Sustainable Living

- reduce, reuse, remake & recycle! -

säsongens råvaror

Hemvärnet och höstgryta

By Lämna en kommentar

Hösten är kommen till vackra Jämtland, Daniel har fyllt femtio, jag har valt att byta inriktning på karriären, Diesel håller på att välja gymnasium, och i november ska jag gå en två veckors grundläggande soldatutbildning inom Hemvärnet. 🫡

It’s happening people. 😱 Varje höst är det något nytt som händer, men den här hösten? Oj.

Det var på tiden!, ropar Ronja som stått och stampat otåligt tillsammans med Pippi, Lilla My, mamma, mAmi, och varenda kvinnligt väsen i hela universum. Säkert granndottern Elin också. 😘

Den här bilden har jag skapat med AI! Hahaha sjuuukt kul. Adhd sidospår. Let’s move on.

Min pappa var med i Hemvärnet när jag var liten så jag kommer aldrig glömma lukten av hans uniform, eller kängorna, eller vapenfettet, eller krutlukten i gamla hylsor i en låda i garderoben. Eller när jag fick följa med till skjutbanan och titta på, när han låg på marken och sköt ak47, med hörselkåpor på så klart.

När pappa fyllde femtio fick han ett medlemskap i vår lokala skytteklubb av mig i födelsedagspresent, för att han skulle börja skjuta tillsammans med mig. Jag hade precis flyttat hem från USA där jag hade skjutit en hel del så jag tyckte det var superkul. Och jag fick spendera tid med pappa samtidigt. Win-win.

Nu, drygt tjugo år senare, är han (pappa) fortfarande aktiv, och tävlar, och dömer, internationellt inom IPSC (dynamiskt skytte), och jag har (nog) kvar mitt pistolskyttekort (nånstans!) fast det var länge sedan jag var aktiv. Och nu ska jag göra ”minilumpen” för Hemvärnet. 😳 🙈 Det ska bli superkul att få skjuta igen! Oavsett vad det är jag får skjuta med. 😜

Pappa har också alltid inspirerat mig att vara ute i naturen. Sen jag var liten har vi spenderat massor av tid i skogen; med svampkorgar, vid jaktstugor, på myrar, vid tjärnar, älvar och sjöar. När jag blev äldre gick eller cyklade jag och mina vänner kilometer efter kilometer och vi var ute jämt. Kanske inte i skogen just då, men vi var iallafall utomhus.

Några varv runt jorden, och solen, senare så älskar jag fortfarande att vara utomhus. I ur och skur, kyla och värme (fast helst kyla), vatten som land, året om. Jag bor vid älven med skogen i ryggen, i en liten stuga, i en yttepytteby i Jämtland. Vi fiskar mycket och har som ambition att ta jägarexamen inom en hyfsat nära framtid, och vi plockar både bär och svamp, och odlar eget.

Det vi kan köper eller byter vi till oss härifrån Jämtland, och allra allra helst härifrån yttepyttebyn! Henifrå´ som man säger på jamska. 😉

Igår gjorde jag en otroligt lyckad kombination av råvaror helt henifrå´. Jag gjorde säsongens första höstgryta med älghögrev som Daniel fått av någon han slipat knivar åt, tillsammans med rotfrukter, lök och vitlök från granngården Sörebacke, och med örter och chili från vår egen lilla täppa. Sån fantastisk rikedom!

Älgen som åts har gått fritt, kanske här i våra närmaste skogar, och kanske vandrat samma stigar jag gått på, och det tar mig inte ens tjugo minuter att promenera upp till granngården Sörebacke, som har fantastiska odlingar, och bikupor. Som producerar grönsaker och honung, blommor och bivax. Resten av ingredienserna kommer från vår egen lilla köksträdgård. Det var bara den lilla rödvinsskvätten jag glacerade pannan med som inte kommer henifrå´.

Jag är så tacksam över att jag haft en naturlig barndom, utomhus med mycket djur, natur och aktiviteter som gör att jag fortfarande älskar att laga mat utomhus, på öppen eld, av egna råvaror som är hanterade med kärlek och respekt. Inga fabriksdjur, inget plågeri, ingen antibiotika, inga bekämpningsmedel.

Men, även om jag nu skulle follow through och ta jägarexamen är det ytterst tveksamt om jag kommer kunna skjuta något levande, om det inte är i självförsvar, och jag vet redan nu att jag inte kan ”nacka”, flå och äta en egen höna, eller tupp, och jag vet också hur svårt jag har att stycka, för jag tycker att jag blir för nära djuret ifråga, och kan därefter inte äta det. Allt annat lika och inte i en nödsituation alltså. Överlevnad är överlevnad. Jag har sett Alive.

Men nu jag ser fram emot mina två veckors lumpen i höst, med stor spänning och antecipation. Full utrustning. Crash course i soldateri.

Under grundläggande soldatutbildning lär man sig bland annat

Saxat direkt från försvarets hemsida:

  • Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekoder samt soldatregler.
  • Om lojalitet, ansvarskänsla och kamratskap.
  • Att använda uniform och utrustning så att du klarar dig i alla väder.
  • Att sätta upp en förläggning, resa tält, laga mat och sköta din hygien.
  • Att skydda dig själv, dina kamrater och din förläggning.
  • Att använda ditt vapen.
  • Att ge första hjälpen och använda sjukvårdsmaterial.
  • Att släcka bränder och skydda dig mot olika kemiska och nukleära stridsmedel.

https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/ovriga-utbildningar/frivilligorganisationernas-utbildningar/guf/

Alltså, jag känner mig lika badass som Beth Dutton! Soldat Bergström. Ha! Och inte min skäggige hunk of a man, utan jag! Jag avslutar hybrisen med receptet. 🙈

Höstgryta med högrev av älg

ca 800 g älghögrev
1 liten rotselleri
2 gula lökar
1 liten färsk vitlök
2 torkade hot lemon chili, det blev skön hetta
3 lagerblad
1 knippe färsk timjan
I kvist färsk rosmarin
1 knippe persilja med stammarna kvar
1 kvist torkade krondillfrön
ca en kopp rött vin, gärna samma vin som ska drickas till maten, om ni tycker om det 🙂
Vatten
Salt
Peppar
Rökt paprika
Köttbuljong

Bryn köttet och låt puttra i Crock-Pot, eller gryta på spisen, i några timmar. Ju fler destu bättre. Jag brukar räkna med helst fyra-fem timmar som absolut minimum, beroende på hur stora grytbitarna är.

Grytan serverades med kokt potatis henifrå´, och knäckemacka med smör och aromat, precis som när jag var liten. Jag var så hungrig, och det var så gott, att jag totalt glömde lägga upp snyggt, och fota! Massor med underbar sky under den där potatisen. 🙂 Och ett glas rött till. Mums.

Idag nu.

Efter bara tre timmars sömn vaknade jag imorse och tyckte att jag skulle skriva, för hjärnan liksom bara vällde ur sig alla idéer, och alla texter, och jag har nog startat inte mindre än fyra-fem olika projekt, och inlägg, och kapitel.

Det handlar om NPF:er, kapitelidéer till mitt barnboksprojekt, det är föreläsningar med presentationer, det är utbildningar, och prioriteringar av olika arbetsprojekt som både ska avslutas och påbörjas. Det är produktion och planering.

Det ska iallafall börjas med att rensas! En rejäl höstrensning av garderoben, vinden, boden, ateljén/gästhuset, skafferiet, kontoret, lådorna, hårddiskarna, hjärnan.

Sen ska veden klyvas, och staplas, och trädgården ska höststädas och vinterförberedas. Winter is coming. Bastun ska samordnas och byggas. Ja alltså inte idag. 🫣

Idag ska jag ut med grannen och hennes hästar på promenad, och till Sörebacke för det är lördagsöppet idag, den 28/9 11:00-15:00, sista dagen för säsongen så åk förbi vet ja! Försäljning av grönsaker och honung. Klicka på bilden för Sörebackes Facebookgrupp och adress.

Nästa vecka ska jag åka ut på jobbresa här i Jämtland, med dator, kamera, diktafon, och anteckningsböcker, och det kommer jag så klart berätta mer om. Jag är så sjukt spänd och pepp på den resan också! Och på att få berätta mer när det är lite mer klart.

Nu ska jag bara dricka upp kaffet och ge mig ut och karpa diemet.

´Til next time!
Kram,
El
X.

Grön vårpaj

By Lämna en kommentar

Det här inlägget förberedde jag för en vecka sen så våren har kommit lite lite längre nu. Men så här skrev jag då.

Tvingas frammana våren efter flertalet setbacks denna vårvinter. Sol, plusgrader, hopp om våren – snöstorm. Igen. Igen. Igen.

Men nu? Törs jag hoppas? Igen? En liten ensam tussilago har iallafall tittat upp. 1 poäng till våren. Isen har släppt en bit uppströms. 2 poäng till våren.

I veckan som gick gjorde jag allt jag kunde göra grönt. Och den gröna pajen blev fantastiskt god och väldigt vårig.

Vi äter bara laktosfritt här hemma sedan länge, men alla väljer ju själva vilket typ av mejerier man vill använda. 🙂

Att laga mat är som ren meditation för mig. Jag älskar att preppa och skala, och skära, och förbereda och pyssla i köket. Sedan älskar jag också allt som är fint att se på. Titta bara på dessa våriga grönisar. Kronärtskocka (på burk, inga färska i säsong), bladspenat, de första skira sparrisarna och broccoli.

Grönt är skönt!

Grönisarna fick fräsas lite snabbt i olja med en ramenbas från Kikkoman.

Recept här

Pajdeg
150 g smör
1 dl vetemjöl
2 dl havregryn
2 dl rågmjöl eller grahamsmjöl
salt
lite vatten för att få degen att hålla ihop, typ en matsked

Maken får oftast göra degen, han är så fantastiskt noggrann! Han kan stå länge, länge och få ihop den perfekta degen, för att sedan lika långsamt och omsorgsfullt klä en form. Efter en halvtimme i frysen naggade han den innan den förgräddades i 10 minuter i 200 grader. Det finns också pajformar med förnaggade hål i formen om man föredrar det. Men jag föredrar när maken naggar. 😉

Fyllning
1 liten påse babyspenat
1 burk kronärtskockor
1 bunt sparris
1 broccolihuvud
Ramenblandning
Soya

Jag skar upp alla grönsaker i lika bitar (typ) och fräste dem i lite olja när pajskalet var i ugnen. Smaksatte med Kikkomans Ramen Soup Base Shoyu, finns på ICA.

Hällde ner de frästa grönsakerna i pajskalet och blandade i äggstanningen.

Äggstanning
3 ekologiska ägg, gärna från en hönsgård nära dig
3 dl mjölk (vi använder röd laktosfri)
ca 200 gr riven ost, hade cheddar och mozzarella hemma
Salt och peppar

Lika god som den blev fin, tycker jag.

Jag toppade de frästa grönisarna och äggstanningen med några råa sparrisar och broccoli för jag tycker det blir fint och lite extra krisp.

Gräddade pajen 25-30 minuter i 200 grader.

Visst blev den fin? Så vårig. Perfekt lunch att ta med sig till jobbet. Lika perfekt som den är men god till rökt eller gravad lax.

Kram
El

Slow cooked oxtail soup

By Lämna en kommentar

It’s March, so spring is officially here. There is still a thick layer of snow and ice everywhere, even though it’s thawing quickly. Fall and wintertime we often cook stews and soups that can simmer for hours and hours, but spring and summer we focus on different things.

I’m not there yet, mentally. At spring I mean. It’s gray outside, almost Stockholm gray, and the temperatures are above freezing, mostly, but when everything is gray, I can still prepare and enjoy a 12 hour soup.

We pride ourselves on taking care of, using, and cooking with the whole animal, and not just the finer, or more common, parts such as steak, ribeye, filet, etc. One of my favorite meals is slow cooked beef or ox cheek in red wine. The post is in Swedish and can be translated, and it’s really, really worth a try if you haven’t had beef cheeks yet. Trust me! Reach out if you have any questions.

https://www.sustainableliving.se/rodvinsbrasserade-oxkinder/ (<= Link to post ox cheeks)

Today is Sunday, and it’s gray outside. Perfect day for a soup. The soup? Slow cooked oxtail soup with all the root veggies the season has to offer. It simmered for almost 12 hours and the meat is so tender, and the flavors are absolutely bursting.

Hearty, full-bodied, rich, porty (as in flavored with good old Portuguese port), and tender, oh so tender.

I started yesterday midday. Peeled and chopped and julienned cabbage, carrots, beets, onions, parsnip, celeriac, parsley, thyme, rosemary. The kitchen smelled divine from the herbs. I braised the oxtails, and the smoked pork belly, and the veggies and added to the largest pots I had. I had to use two, since I don’t have a large enough one to fit it all.

Did Peanut get a piece of that tail? Duh!

Adding to my wishlist a REALLY large pot to cook soups, jambalayas, gumbos and stews in. ´Member the Disney movie the Princess and the Frog? Oh how I love that movie. And Ratatouille. I love cooking, can you tell? Anyway, Tatiana inherited her dad’s biggest pot they used to make gumbo in and that’s the kind of pot I want. Big enough so that you can cook to enjoy it together with your neighbors. We tried our own version of a Gumbo way back when, it’s also in Swedish but I can really recommend it.


https://www.sustainableliving.se/new-orleans-gumbo/ (<= Link to post about gumbo)

I remember thinking how I loved cooking with my son at the time, and today when I was removing the meat from the fat and the bone he offered his help!

Slow cooking is like meditation to me. The tranquility provided by the routine movements of peeling, chopping, grating, searing, boiling, stirring, smelling, looking, tasting, smelling, hour after hour, noticing the first subtle changes in the foods. How the toughest cuts of all possible meats can be boiled down to the most tender and soft pieces. How the herbs and spices slowly add different dimensions to the blandest of pieces. To see the fats break down and add even more flavors, and the cartilage and the bones. Oh the bones!

It’s so healthy! If you’re a vegan or vegetarian I really hope I don’t disgust you, but I can assure you, I am in absolute awe of the animal that provides us with this luxury. I make it my life mission to make sure I only eat game and happy, healthy, grass eating, free range, organic animals that have had good lives, and also very important to me – good deaths, without fear or stress.

So, this ox is respected and honored and I have really enjoyed cooking it. And I really, really enjoyed the time spent with my son today during the quite tedious task of deboning the meat. I am not allowed to take pictures anymore but I can tell you he really enjoyed it too.

So anyway, after having carefully taken all meat off the bones we added it back to the soup to simmer some more. When it was time to eat it was magical. Just exactly like I want beef soups or stews to be. Like your favorite blanket on a cold day, or a dog in your lap, and your favorite music playing while watching the rain or snow outside, happy to be inside. A fire.

Warm and soul embracing. All this over a soup. Yes, when it’s more like meditation and wellness and really food for the soul.

My next post will be about sustainable business and entrepreneurship, and the balance of work and play. And in so many cases the combination thereof. I am so proud to be a part of the Swedish Gaming Industry, and the extremely talented and ambitions young people that start their own businesses in gaming.

Until then, ta ta.
/El
X.

 

Torparliv med en twist

By Lämna en kommentar

Självhushållning och att minimera konsumtion har blivit vår nya sport. Nödvändig, då omvärlden och ekonomin är fruktansvärt påfrestande, och vi har tvingats tänka om, och göra annorlunda. Göra rätt.

Jag kommer nog att tjata till döddagar om hur mormor och morfar, och farmor och farfar, var tvungna att leva efter andra världskriget i Sverige. Att ransonera. Att sylta, safta, salta, torka. Plocka bär och svamp, förvälla, frysa in, spara på allt, göra nytt av gammalt och trasigt, och laga. Reduce, reuse, recycle, remake. 4 mycket starka R. Minska konsumtion, återanvända, återvinna och återskapa.

UTAN att tulla på kvalitet, smak, välmående och livsstil. Nja, till viss del livsstil.

Vi bor inte i ett torp, vi har en ombyggd sommarstuga vid Hårkans strand. Ett hus vid älven, med en brygga, ett gästhus, en snickaboa, och en jordkällare, som ännu inte fått sin rätta kärlek. Det kommer, vi har resten av livet på oss. Vi kallar det Hårklyckan.

Vi har börjat odla själva, i åkerbrukade pallkragar från ett grannföretag i byn och ett gammalt badkar som fanns i huset när vi flyttade in. Mer kommer, men allt får ha sin tid.

I fjol blev det potatis, bönor, ärtor, svarta & röda vinbär som fanns när vi flyttade hit, plus hallon, och jordgubbar, samt två nya havtornsbuskar från Oviken, och en krikonplanta som vi hoppas växer upp och levererar.

Jag frösådde en hel del tomatplantor och chili, och de tog sig fint men växte väldigt långsamt så de fick flytta in i huset. Gästhusets värme blev nedskruvat till minimalt för att spara el så där ute överlever inget levande i mörker och kyla.

Jag märker nu att ett torparliv klingar illa med heltidsjobb, karriär, hobbys och storstadsliv. Det är en livsstil. Man kan modernisera det en aning, men det är inte helt kompatibelt med ett modernt storstadsliv, mitt i karriären.  Tur vi bor här och inte kvar i Stockholms skärgård! 🙂 Även om skärgården ligger en bit ifrån stan så ligger den alldeles för nära för min smak. 60 mil ifrån är lagom. 😉

Vi har skog, fjäll, sjöar, älvar, bygder, byar, lugn, ro, harmoni, kärlek, och lycka.

Vi kan lätt leva ett ”enkelt” torparliv med dagens hjälpsamma köksmaskiner. Annat var det ju förr. Vi har torkare, vaccare, skärare (läs skärmaskin), slökokare, primuskök, trangiakök, fonduegryta, grytor, stekpannor, hushållsassistenter, mixers, och en stor grill samt en platsbyggd grill där vi kan göra vedeldad utomhusmat. Vi älskar utomhus. Vi har knivar, sågar, yxor, gott om kokkärl för matlagning ute, och vi har ved. Massor med ved.

Lök och potatis kan vi odla själva. Fisken kan vi ”plocka upp” från nåt av vattendragen i närheten. Örter växer i fönstret mot Hårkan.

Vi kokar egen buljong (ibland 😉 ) och kokar soppa på en spik. Några svampar, några lökar, och några potatisar kokat till en riktigt god soppa, toppad med lite ost och baconströssel. Hembakt bröd till det.

Vi har fått ägg av underbara grannens lyckliga pullor och kan ju inte bli annat än lycklig av det vackra. Det enkla och det vackra.

Något jag har varit intresserad, och fascinerad, av länge är att äta vild mat, som naturen bjuder på naturligt. Ogräs, träd, buskar, och växter som växer vilt.

Foraging heter föga oväntat furagering på svenska, men det är det ju ingen som förstår, så helt enkelt; födosök. Att leta sin mat i naturen i närheten.

När vi fortfarande bodde på Värmdö gick jag en kurs med Lisen Sundgren, om att äta ogräs. Har flera av hennes böcker och jag har skrivit om det flera gånger förr. Jag kan varmt rekommendera hennes böcker och kurser.

Här dricker vi te med barr, enbär, och blommor.

Nu till våren ska jag förbereda en massa texter, inlägg, fakta, och inspiration, till vårens och sommarens skörd och tillvaratagande av de örter och råvaror som finns gratis i våra skogar och fält, som ingår i allemansrätten. Det finns massor med bra läsning och det kommer nya böcker om vad man kan hitta och göra med det naturen bjuder på. Såg i mitt flöde på sociala medier att det snart kommer en lokal bok om vad naturen bjuder på.

Solen lyser, det är några plusgrader, och även om vi önskar mer snö och längre vinter så njuter vi av fåglar, dropp och en aning värme.

Kram,
El

Gulasch i Crock-Pot med nybakt focaccia

By Lämna en kommentar

Detta inlägg innehåller reklamlänkar till Bagaren och Kocken.

Hösten har kommit till Jämtland. Älgjakten är i full gång, skogarna är fulla av svamp och trädgården ska höst- och vinterförberedas.
Snart ska frysarna fyllas av årets älgkött så vi passar på att tillaga förra årets bitar som är kvar, och det är inte många!

Jag har varit sugen på en mustig gulaschsoppa länge nu. Sedan första kyliga vindpusten.

Långkok är också bland det bästa jag vet, och en crock-pot, eller slökokare, drar mindre el än att göra en gryta på spisen och maten blir sjukt mör. Våran ”potta” har några år på nacken och det finns både svindyra och billigare varianter utan en massa extra finesser. Med dagens elpriser är jag extra glad över min potta.

En fråga jag får ganska ofta är om jag verkligen använder ”alla” mina köksmaskiner. 

Svaret är ja. 
Jag har länkat nedan till Bagaren och Kocken.

De vi fortfarande har kvar och ofta använder är:
En mixer/blender för smoothies.
En köksassistent för degar, pasta och köttkvarn.
En matberedare för att riva potatis, morötter, kål etc.
En vakuumpackare för kött och svamp.
En crock-pot för långkok.
En brödrost.
En kaffebryggare.
En vattenkokare.
En elvisp.
En stavmixer.
En saftmaja.
En svamptork.

Nåväl, idag var det manuell kraft och en slökokare, köksmaskinen och ugnen.

Gulasch
7-800 g grytbitar, vi hade kvar en bit ytterlår av älg
Salt och peppar
2 gula lökar
2 vitlökar (klyftor)
1 msk tomatpure
2 msk rökt paprika
1 tsk mortlad kummin
1 tsk rostad hel kummin
0,5 tsk cayenne
1 färsk chili, beroende på hur stark man vill ha den…
2 lagerblad
3 tärningar mörk oxbuljong
5 dl porter eller mörkt öl
1 förpackning krossade tomater
1 l vatten

Smör och olja att steka i.

5-6 potatisar i kuber
1 st röd paprika i kuber

Hacka löken, pressa vitlöken, hacka eller skiva chilin, och mät upp kryddorna.
Skär upp köttet i lite mindre grytbitar och ställ åt sidan.
Mät upp vatten i en tillbringare eller litermått.
Rosta hela kumminfrön i en het, torr panna.
Stek löken i lite olja och smör tills den mjuknar och blir glansig. Tillsätt kryddorna och tomatpurén och stek en stund till. 
Lägg löken i crock-poten och skölj ur pannan med porter.
Fräs köttet i omgångar på hög värme med smör och olja och salta och peppra. Lägg över i pottan allteftersom och skölj till sist ur pannan med porter eller vatten.
Tillsätt krossade tomater och det sista vattnet.

Låt grytan puttra på hög och gör något annat i fyra, fem timmar. 
När det är ca en timme kvar på grytan kan du tärna potatis och paprika och låta gå med tills det är klart. Jag smakar av köttet för att se ungefär när det är klart. Olika köttbitar tar olika lång tid på sig att bli möra och fina. När det börjar närma sig lägger jag i potatis och paprika.

Förbered focaccian och låt den jäsa.

Focaccia
25 g jäst
5 dl ljummet vatten
1 dl olivolja
1 msk salt
1 msk nigellafrön, eller svart kummin, finns i de flesta mellanöstern-affärer, supergott i bröd, naan…
2 msk honung
ca 15 dl vetemjöl
Olivolja
Flingsalt
Kryddost i små kuber
Soltorkade tomater i små kuber
Gröna oliver i kuber

Blanda alla ingredienser till degen, förutom vetemjölet, i en stor bunke. Rör så att jäst och honung löser sig ordentligt.
Rör ner vetemjölet och knåda till en jämn deg. Jag använder min hushållsassistent som får dammas av några gånger per år, mest höst och vinter då det lämpar sig att baka och laga långkok inomhus.
Låt jäsa övertäckt i ca 1 timme.
Smörj en långpanna rikligt med olivolja och tryck ut degen så att den täcker hela långpannan.
Täck över degen och låt jäsa i ytterligare ca 30 min.

Förvärm ugnen till 225 grader.
Tryck djupa hål med fingrarna jämnt över degen tillsammans med oliver, soltorkade tomater och kryddost.

Ringla lite olivolja över degen och fördela den jämnt med en brödpensel. Strö över flingsalt.
Grädda i 225 graders värme i ca 30 minuter

Låt svalna lite på galler.

Servera gulaschen med smetana, tjock (turkisk eller rysk) yoghurt, eller creme fraiche, gremolata och en bit varm focaccia.

Gremolata är en fin Italiensk blandning av hackad persilja, rivet citronskal (zest) och hackad vitlök som är blandat till ett strössel. Jag pressade i en halv citron också får extra syra.

Gremolata
Bladpersilja 
Citronskal plus lite citronjuice
Vitlök

Kombinationen kummin och rökt paprika, tomater och möra älgbitar med hetta från chilin och den mjuka, runda smaken av nybakat bröd med svarta frön, oliver, soltorkade tomater och kummin i kryddosten blev nästan magisk. Hettan från grytan rundas av med creme fraiche och syran från gremolatan. Sa jag magiskt? Så jävla gott. En norrländsk öl till det. Paltkoma? Oh yes.

Det allra bästa är att det blir över till matlådor. 😉

Ha en skön söndag!

Kram,
El

Återbruk och självhushåll

By Lämna en kommentar

Bryggan behövde, och fick lite kärlek i år, i form av underbart tjärdoftande bryggsmörja, från bästa Kulturarvet på Frösön. Kan va länets mysigaste och varmaste butik med blommor och färg och byggnadsvård med gamla & nya, fina, lokalproducerade bra-att-ha grejer.

Ett grannföretag i byn hade en mängd pallkragar som jag fick ta hand om, och även de fick sig en omgång av bryggsmörja för att passa in i miljön här vid Hårkans strand. Sedan var det bara att balansera med gamla pallar, klä med markduk och fylla. En annan granne har hästar och vi fick mängder med halm  som fick ligga i botten på de bubbla pallkragarna. Hon har även brunnen hästbajs som vi ska gödsla med när vi kommit igång mer.

Rabarbern fick lite mer jord förra året och i år kommer hästgödsel. Hoppas på storskörd i år. 🙂

”Immensely satisfying” var mitt mantra under tiden jag smörjde bryggan. Träet var så torrt att det knappt hann landa innan det var torrt. Vattnet tidig vår är så lågt att det är perfekt att ”laga” muren och pyssla med det som annars ligger under vatten.

Harley hjälpte förstås till!

Några av pallarna har reklamtryck, men det syns knappt under den pigmenterade bryggsmörjan.

Här har vi ställt ut kragarna för att se hur det kommer bli. Daniel fick stå och väga upp med pallar och stenar och grus för att det slutgiltiga resultatet skulle bli hyfsat jämnt.

Den gamla vintunnan från Nacka Byggnadsvård fick sig också lite smörj. Och en gammal trästege, och gamla tunnor med blommor i. Allt som var i närheten och var gammalt och torrt åkte in under penseln. 🙂

Eftersom marken inte var helt rak och sorkarna haft fest under jorden hela vintern valde vi att balansera kragarna med pallar under. Här har Daniel jobbat.

Eftersom både bryggan och alla fina attiraljer fick samma färg, så bad jag Daniel leta fram en kartong med gamla fiskegrejer från fiskeboden i Älvsala. På så vis fick Östkusten möta Västkusten vid Hårkans strand.

Harley tycker att alla mattor är toalett, så tills hon är helt rumsren får mattorna vara utomhus, och dem gamla kelimmattan passade perfekt på bryggan.

Alltid har jag velat odla och ha ett växthus, men de drömmarna får fortsätta vara just drömmar. Växthuset alltså. Det finns varken plats eller pengar till det så då får jag utnyttja det vi har maximalt istället. 

I år har jag för-sått och pysslat så snart är det dags att sätta ut alla växter.

Gästhuset har fått bli växthus också. Mitt underbara she-shed, där jag har fullkomlig harmoni och själsro. I vintras hade jag mitt kontor där, men nu har skrivbordet få ge plats åt ritbordet och hyllorna står fulla med plantor. Daniel, min älskling, kom hem med en fin liten gåva i form av växtbelysning och lillasyster yster har också beställt växtbelysning som inte kommit ännu.

Här har jag frösått tomater, gurka, krasse, chili, bönor, ärtor, bi-vänliga blå boll och gurkört, smultron och jordgubbar, popcorn och luktärter.

Det börjar bli trångt inne så jag väntar på lite mer värme och hoppas jag kan sätta ut det mesta inom kort. När nuvarande plantor fått flytta ut ska jag så och skörda örter inomhus året om. Läkeörter och medicinalväxter.

I fönstret mot Hårkan har jag mynta, rosmarin och lagerblad.

En underbart krispig liten ärta har vuxit upp inne hos mig.

ÄLSKAR bönor!

Här har jag fått halm av Anna och pysslar med att häfta fast markduken i pallkragarna.

Padrino kollar så det går rätt till och Diesel badar med Harley, i sexgradigt vatten. Faktiskt även jag! Kallbad ska vara bra säger de! Uppfriskande! 😀 Bildbevis längre ner.

Här ser man verkligen hur lågt vattnet var. Lite längre ner kommer bilder från nu, i början av juni när vattnet är hela vägen upp till gräskanten och till och med lite över.

När vi flyttade in i huset stod det ett gammalt badkar i badrummet som vi bytte ut mot ett större. Vi har försökt få grannen att ta det till hästarna men det har bara stått på tomten ett drygt år nu. Så såg jag på Pinterest att någon murat in ett gammalt badkar och gjort en damm av det så jag blev inspirerad och tänkte att det ska minsann vi också göra. Perfekt att odla potatis i. Och den förhatliga parksalladen rår inte på badkaret.

Så nu ska jag leta efter gamla tegelstenar att mura in det med. Har du kanske gamla stenar som bara ligger?

Sly och mossa fick ligga i botten i badkaret.

Vi har satt två sorters potatis, en röd och en blå, båda från Fröjas i Ås, en oas som odlar Jämtländska plantor. Det är första gången någonsin som jag själv odlar potatis så jag går och kikar till dem lite varje dag och ser hur de mår. Enligt gammal sed ska man sätta potatisen när maskrosorna blommar så i år väntade jag otåligt på de första gula rosorna.! 😉

Mamma, kom igen, vi gör det!

Japp, jag gjorde det!

Här ser man tydligt hur mycket högre vattnet är just nu. Det ska bli lite högre till innan det stannar upp och lugnar ner sig. Jag älskar hur det grönskar överallt just nu!

Gurkan, tomaterna och chilin kommer nog bara få stå ute när det är riktigt fint och varmt väder, annars får de bo kvar inne i min oas.

Pallarna som allt står på nu ska få lite färg och några dynor, sedan ska vi hänga upp dem på kedjor som en Amerikansk hängsoffa.

Jag har startat ett nytt projekt till bloggen som jag påbörjat nu under våren och kommer fortsätta med under en längre period. Nämligen att plocka och äta ogräs! 😉 Skrev om det tidigare när jag gick på vandring med Lisen Sundgren i Rosendals trädgård (länk) här. Hon har skrivit flera böcker om det vilda köket och att äta vilda växter. Jag älskar, älskar, älskar att ta vara på allt naturen har att erbjuda. Kika in hennes hemsida här Life by Lisen (klicka på länken för hennes hemsida.

Harley smakar på björklöv.

Här ska björklöven torkas och förvaras på burk till användning i smoothies och gröt.

Nu ska jag göra en älggryta och pyssla med inplockade granskott. Ser verkligen fram emot att få börja projektet örter och läkeväxter som kommer få en egen sida här.

Ta hand om er.

Kram,
El

Smoothie för magen

By Lämna en kommentar

Magen kraschade för några dagar sedan. Krashade som i att göra vidrigt ont och vara uppsvullen och gasig utan att kunna släppa på trycket. 

I mina unga år hade jag blödande magsår två gånger! Vidrigt. Ont. Som i dubbelvikt och kan inte gå – ont. Som i att ligga i fosterställning i duschen och inte kunna röra sig – ont. Som i vara tvungen att byta kost -ont. Ryser av blotta tanken av hur ont det gjorde, då.

Hade även IBS när jag var yngre (vet inte om det försvinner eller alltid ligger kvar) men IBS bruka kännas lite annorlunda. En prutt på tvären brukar jag beskriva det. Men fortfarande obeskrivligt ont. ”IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Det kallas också för kolon irritabile och funktionella tarmbesvär.” Klippt från 1177.

Smärtan nu är liknande, men inte fullt lika intensiv eller lika ”syrig” som magsår, men jag har inte kunnat äta och dricka ordentligt och inte kunnat gå eller stå upprätt.

Så jag testade att göra en smoothie för magen och plockade in lite spröda nässlor, lite klibbiga björkblad, lite maskrosblad, svartvinbärsblad och mynta. Måste även passa på att skörda och torka/frysa in till höst/vinter/vår. Nu när allt är sprött och skirt och fullsmockade med alla nyttigheter. Våren kom sent till Jämtland i år.

Brännässla  – antiinflammatorisk, full av vitaminer och mineraler.

Energigivande 
Effektiv mot eksem 
Innehåller mycket järn 
Stödjer matsmältningen 
Stärker hår, hud & naglar 
Vätskedrivande egenskaper 
Antiinflammatoriska egenskaper 
Mot magkatarr

Björkblad – vätskedrivande, antiinflammatoriska och läkande egenskaper. 

Lindrar oroliga magar
Används vid urinvägsinfektioner
Antiinflammatoriska egenskaper
Lindrar reumatiska ledbesvär
Stödjer kroppen vid allergiska besvär
Svettdrivande
Renar njurarna

I år missade vi att tappa björksav, men förra våren lyckades vi tappa några liter som vi med andakt drack och gjorde smoothies av. Savtappning var vanligt förr efter en sträng vinter för att vårboosta kroppen med vitaminer innan löven slog ut. Gör ett eget inlägg om saven. 🙂

Maskrosblad – traditionellt använt som växtbaserat läkemedel mot väderspänning! 😉

Vätskedrivande
Mot urinvägs- och leverproblem
Mot gaser i magen och förstoppning
Mot högt kolesterol och högt blodtryck
Mot kronisk inflammatorisk ledvärk

Svartvinbärsblad – ett mångsidigt blad med många användningsområden. 

Kramplösande
Effektiv vid diarré
Används vid reumatiska ledbesvär

Mynta  – en av de mest populära växterna inom ört- och naturmedicin. 

Kramplösande 
Ökar utsöndringen av magsaft som används för att lindra mag och tarmar 
Har en dämpande effekt på IBS (irritable bowel syndrome)
Antibakteriella egenskaper 
Underlättar vid problem i luftvägarna 
Använd som gurgelvatten vid dålig andedräkt

Blandade frysta bär; havtorn, björnbär, tranbär, blåbär, lingon, röda vinbär.
Kokosvatten
Hampaolja
Björksavsolja

Mixa, häll upp och njut.

Det finns inga mirakelkurer mot svinont i magen, men så här några dagar efteråt när magen mår bra igen så känns det som att det hjälpte mer än väl.

Ta hand om er.
Kram/
El

2022, Harley Quinn, och livet

By Lämna en kommentar

Nytt år, nya möjligheter, och nya utmaningar. Inga nyårslöften är avlagda, men däremot har vi i familjen diskuterat en ambition, och en strategi, för 2022, så vi kan leva ut våra några av våra nya drömmar 2023. 

Några av våra kära, gamla grannar från Älvsala var här och firade nyår, och vilken härlig nystart på året och livet det blev!

Helena sa helt enkelt som det var, utan krusiduller. Ta er i kragen, ni har blivit helt förslappade!

På Helenas egna, helt fantastiskt, underbara, rättframma, omtänksamma sätt. Inte ta er i kragen jobbmässigt, eller karriärmässigt, eller livsmässigt, utan damma av er det gamla och börja om på nytt. Tack för det Helena, vi behövde den påminnelsen.

Ja, så Daniel och jag satt i badet härom..månaden och pratade om hur vi skulle se 2022 framför oss. Vi är rörande överens om att vi lämnar nu tre års kamp, och ett års vila och återhämtning, bakom oss. Vi ska ta oss i kragen och gå med raska steg rakt in i framtiden. Inte se tillbaka på det som varit, utan försöka se en ny framtid som kanske kommer bli ljusare och enklare.

2022 ska vi fortsätta med det vi började förra året, att leva billigt, och enkelt, och ta tillvara på det naturen förser oss med.

Vi har bunkrat kött, fisk, svamp, bär och bröd i frysarna, vi har torkat kött och svamp, och torrvaror. Vi behöver bara det enklaste av allt ,och lever gott ,och äter gott, med minimalistiska medel.

När jag startade skriva på den här bloggen, 2014, för 7,5 år sedan, jobbade jag på Paradox, numer börsnoterad dataspelsjätte. Det har hänt så fantastiskt, oerhört mycket sedan dess. Några av mitt livs största milstolpar, vinster, förluster, resor, minnen, och också djupa sår och ärr för livet. 

Allt finns dokumenterat, så ingen mening att dr det igen, så vad kan vi göra för att använda de här erfarenheterna till vår fördel? Vilken lärdom kan vi ta till oss av våra erfarenheter och gå visare framåt?

Sustainable Living, ett hållbart levnadssätt. Inte mycket har förändrats sedan 2014 i hur vi tänker kring mat och när- och härproducerat, vilt, säsongens grödor, klimatsmart, återbruk, att vörda och ta vara på naturen. Vi har plastbantat över åren och bytt ut det mesta till trä, glas och metall, vi förbrukar mindre el och återanvänder, lagar och återbrukar allt vi kan. Vi har gjort en sport av att slänga så lite som möjligt. 

Att laga mat från grunden med härproducerade råvaror, som oftast är utbytta mot tjänster, är liksom hjärtat i vårt leverne. Vi kan cykla eller ta sparken till affären, vi kan odla på tomten, vilket vi kommer sätta igång med ordentligt till våren då jag ska anlägga en terass med odlingslådor bakom huset. Vi jobbar hemifrån, kör sällan in till stan, åker längdskidor, tar långa promenader, cyklar, paddlar kajak, simmar…

Tempot här, i lilla Sörefors, i Lit, utanför Östersund, i Jämtland, är som ett magiskt ultrarapid. Utan att jag ens är uttråkad. Det finns ingen hets. Det finns ingen stress. Och den stress som skulle kunna finnas har jag ganska effektivt dövat med promenader i naturen, i regn och rusk, ur och skur, i solsken som månsken som norrsken. Längdskidor när underlag medger.

Padrino fyller tre i år, 21 maj, och han har blivit en ren fröjd att vara med. Han är fortfarande väldigt skarp, sin mamma Miras största stolthet skulle jag gissa. Han kan inte umgås med alla, och får inte heller träffa alla vi umgås med då han inte accepterar alla som Goblin gjorde. Till och med Mira var enklare att introducera till nya människor, men hon var svårare på andra sätt. 

Padrino har sin tomt, sin familj, några få människor i vår närhet, och nu också lilla Harley. Precis som med Mira så hände karma, det bara hände, och det fanns inga som helst tvivel alls om att lilla Harley skulle flytta hem till oss. 

Harley Quinn, eller Fontvisho’s Jasmine Harlequin, kom till oss innan jul. Som det perfekta lilla julklappen, det lille gossebarnet i vassen, eller vänta nu, den lilla frallan från Sälen. 

5 kg ren attityd, när hennes kullsyskon sprang åt ett håll, tog hon en annan väg. Självständig, tuff som ingen annan, lyhörd, lättlärd, klok, och helt enkelt underbar. Mira i ett nötskal, utan Miras dåliga erfarenheter och rädslor. 

Mira har fattats mig, mer än jag kunnat tro, då vi fick ha henne alldeles för kort stund. En omplacering som ändå var ämnad att leva med oss. Harley, är som Mira reincarnated. 

Lilla tuffa Mira, sälpälsen, älskvärda, kloka Mira. Hon skrämde slag på de flesta hon träffade, men de hon släppte inpå livet älskade henne, och förstod henne. Hon var liten och tuff. Men skadad. Hon hade fått några jobbiga, tråkiga erfarenheter som gjorde henne lite ”svår”. Jag älskar svår. Jag är svår. Diesel är svår. Mira var svår. Padrino är svår.

Harley är enkel. Som Mira utan det trasiga bagaget. Harley är som Mira. Fast enkel. Harley fyller en abyss av saknad, och äntligen kan jag skratta åt alla Miras egenheter och typiska särskiljaktigheter, utan att känna den isande saknaden. Hon kommer för all tid vara saknad, men det gör inte lika ont längre, och redan när jag såg Harley första gången visste jag att det var meningen att hon skulle flytta hem till oss. Det fanns liksom inget annat alternativ. Karma.

Nu har hon tagit hela familjen med storm och hon bossar runt Padrino like a Queen. Like a Boss! Como la Reina del Sörefors! 

Vi ska ha kul, Harley och jag, vi ska gå på valpkurs, som Daniel gjorde med Padrino. Vi ska gå på tur med Ullis och Elton, och njuta av den Jämtländska naturen. 

Tillbaka till bloggen. Ungefär samtidigt som jag startade och började skriva snubblade jag på en publikation som jag har haft med mig hela tiden och som ligger mig varmt om hjärtat. LeAnne Brown (klicka här för hemsidan) har skrivit en bok/pdf som hon sprider gratis och som laddats ner men än 15 miljoner gånger. Den heter Good and Cheap, Eat well on $4 / Day. Du kan ladda ner den här (klicka här för att ladda ner).

USA har ett food stamp system till de som lever på existensminimum, i Sverige kallas det förbehållsbelopp, det man får behålla om Kronofogden gör en utmätning av lön.

Normalbeloppet för en ensamstående vuxen är 5 157 kr och det ska täcka mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar, andra mindre utgifter för tillfälliga behov. (Saxat från Kronofogdens hemsida.) 8 520 för makar och 3 150 för barn över sju år.

Enligt Konsumentverket är matkostnaderna för oss tre beräknade till 8 020 kr per månad, dvs 267 kr per dag eller 89 kr per dag och person. Tre mål mat, så 30 kr per mål mat om dagen. $4 om dagen är ca 40 kr så vi har det betydligt bättre i Sverige. 

Att köpa i storpack och göra storkok och frysa in är ett sätt att äta billigt och ekonomiskt. Att handla efter säsong är ett annat. Att jaga, fiska, samla är så klart optimalt. Att ta tillvara på ALLT är ett måste. Istället för att slänga ben, skal och blast, och örtstjälkar i komposten kan det frysas in för att samlas ihop och koka buljong på. Att idka byteshandel är något vi verkligen brinner för, att slipa en kniv mot en limpa bröd eller en köttaskank till exempel, att främja de lokala producenterna. Att bo lantligt och kunna odla på en liten lott är guld värt. 

Vi ska ha kul. Vi ska må bra. Allt annat är mindre viktigt.

Kram,
El & Harley <3

Borsjtj – gryta med älg i Crock-Pot

By Lämna en kommentar

”Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bagaren och kocken”.

Vi älskar grytor, hela familjen, trodde jag. Tills Diesel följde med till affären häromsistens och meddelande att han HATAR grytor. I alla fall med palsternacka och rotselleri. Helt paff höll jag på att trilla omkull. Va?! 
Han älskar inte sött, och tycker att det blir för sött med palsternacka. Ja, det kan jag väl kanske sträcka mig att förstå, att det blir lite sött. Hur ska jag rädda det här? Långkok och grytor som är det bästa som går att göra? Hela hösten och hela vintern?

Jag menar, kolla bara! Vi ÄLSKAR ju grytor och långkok. Här nedan har jag samlar recepten på härliga grytor och Crock-Pot.
https://www.sustainableliving.se/recept/harliga-grytor-crock-pot/

Bloggens mest klickade recept är långkoken och grytorna. Ärtsoppan faktiskt, det mest klickade inlägget också i Crock-Pot.

Jag får göra en gryta helt utan söta ingredienser, helt enkelt. Härliga grytbitar av älg, jordiga rödbetor, och mustig buljong.

Hade preppat med morötter, men de fick inte plats!

Hoppas, hoppas, hoppas. Daniel och jag älskar i alla fall grytor. Måste rädda det här så Diesel kommer tillbaka till vår grythimmel.

 En gång, för eoner sedan, när vi hade städdag i bostadsrättsföreningen vi bodde i så gjorde vi borsjtj med lamm (och en vegetarisk) till hela föreningen.

Då åt han med stor glädje och tog flera gånger så jag hoppas det ska lyckas. Vi har gjort borsjtj flera gånger tidigare, bland annat här:

Soppa och smörgås
https://www.sustainableliving.se/borsjtj-rysk-rodbetssoppa-och-grillad-smorgas/

Det har kommit en hel del snö som vi måste ta rätt på, och tomten behöver förberedas för vintern. Förra året kom det magiska mängder snö, så vi behöver förbereda oss nu. Det ska snöa hela kommande veckan så med lite tur kan även denna vinter bli underbart snörik. Daniel skottade gångar över tomten mellan husen och nu när jag använder gästhuset som kontor ska det blir mysigt att få ”gå till jobbet” kantat med höga snövallar.

Eftersom vi både vill ha långkok och göra andra saker ute, så kommer pottan fram. En halvtimmes förberedelser, skala, skiva, strimla, steka och sedan fyra-fem timmar på hög eller längre på låg.

Härligt stora grytbitar av älg. Bryn köttet snabbt på riktigt hög värme.
Knökfullt! 😀

1 kg rödbetor
1 stor gul lök
1 silverlök
1 litet (eller ett halvt) rödkålshuvud
1 kg älgkött i grytbitar
1,5 liter vatten
3 buljongtärningar
3 lagerblad
Salt, peppar, timjan, oregano, salvia
4-5 timmar på hög, beroende på hur stora köttbitarna är och hur lång tid det tar för dem att bli möra och fina

Så, på med locket och gör annat.
Efter en timme.
Två timmar.
Tre timmar.
Fyra timmar.
Salt, smör och dill. Som midsommarafton, mitt i vintern.
Rödbetsgryta med älgkött, dill- och smörkokta småpotatisar och en klick crème fraîche, med knäckemacka och en skvätt rött. Succé.

Nu är det snart jul och jag vill slå ett slag för Crock-Pot! Även om vi har både lergrytor och gjutjärnsgrytor och emaljgrytor i flera storlekar så har vår potta blivit mer än välanvänd. Bagaren och Kocken har flera varianter att välja på. Klicka på bilden så tar jag dig direkt dit.

Diesel älskade grytan så vi har räddat vintern! 😀

Hoppas ni får en fin tredje advent.
Kram,
El

Livets lunk och hjärtats fröjd och glädje

By Lämna en kommentar

Det har snart gått ett år sedan jag skrev om vår stora livsresa. När vi sålde allt av värde, och allt vi inte behövde, och bytte livsstil. Lämnade Stockholms (nåväl Värmdös) hets och karriärhjul för Jämtlands lugn och ro.

Ett år och snart två månader har vi bott här. Vi har andats, sovit, vilat, promenerat, vandrat, paddlat, badat, eldat, och framförallt, långsamt läkt.

Nu är andra julen här, och jag tror vi började en ny tradition förra året. Vi bakade allt själva, bröd, pepparkakor, lussebullar och småkakor. Vi rullade och stekte köttbullarna, kokade skinkan, och la in sillen. Eftersom det bara var vår lilla familj förra året så blev det väldigt enkelt.

I år kommer lillasyster med familj upp och firar jul med oss, och vi kommer laga allt från grunden även i år. Daniel har ordnat så oerhört fint med frysen full så vi kör vilttema på allt. Älgköttbullar, hjortkorv, en jullåda från Slaktar’n inne i Östersund och massor av tunnbröd som damerna från grannbyn bakat.

En av de stora fördelarna med vårt nya liv är att vi har så mycket tid till varandra. Livet har sakta börja krypa tillbaka till ett nytt normalläge efter ett och ett halvt år i karantän, men vi älskar fortfarande att göra saker tillsammans. Det är också sjukt skönt att vara ensam ibland, och umgås med andra vuxna, och bara byta miljö, men det är ändå mysigt att spendera tiden tillsammans.

Man skulle kunna tro att det var uttänkt och ett medvetet val att välja kopp efter färgen på julen och köksmaskinen. 🙂 Älskar kökshandduken med snöflingor som mina tremänningar gjort. Checka in deras hemsida för Jämtländska rariteter.

Vintern är här för att stanna, det är kallt, vitt av snö och rimfrost, och lite ljusare på dagarna igen. Innan snön var det väldigt mörkt. Snart ska vi plocka ner längdskidorna från vinden och putsa på tekniken i grannspåret. Och Spikbodarna! Jag älskar spåret vid Spikbodarna.

Mina tremänningar älskar Jämtland, och snö, och lador, och ledkryss, så mycket att de har en egen kollektion, som är så fin! Kika in på deras hemsida och se vad de gjort. SÅ fina grejer. Perfekta julklappar!

Fjällnära formgivning
Klicka på bilden ovan för att komma till deras hemsida och webshop.
Vilken färg! Receptet på saffransdegen kommer från Roy Fares. Det är den bästa, fluffigaste och godaste degen så vi kommer nog aldrig byta recept.

Roy Fares saffransbullar

Fördeg
500 g mjölk [5 dl]
50 g jäst
1 g saffran
520 g vetemjöl [8,5 dl]

Deg
150 g smör, rumstempererat
170 g strösocker [2 dl]
2 g salt [2 krm]
320 g vetemjöl [5,5 dl]

Mandelfyllning
250 g mandelmassa
25 g strösocker [2 msk]
3 g vaniljsocker [1 tsk]
120 g smör, rumstempererat

Pensling och garnering
2 ägg
sötmandel, hyvlad
pärlsocker

Saffransdeg
Börja med en fördeg. Värm upp mjölken med saffran till fingervarmt och lös upp jästen i den. Blanda mjölken med vetemjölet, knåda till en fin deg. Har du en köksassistent så rekommenderar jag dig att använda den med krok, kör då degen i 5 minuter. Låt ligga kvar med en duk över och vila i 15-20 min.

Blanda i de resterande ingredienserna i degen och kör på mellanhastighet tills degen känns len, glansig och börjar släppa kanterna. Har du ingen köksassistent då är det viktigt att du knådar tills du inte orkar mer, först då är den klar.

Låt degen vila under en duk i ca 20-30 minuter så degen släpper sin spänning.

Mandelfyllning
Blanda mandelmassa med strösocker och vaniljsocker. Blanda i lite i taget av smöret tills du har en slät och fin fyllning.

Kavla ut degen, ca 45×70 cm och cirka 0,5 cm tjock deg på ett lätt mjölat bord.

Bred ut fyllningen jämt över degen. 

Greppa överdelen av degen och vik den över så att du får en halv vikning. 

Så här gör Roy, men jag flätade

Dela degen i avlånga remsor och gör små knutar genom att snurra remsan runt två fingrar som ett nystan. Lägg bullarna på en plåt med bakplåtspapper. Låt jäsa ordentligt under en duk i 1-2 timmar.

Sätt ugnen på 200 grader. Pensla bullarna med ägg och strö över hyvlad mandel och pärlsocker. Grädda mitt i ugnen i 13-15 min tills dina saffransbullar har fått en fin gyllenbrun färg.

Länk till Roys recept nedan.

https://www.koket.se/mitt-kok/roy-fares/saffransbullar-med-fordeg

Det är helt omöjligt för mig att snurra och knyta snygga bullar så jag flätar dem istället. Blev superbra.
Det ser ganska proffsigt ut! 😉
Alla hjälpte till att baka, men Padrino fick bara smaka. 😀
Tetris med pepparkaksformar? Älskar pussel.
Med brasa och ugnen på hela dagen var det ganska varmt inne. 😀
Mmmm doften!
Just nu tror jag vi har 8-10 gamla plåtlådor till kakorna vi bakar och det känns grymt att inte använda plast.
Längst bak är Daniels ”baguetter” med pesto arrabiata, picklade jalapeños, oliver och ost. Galet gott. Suck, min fight mot kolhydrater kommer vara en livslång kamp då jag älskar, älskar, älskar bröd. Och mackor! Älskar mackor. Måste dela receptet nångång.
Jag älskar julens magi, och mina små gulliga möss.
Den här kompisen fick jag i USA när jag bodde där för några livstider sedan. Den har sina skavanker men den packas varligt upp och ner varje år.
Gustavsberg och Lisa Larsson i sitt stämningsfullaste esse tillsammans med Daniels gamla tomte från farmor Victoria och farfar Sölve och en nostalgisk retroljusstake, och Carolas jul på det.
Efter middagen fortsatte pysslet med ett pepparkakshus. Lite vin, en smakbit av Diesels bröd.
Gubbarna på taket är en rolig historia som jag kommer berätta någon gång om ca en sådär 20 år.
Matlådor med älgfärsbiffar och löksky till dagar när vi inte orkar laga mat. Sa jag att vi bunkrar och preppar? Lever så billigt vi bara kan!
Stora ”Italienska” älgköttbullar. Kan inte göra en liten sats när vi ändå står och rullar, gör mängder och fryser in. Smakar så klart och ser om de duger. Fick mycket väl godkänt av alla i familjen.
Fluffiga, smakrika och lätta, svåra som attan att steka utan att gå sönder så de fick ugnsstekas.

Idag blev det en julbrunch inne i Östersund, och efter det var det liksom inte läge för en hel middag. Gjorde en mustig tomatsås till Diesel, enligt önskemål, och serverade honom en enkel pasta med italienska köttbullar på älg, med en gnutta parmesan. Onödigt gott om ni frågar mig.

Gott! Enkelt. Billigt.
Av Diesels lite bleka baguette från igår gjorde vi små minimackor, inspirerade av Slaktar’ns Meat Ball Sandwich. Ugnsrostat tunna skivor med lite olivolja och flingsalt, lite ost, haricots verts från igår, tomatsås, lite köttbulle, mer tomatsås, mer ost. Grilla några minuter.
Högst upp i ugnen på högsta värme bara någon minut tills osten smält.
Montera, dela, njut.
Juicy, meaty, cheesy, tiny meatball…hors d’œuvres.

Andra advent idag. Efter gårdagens bak och stök ska vi slänga upp fötterna på soffbordet och titta på Harry Potter och ladda inför skol- och arbetsveckan som kommer.

Ha en fin advent!
Kram,
El