Igår var en lång dag. Men det blev ett superbra avslut inför dagens omstart och reboot.
I veckan som gick fick jag en ny, konstig, och så klart väldigt ovanlig, diagnos man inte vet supermycket om. Det har varit som en röd tråd i mitt liv att alla sjukdomar jag fått har varit ganska ovanliga. Vanliga förkylningar och influensor absolut, men sen har jag också lyckats med konsttycket att dra på mig massa konstiga sjukdomar, som vi inte behöver gå in på nu.
Den senaste diagnosen är iallafall jättecellsarterit, temporalisarterit, eller inflammation i tinningens pulsåder, (länk till 1177) mest troligt orsakad av min psoriasisartrit, så i veckan som kommer ska jag till reumatologen för fortsatt utredning och behandling. Det är ganska ovanligt. Hrmmpf. Jaja, same old story.
Jag var lite ledsen och bitter en stund och grät en skvätt för jag vill inte gå på kortison. Men ryckte upp mig och tänkte att allt annat går ju så bra nu så torka tårarna och ställ dig upp igen. Tilläggas skall, utan att älta i ämnet, är att i princip alla mina diagnoser är autoimmuna.
Nu måste jag ju ta itu med detta på allvar. Har gjort det några gånger förr, här på bloggen, med LCHF, antiinflammatorisk kost, etc, etc, etc.
Så igen alltså.
Idag startar jag igen, men jag ska inte sluta med allt, extremt, eller göra några radikala nyårslöftesförändringar som inte är rimliga, eller hålls, utan jag ska minska min konsumtion av rött kött, mejerier, gluten, socker och alkohol. Jag har laddat smartklockan och ska följa upp mina steg och fysisk aktivitet dagligen.
Jag har en fin habit tracker jag använder där jag fyller i dagligt intag av vitaminer, örter och tillskott, följer upp uppsatta mål, och peppar mig själv.
Så igår hade jag ett superhärligt möte med en person jag aldrig träffat förut och blev superpeppad på hälsan igen. Har också ny kontakt med en annan person igen, som jag hade mycket kontakt med tidigare, för några år sedan, också om hälsa. Så snart lanseras ett nytt, och ett nygammalt, samarbete här på bloggen. Det ser jag fram emot att berätta mer om. Tänk omega 3 och hampaolja.
Daniel skickade en länk till mig härom morgonen, med texten ”You fix!”. Det var ett klipp från Nyhetsmorgon där Jenny och Per fick smaka Adam och Albins råbiff med tryffel. Här är klippet.
Så, om jag ska gå helhjärtat in i att inte äta rött kött (som i sig inte kommer bli svårt för jag är ingen köttälskare av rang) eller gluten så ska min avslutningsmiddag vara 100%. Och här har vi den största utmaningen, som jag också skrivit om förr, när jag testade LCHF. Bröd. Mackor. Min största akilleshäl. Jag kan inte leva ett liv utan mackor. En perfekt grillad macka, en Reuben, en Cubano, en surdegsbaguette, en Levaintoast, en Croque Monsieur, eller en bagel, eller….. Jaja, jag har lovat mig själv att inte äta en vanlig rostad macka av ”fulbröd” utan när jag väl ska äta bröd, ska det vara 100% kärlek i det brödet. Och absolut inte dagligen som det varit i typ hela mitt liv.
Igår gick jag all in och gjorde en 2 stjärnig middag. Tyvärr började jag åt hellepelle för sent så maten var klar typ 21:45, lagom till filmen One Love, om Bob Marley.
Receptet får ni här på länken www.koket.se/handskuren-rabiff-med-tryffel men jag kommer visa steg-för-steg hur jag gjorde Adam och Albins tryffelråbiffmacka från Nyhetsmorgon.
Brödet gjorde vi från Diesels bästa kokbok Joshua Weissman och resultatet? Ja, alltså med de förutsättningarna jag hade, som amatör-hobby-hemma-kock och med ingredienser från en vanlig ICA i Östersund, med medelSvensson-budget så blev det enligt förväntan. 😉
SJUUUUUKT gott. Superbt avslut och nystart. Receptet på brödet hittar ni här på länken. jag skippade vitlöken.
Alla ingredienser ska vägas, blandas för sig, temperaturmätas exakt. Lite kemilabb, som när vi gör tvål och salva.
Jag älskar ju att preppa och förbereda allt, och ska man göra en sån här rätt är det liksom ett måste. Och tack vare mitt stora intresse för både matlagning och tvåltillverkning har jag alla redskap som krävs, och även om de inte är på proffsnivå så funkar de i mitt hemmakök. Längst upp på bilden är en liten assiett med en lite slickepott, med en så kallad ”Tangzhong” med mjöl, mjölk och vatten, som en vatten-roux utan smör. Den skulle vara i brödet, men fru Bergström fort-och-fel, glömde den. 🫣
En mandolin till silverlöken, ett rivjärn till parmesanosten, en temperaturmätare till mjölkblandningen, och, kanske det viktigaste igår, – en köksvåg som mäter exakt.
Mjölblandning, mjölkblandning med jäst, rumstempat smör, och ägg blandas och bearbetas enligt receptet. Här skulle även tangzhongen varit med.
Allt preppat. Jag har stavmixat friterade marconamandlar, rivit parmesanen, mätt upp socker, ättikssprit, olivolja, isvatten, majonäs, smör, Daniel finskar ryggbiffen för hand och degen var färdigjäst.
Krossade mandlar, riven parmesan och mjukt smör. Knappast sista gången vi gör det här! Och idag ska jag göra parmesanchips med krossade mandlar i, för att det finns hemma. Måste ju bli himmelskt gott.
Degen delades i nio hyfsat lika delar, rullades och lades i smord form för ytterligare jäsning. Ättikslagen till silverlöken kokades upp, svalnade och hälldes på löken, köttet blandades med olja, vatten, salt och peppar, smöret är ihoprört så bara tryffeln som ska mandolinas och brödet gräddas.
Supergott och fluffigt.
Råbifftryffelmackan skulle ha smörstekt Japanskt mjölkbröd, så jag skar av topp och botten på bullarna och stekte i smör.
Använder nästas alltid gjutjärn, det är det bästa jag vet.
Här var jag så sjukt taggad att jag nästan hade lite puls. Äntligen dags att montera, lägga upp, och servera. Och på alla bilder kanske ni har sett att vi har mängder med olika sorters tallrikar och assietter? Det är för att allt fint, dyrt porslin vi en gång hade har blivit sålt, chippat, tappat, kanske även i frustration kastat i golvet, vid nåt svagt NPF tillfälle. Kvar är chippat, och loppisfynd. Spretigt, precis som vi. 😉
Mandelparmesansmöret på. Ska ha lite mer nästa gång, det var SÅ gott.
Handskuren råbiff, tartar, på.
Syrad lök på.
Majonäs på.
Tryffel på. Sommartryffel på liten burk á la ICA. Har varken tillgång till, eller råd med, nåt annat. Men det är också gott. Kanske inte 2 stjärnigt gott, men det livet är förbi. Det här är galet gott. Sådan magisk lyx. En ”sista måltid” with a bang.
Det tog rejält många timmar, och att börja sen eftermiddag var dumt. Jag hoppas jag kan göra om det nån gång men då börjar jag mycket tidigare med preppen.
Till maten satte vi på nya filmen om Bob Marley – One Love. Gissar att jag kommer se den ungefär lika många gånger som jag sett Metallicas Through the Never, typ oändligt många. Såg den igår, såg den i morse när jag började skriva, och har lyssnat på musiken sedan dess idag. Älskar språket och dialekten, och musiken.
Avslutar inlägget med en förhoppning om att ni får en finfin dag med denna lilla goding.
Kärlek, respekt och hälsa.
Kram;
El
X