en vinterkräksjuka med instant illamående. Skulle kunna sova en halvtimme bara för lättnadens skull. Har jag sagt att jag är flygrädd? Hahahahahahaha.

Hysteriska mamman. Inombords.

Mer vin till folket. Häller upp ett stort glas. Mega pint. I thought it necessary. Han är i Polen, jag kan INTE köra och hämta honom. Tack Martin, morfar, Vicke, mami, mamma, mormor, farmor och farfar, Cliff, Chris, Chester, Jeff. Tack hela universum.

Ni skulle höra mina suckar. Daniel bara skakar på huvudet och går ut igen.

Diesl-ur [uttalas på isländska] mi amor. Älskade, älskade, älskade unge. Tack och lov.

Undrar hur det skulle vara med riktigt tegelgolv, som att bo i ett orangeri (conservatory in English)? Åter till projektet som Daniel inte vet om än. Måste bygga en ställning till fönstret vid soffan, för gurka, druvor, och melon, inomhus. Klätterställning, som Dogges kökshylla i nya lägenheten.

Nästa steg i vårt hem är att bygga en köksö. Jag har en ritning, eller egentligen en bild från Pinterest, som Daniel får följa när vi hittat en lada som vi får ta virke från. Jag skapar projekt, Daniel utför. 😉 Han har sin bod, och apropå julmust måste jag visa er hur fint han har renoverat sin bod med virket som Jämtkraft sågade ner första vintern vi bodde här. Det är ett separat inlägg som vi påbörjat för länge sen.

”

End of rant, Mic drop.

Om du har orkat läsa ända hit så måste du vara lika trött som jag blev när jag såg att Diesel landat ordentligt. Bara för mig att läsa igenom detta innan jag trycker på publicera gjorde mig alldeles matt.

Detta är ett exempel på min omedicinerade adhd, under ”extrem press”. Vid många andra tillfällen ser jag både min och Diesels diagnoser som superkrafter, men ibland är känslorna på utsidan och då är det bara att gilla läget, och göra det jag vet fungerar för stunden.

Ha en fantastiskt dag, ta hand om er, och ta hand om varandra. Krama om era nära och kära en extra gång.

Kärlek, respekt och massor med adhd kramar,
El

Quick tip no. 2 – dog SPA with pine oil soap

By Lämna en kommentar

Pine oil soap (tallsåpa) for dog SPA.

This quick tip is actually from my second cousin (tremänning) Anna. I went to the beautiful store Kulturarvet to order paint for our kitchen that is in dire need of a makeover. While chatting away about different paints, colors, techniques, and brushes we also got around to talking about cleaning and soaps.

The paint I have used on the wooden walls in my she shed (studio, office, guest house, haven, happy place) is linseed oil paint (linoljefärg) and I am going to use it in the kitchen as well.

I have until now also used linseed oil soap (linoljesåpa) when cleaning the house. Apparently this is a big no no, since linseed oil soap will dissolve paint made of linseed oil.

Pretty logical come to think about it. So, instead of the traditional linseed oil soap I’ve used so far she recommended I use pine oil soap (talloljesåpa).

And here is where the quick tip of the day comes in. She recommended I use the soap to clean Peanuts paws. Her colleague uses the soap to wash her dogs and horses due to its antiseptic and antibacterial characteristics. Naturally I had to google this.

Pine oil in itself is like I said antiseptic and antibacterial and it has qualities that can help troubled skin with eczema, psoriasis, acne, irritated and itchy skin. I have psoriasis, and it has started to flare up again, so I will not only try the soap on Peanut’s paws, I will also try it on my own hands.

This also made up my mind on which soap to try to create in my first attempt on cold process soap making. I will use pine, rosemary and tea tree oils to maximize all skin caring characteristics, together with some citrus for added fresh scent.

Anyhow, so how did the paw cleaning go? Excellent.

Since I absolutely adore my own spa rituals on Thursdays I figured Peanut is totally worth the same luxury.

I love incense, and lit candles, and beautiful sounds, and little beautiful things to look at. We thought for a while that spring was coming but it’s cold outside again so I wanted the experience to be as nice as possible for baby PP.

(Peanut Parabellum is her full name, para bellum is latin for prepare for war and the meaning of it is: to secure peace is to prepare for war. One of my life’s anthems is Don’t Tread on Me, from Metallica’s Black Album so I thought it absolutely epic in these times to name my baby PP. It’s sometimes pronounced PeePee, and sometimes Pippi. 😉

Anyway! Back to the topic again.

I put on a Japanese SPA playlist, lit some candles and incense, made an infusion of some pretty flowers for her bath (marigold, linden, elderflower, chamomile, dried orange, juniper, and lavender). I had the fire burning all day so the temperature in the house was warm and pleasant. I had prepared little ointments for her nose, paws, ears and udders, and took out the clippers. I wanted to give her the full treatment, including a nice massage.

I usually treat myself with some nice tea, wine, or sparkly water, and some berries, fruit or pieces of dark chocolate, and nuts. Peanut, of course, got some extra nice treats as well.

She loved it. Every second of it. I did too. We will do it again. Thank you SO MUCH Anna for the great tip!

I will continue using the soap washing my hands and see if I can see, and feel, a difference in my psoriasis.

Have a wonderful Sunday!

Love & respect,
El & Peanut
XX.