Sustainable Living

- reduce, reuse, remake & recycle! -

Klimatsmart

Modern självhushållning

By Lämna en kommentar

Precis som jag skrev tidigare så är vår lilla stuga inte i någon egentlig mening ett torp, men det ligger ett härligt romantiskt skimmer över ordet som jag älskar. 

Jag önskar att vår lilla stuga vore ett torp, så härmed bestämmer jag att vår stuga får kallas för torp.  🙂 Och därmed lever ju vi ett modernt torparliv. 😉

Vårvintern är här, Jämtlands femte säsong, tiden mellan vinter och vår, när solen värmer och gnistrar i den vita snön, isen och fåglarna sjunger om vårens annalkande, om vad som komma skall. Det droppar från taken och om man blundar och lyssnar kan man nästan höra hur naturen långsamt börjar röra sig lite i sömnen och sträcka på sig. Snart dags att vakna. Snart. Men emellanåt kommer det en horisontell snöstorm emellan som gör att jag ibland längtar lite extra till våren.

Det här är den tredje bostaden vi bor i tillsammans, Daniel och Diesel och jag. 

Först bodde vi i Farstaviken, Gustavsberg, sedan i Älvsalaviken, typ längst ut på Värmdö, och nu…? I Hårkviken? Lilla böjen precis innan Hårkan går ut i Indalsälven, innanför inlandsbanan och den vackra järnvägsbron. Mitt i Jämtland

Vi har alltid haft bryggorna i vår omgivning extra varmt om hjärtat och nu har vi till och med en alldeles egen brygga.

Inte som den i Farstaviken som vi ”claimade” genom att ha vår första dejt på och sedan genom att gifta oss på, på vår ettårsdag, och inte som den i Älvsala som vi också nyttjade flitigt med bad och fiske. Utan det här är verkligen vår egen brygga. På vår tomt. Vid vårt torp. Yes!

Den sista tiden har jag skrivit oerhört mycket. Det är som att jag har vaknat upp igen efter en fyraårig dvala av kreativ torka. Försiktigt har jag börjat lufta penslar, pennor, färger och papper, projekt och planer, planteringar och skrivprojekt.

När jag kollar igenom bloggen ser jag att jag hade ett upphåll mellan 10 september 2018 och 19 juli 2020. Två mycket, mycket svåra år.

Oktober 2020 flyttade vi hit.

Ska jag summera de senaste åren så kan tiden mellan hösten 2018 och hösten 2020 för evigt dra åt helvete och stanna där utan att jag lägger mer energi på det. Punkt. Vi saknar de vi saknar, och de finns för alltid med oss.

2021 och 2022 har varit två mellanår, av vila och återhämtning. Några tappra försök till inlägg har det blivit, mest om återhämtning, vila och hushållning. Men inte mycket. Så himla ofta har jag velat göra något, känt på garn för att virka, pillat på penslar för att måla, öppnat datorn för att skriva, tagit fram en bok för att läsa. Sen har det tagit stopp. Ingen ro, ingen lust, ingen tid, ingenting. Ännu en kväll framför TVn eller datorn.

Runt årsskiftet 2023 vaknade jag, som pånyttfödd, med min gamla energi, den jag hade innan september 2018. 

Den gamla drömmen om att skriva min bok liksom sträckte lite på sig och gäspade lojt. Är det dags nu? Under de här sista två åren i ide har jag gjort något särskilt? Vad har jag lärt mig? Vad har jag omvärderat? Hur ska jag gå vidare nu och vilken ny dörr ska jag välja? 

Det här med dörrar kommer jag tillbaka till senare, när boken kommit lite längre i sin skepnad. Att välja riktning och dörr har alltid varit en stor grej i mitt liv.

Men nu är vi här, och jag är vaken. 

I huset vid Hårkans strand. Vid bryggan där jag kan sitta och jobba, i kajaken som ger mig frihet att ge mig ut på vattnet och känna styrka från naturen. I gästhuset som blivit min älskade fristad och mitt magiska she-shed. Här sitter jag inte bara och jobbar utan här har jag äntligen dammat av penslar, böcker, garnnystan och sysaker.

Utanför finns en liten början till trädgård, och för första gången i mitt nästan halvsekel långa liv längtar jag efter våren. Hösten är annars min favotitårstid när naturen sprakar i färger och vrålar ut sin styrka genom hårda vindar och förändring.

Jag älskar förändring, när det behövs. Varje år på hösten är det som att vinden ropar på mig och pockar på förändring. Jag blir rastlös, lite edgy, möblerar om, om jag kan, startar ett nytt projekt. Den här hösten som gick var annorlunda.  Det var också en första gång som jag kände vinden kalla, men läste den annorlunda.

När vi flyttade hit fanns det redan planterade och etablerade buskar av aroniabär, rabarber, svarta vinbär, röda vinbär och nypon. Vi har äppelträd, granar, tallar, björkar, och enar. Skogarna fulla med bär och svamp.

I fjol planetarde vi hallonbuskar, jordgubbar / smultron, två havtornsbuskar, en hane och en hona, sviskon och potatis i det gamla badkaret.

Chili och tomater har fått mogna inne i fönstret och nu, trots att snön ligger kvar överallt har jag börja längta efter våren, när snön smält och tjälen släppt. 

Jag längtar efter nässlor, skira blad från hallon- och vinbärsbuskar, björksav och maskrosor.  

I år har vi bestämt att vi ska plantera blåbärstry vid hallonen, björnbär / mullbär mot gästhuset, där jag ska hjälpa naturen lite med en gammal glasdörr för växthuseffekt.

Vi ska göra ett staket runt tomten av sly och störar, och har pratat med de närmaste grannarna om att rensa lite i deras skogsbryn. De blev glada att slippa själva och vi får material till hela staketet! Win-win. Mot vår slygärdsgård kan vi plantera humle som får klättra och förhoppningsvis ge oss mängder med kottar.

Vi har också fått lov av en av grannarna att gräva upp några syrenskott som ska få flytta hit och förhoppningsvis trivas. 

Jag undrar om jag kommer kunna fixa en fläder? I år ska jag prova björnbär och mullbär och se hur de tar sig så får vi se hur havtorn och sviskon tar sig innan jag ger mig på något så svårt som fläder. I zon 6 – 7 i Jämtland.                                                                                                                                                                      

Sedan blir det potatis, bönor, ärtor, örter och ätbara blommor som kanske inte växer naturligt runt knuten. Ringblomma, libbsticka, salvia?

I år ska vi också rensa upp bakom gästhuset där vi förvarat sånt som ingick i huset och trädgårdsmöbler etc och anlägga några komposter. På ena sidoväggen ordande vi en odlingsbänk av en gammal lår som stod kvar här när gamla ägaren flyttat.

I sista inlägget skrev jag om torparliv med en twist, och alla de projekt som ligger på lut och bara inväntar snö- och tjälfritt. Jag längtar verkligen till att få sätta igång och fira livet med naturen.

Jag nämnde ätbart ogräs och växter som naturen bjuder på och jag kommer läsa och lära mig mer om vad naturen kan hjälpa oss med. Vilka växter är ätbara, vilka är antiseptiska, vilka är helande och vilka ska vi hålla oss långt borta från.

https://www.sustainableliving.se/hemgjord-ekologisk-deodorant/

För länge sedan köpte jag på mig massor av oljor, sheasmör, kokosolja, bivax, och eteriska oljor som sedan fått stå och vänta i en flyttlåda i några år. Några av oljorna har tyvärr härsknat men det mesta var fortfarande användbart så jag ska ge mig på att göra egna hud- och hår- och tassvårdsprodukter. För skönhet och bad, avslappning och läkning. 

Med min psoriasis och en fransk bulldogg ska jag först testa att göra olika vårdande oljor och salvor.

Med en tonåring i huset så ska jag testa att göra egen tvål, och riva ner i pumpflaska för flytande tvål. 

Hemmagjort kuckilimuck som grannen på bettersia sa! Med några häxböcker i hyllan att läsa igenom och inspireras av längtar jag tills naturen vaknar och sträcker på sig. 

Kommande projekt som ska hamna här:

Stöpa egna ljus
Bivaxdukar
Gör egen öl
Gör eget vin
Rabarber
Maskros
Syren
Tvål
Schampoo
Såpvatten
Tvättmedel
Sköljmedel
Fläckborttagningsmedel
Toalettbomber

Etc, etc, etc…

Hoppas du njuter av vårvinterns nyckfulla väder. Igår gjorde jag egna bivaxdukar så det inlägget kommer alldeles strax.

Kram,
El

Torparliv med en twist

By Lämna en kommentar

Självhushållning och att minimera konsumtion har blivit vår nya sport. Nödvändig, då omvärlden och ekonomin är fruktansvärt påfrestande, och vi har tvingats tänka om, och göra annorlunda. Göra rätt.

Jag kommer nog att tjata till döddagar om hur mormor och morfar, och farmor och farfar, var tvungna att leva efter andra världskriget i Sverige. Att ransonera. Att sylta, safta, salta, torka. Plocka bär och svamp, förvälla, frysa in, spara på allt, göra nytt av gammalt och trasigt, och laga. Reduce, reuse, recycle, remake. 4 mycket starka R. Minska konsumtion, återanvända, återvinna och återskapa.

UTAN att tulla på kvalitet, smak, välmående och livsstil. Nja, till viss del livsstil.

Vi bor inte i ett torp, vi har en ombyggd sommarstuga vid Hårkans strand. Ett hus vid älven, med en brygga, ett gästhus, en snickaboa, och en jordkällare, som ännu inte fått sin rätta kärlek. Det kommer, vi har resten av livet på oss. Vi kallar det Hårklyckan.

Vi har börjat odla själva, i åkerbrukade pallkragar från ett grannföretag i byn och ett gammalt badkar som fanns i huset när vi flyttade in. Mer kommer, men allt får ha sin tid.

I fjol blev det potatis, bönor, ärtor, svarta & röda vinbär som fanns när vi flyttade hit, plus hallon, och jordgubbar, samt två nya havtornsbuskar från Oviken, och en krikonplanta som vi hoppas växer upp och levererar.

Jag frösådde en hel del tomatplantor och chili, och de tog sig fint men växte väldigt långsamt så de fick flytta in i huset. Gästhusets värme blev nedskruvat till minimalt för att spara el så där ute överlever inget levande i mörker och kyla.

Jag märker nu att ett torparliv klingar illa med heltidsjobb, karriär, hobbys och storstadsliv. Det är en livsstil. Man kan modernisera det en aning, men det är inte helt kompatibelt med ett modernt storstadsliv, mitt i karriären.  Tur vi bor här och inte kvar i Stockholms skärgård! 🙂 Även om skärgården ligger en bit ifrån stan så ligger den alldeles för nära för min smak. 60 mil ifrån är lagom. 😉

Vi har skog, fjäll, sjöar, älvar, bygder, byar, lugn, ro, harmoni, kärlek, och lycka.

Vi kan lätt leva ett ”enkelt” torparliv med dagens hjälpsamma köksmaskiner. Annat var det ju förr. Vi har torkare, vaccare, skärare (läs skärmaskin), slökokare, primuskök, trangiakök, fonduegryta, grytor, stekpannor, hushållsassistenter, mixers, och en stor grill samt en platsbyggd grill där vi kan göra vedeldad utomhusmat. Vi älskar utomhus. Vi har knivar, sågar, yxor, gott om kokkärl för matlagning ute, och vi har ved. Massor med ved.

Lök och potatis kan vi odla själva. Fisken kan vi ”plocka upp” från nåt av vattendragen i närheten. Örter växer i fönstret mot Hårkan.

Vi kokar egen buljong (ibland 😉 ) och kokar soppa på en spik. Några svampar, några lökar, och några potatisar kokat till en riktigt god soppa, toppad med lite ost och baconströssel. Hembakt bröd till det.

Vi har fått ägg av underbara grannens lyckliga pullor och kan ju inte bli annat än lycklig av det vackra. Det enkla och det vackra.

Något jag har varit intresserad, och fascinerad, av länge är att äta vild mat, som naturen bjuder på naturligt. Ogräs, träd, buskar, och växter som växer vilt.

Foraging heter föga oväntat furagering på svenska, men det är det ju ingen som förstår, så helt enkelt; födosök. Att leta sin mat i naturen i närheten.

När vi fortfarande bodde på Värmdö gick jag en kurs med Lisen Sundgren, om att äta ogräs. Har flera av hennes böcker och jag har skrivit om det flera gånger förr. Jag kan varmt rekommendera hennes böcker och kurser.

Här dricker vi te med barr, enbär, och blommor.

Nu till våren ska jag förbereda en massa texter, inlägg, fakta, och inspiration, till vårens och sommarens skörd och tillvaratagande av de örter och råvaror som finns gratis i våra skogar och fält, som ingår i allemansrätten. Det finns massor med bra läsning och det kommer nya böcker om vad man kan hitta och göra med det naturen bjuder på. Såg i mitt flöde på sociala medier att det snart kommer en lokal bok om vad naturen bjuder på.

Solen lyser, det är några plusgrader, och även om vi önskar mer snö och längre vinter så njuter vi av fåglar, dropp och en aning värme.

Kram,
El

Återbruk och självhushåll

By Lämna en kommentar

Bryggan behövde, och fick lite kärlek i år, i form av underbart tjärdoftande bryggsmörja, från bästa Kulturarvet på Frösön. Kan va länets mysigaste och varmaste butik med blommor och färg och byggnadsvård med gamla & nya, fina, lokalproducerade bra-att-ha grejer.

Ett grannföretag i byn hade en mängd pallkragar som jag fick ta hand om, och även de fick sig en omgång av bryggsmörja för att passa in i miljön här vid Hårkans strand. Sedan var det bara att balansera med gamla pallar, klä med markduk och fylla. En annan granne har hästar och vi fick mängder med halm  som fick ligga i botten på de bubbla pallkragarna. Hon har även brunnen hästbajs som vi ska gödsla med när vi kommit igång mer.

Rabarbern fick lite mer jord förra året och i år kommer hästgödsel. Hoppas på storskörd i år. 🙂

”Immensely satisfying” var mitt mantra under tiden jag smörjde bryggan. Träet var så torrt att det knappt hann landa innan det var torrt. Vattnet tidig vår är så lågt att det är perfekt att ”laga” muren och pyssla med det som annars ligger under vatten.

Harley hjälpte förstås till!

Några av pallarna har reklamtryck, men det syns knappt under den pigmenterade bryggsmörjan.

Här har vi ställt ut kragarna för att se hur det kommer bli. Daniel fick stå och väga upp med pallar och stenar och grus för att det slutgiltiga resultatet skulle bli hyfsat jämnt.

Den gamla vintunnan från Nacka Byggnadsvård fick sig också lite smörj. Och en gammal trästege, och gamla tunnor med blommor i. Allt som var i närheten och var gammalt och torrt åkte in under penseln. 🙂

Eftersom marken inte var helt rak och sorkarna haft fest under jorden hela vintern valde vi att balansera kragarna med pallar under. Här har Daniel jobbat.

Eftersom både bryggan och alla fina attiraljer fick samma färg, så bad jag Daniel leta fram en kartong med gamla fiskegrejer från fiskeboden i Älvsala. På så vis fick Östkusten möta Västkusten vid Hårkans strand.

Harley tycker att alla mattor är toalett, så tills hon är helt rumsren får mattorna vara utomhus, och dem gamla kelimmattan passade perfekt på bryggan.

Alltid har jag velat odla och ha ett växthus, men de drömmarna får fortsätta vara just drömmar. Växthuset alltså. Det finns varken plats eller pengar till det så då får jag utnyttja det vi har maximalt istället. 

I år har jag för-sått och pysslat så snart är det dags att sätta ut alla växter.

Gästhuset har fått bli växthus också. Mitt underbara she-shed, där jag har fullkomlig harmoni och själsro. I vintras hade jag mitt kontor där, men nu har skrivbordet få ge plats åt ritbordet och hyllorna står fulla med plantor. Daniel, min älskling, kom hem med en fin liten gåva i form av växtbelysning och lillasyster yster har också beställt växtbelysning som inte kommit ännu.

Här har jag frösått tomater, gurka, krasse, chili, bönor, ärtor, bi-vänliga blå boll och gurkört, smultron och jordgubbar, popcorn och luktärter.

Det börjar bli trångt inne så jag väntar på lite mer värme och hoppas jag kan sätta ut det mesta inom kort. När nuvarande plantor fått flytta ut ska jag så och skörda örter inomhus året om. Läkeörter och medicinalväxter.

I fönstret mot Hårkan har jag mynta, rosmarin och lagerblad.

En underbart krispig liten ärta har vuxit upp inne hos mig.

ÄLSKAR bönor!

Här har jag fått halm av Anna och pysslar med att häfta fast markduken i pallkragarna.

Padrino kollar så det går rätt till och Diesel badar med Harley, i sexgradigt vatten. Faktiskt även jag! Kallbad ska vara bra säger de! Uppfriskande! 😀 Bildbevis längre ner.

Här ser man verkligen hur lågt vattnet var. Lite längre ner kommer bilder från nu, i början av juni när vattnet är hela vägen upp till gräskanten och till och med lite över.

När vi flyttade in i huset stod det ett gammalt badkar i badrummet som vi bytte ut mot ett större. Vi har försökt få grannen att ta det till hästarna men det har bara stått på tomten ett drygt år nu. Så såg jag på Pinterest att någon murat in ett gammalt badkar och gjort en damm av det så jag blev inspirerad och tänkte att det ska minsann vi också göra. Perfekt att odla potatis i. Och den förhatliga parksalladen rår inte på badkaret.

Så nu ska jag leta efter gamla tegelstenar att mura in det med. Har du kanske gamla stenar som bara ligger?

Sly och mossa fick ligga i botten i badkaret.

Vi har satt två sorters potatis, en röd och en blå, båda från Fröjas i Ås, en oas som odlar Jämtländska plantor. Det är första gången någonsin som jag själv odlar potatis så jag går och kikar till dem lite varje dag och ser hur de mår. Enligt gammal sed ska man sätta potatisen när maskrosorna blommar så i år väntade jag otåligt på de första gula rosorna.! 😉

Mamma, kom igen, vi gör det!

Japp, jag gjorde det!

Här ser man tydligt hur mycket högre vattnet är just nu. Det ska bli lite högre till innan det stannar upp och lugnar ner sig. Jag älskar hur det grönskar överallt just nu!

Gurkan, tomaterna och chilin kommer nog bara få stå ute när det är riktigt fint och varmt väder, annars får de bo kvar inne i min oas.

Pallarna som allt står på nu ska få lite färg och några dynor, sedan ska vi hänga upp dem på kedjor som en Amerikansk hängsoffa.

Jag har startat ett nytt projekt till bloggen som jag påbörjat nu under våren och kommer fortsätta med under en längre period. Nämligen att plocka och äta ogräs! 😉 Skrev om det tidigare när jag gick på vandring med Lisen Sundgren i Rosendals trädgård (länk) här. Hon har skrivit flera böcker om det vilda köket och att äta vilda växter. Jag älskar, älskar, älskar att ta vara på allt naturen har att erbjuda. Kika in hennes hemsida här Life by Lisen (klicka på länken för hennes hemsida.

Harley smakar på björklöv.

Här ska björklöven torkas och förvaras på burk till användning i smoothies och gröt.

Nu ska jag göra en älggryta och pyssla med inplockade granskott. Ser verkligen fram emot att få börja projektet örter och läkeväxter som kommer få en egen sida här.

Ta hand om er.

Kram,
El

Smoothie för magen

By Lämna en kommentar

Magen kraschade för några dagar sedan. Krashade som i att göra vidrigt ont och vara uppsvullen och gasig utan att kunna släppa på trycket. 

I mina unga år hade jag blödande magsår två gånger! Vidrigt. Ont. Som i dubbelvikt och kan inte gå – ont. Som i att ligga i fosterställning i duschen och inte kunna röra sig – ont. Som i vara tvungen att byta kost -ont. Ryser av blotta tanken av hur ont det gjorde, då.

Hade även IBS när jag var yngre (vet inte om det försvinner eller alltid ligger kvar) men IBS bruka kännas lite annorlunda. En prutt på tvären brukar jag beskriva det. Men fortfarande obeskrivligt ont. ”IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Det kallas också för kolon irritabile och funktionella tarmbesvär.” Klippt från 1177.

Smärtan nu är liknande, men inte fullt lika intensiv eller lika ”syrig” som magsår, men jag har inte kunnat äta och dricka ordentligt och inte kunnat gå eller stå upprätt.

Så jag testade att göra en smoothie för magen och plockade in lite spröda nässlor, lite klibbiga björkblad, lite maskrosblad, svartvinbärsblad och mynta. Måste även passa på att skörda och torka/frysa in till höst/vinter/vår. Nu när allt är sprött och skirt och fullsmockade med alla nyttigheter. Våren kom sent till Jämtland i år.

Brännässla  – antiinflammatorisk, full av vitaminer och mineraler.

Energigivande 
Effektiv mot eksem 
Innehåller mycket järn 
Stödjer matsmältningen 
Stärker hår, hud & naglar 
Vätskedrivande egenskaper 
Antiinflammatoriska egenskaper 
Mot magkatarr

Björkblad – vätskedrivande, antiinflammatoriska och läkande egenskaper. 

Lindrar oroliga magar
Används vid urinvägsinfektioner
Antiinflammatoriska egenskaper
Lindrar reumatiska ledbesvär
Stödjer kroppen vid allergiska besvär
Svettdrivande
Renar njurarna

I år missade vi att tappa björksav, men förra våren lyckades vi tappa några liter som vi med andakt drack och gjorde smoothies av. Savtappning var vanligt förr efter en sträng vinter för att vårboosta kroppen med vitaminer innan löven slog ut. Gör ett eget inlägg om saven. 🙂

Maskrosblad – traditionellt använt som växtbaserat läkemedel mot väderspänning! 😉

Vätskedrivande
Mot urinvägs- och leverproblem
Mot gaser i magen och förstoppning
Mot högt kolesterol och högt blodtryck
Mot kronisk inflammatorisk ledvärk

Svartvinbärsblad – ett mångsidigt blad med många användningsområden. 

Kramplösande
Effektiv vid diarré
Används vid reumatiska ledbesvär

Mynta  – en av de mest populära växterna inom ört- och naturmedicin. 

Kramplösande 
Ökar utsöndringen av magsaft som används för att lindra mag och tarmar 
Har en dämpande effekt på IBS (irritable bowel syndrome)
Antibakteriella egenskaper 
Underlättar vid problem i luftvägarna 
Använd som gurgelvatten vid dålig andedräkt

Blandade frysta bär; havtorn, björnbär, tranbär, blåbär, lingon, röda vinbär.
Kokosvatten
Hampaolja
Björksavsolja

Mixa, häll upp och njut.

Det finns inga mirakelkurer mot svinont i magen, men så här några dagar efteråt när magen mår bra igen så känns det som att det hjälpte mer än väl.

Ta hand om er.
Kram/
El

2022, Harley Quinn, och livet

By Lämna en kommentar

Nytt år, nya möjligheter, och nya utmaningar. Inga nyårslöften är avlagda, men däremot har vi i familjen diskuterat en ambition, och en strategi, för 2022, så vi kan leva ut våra några av våra nya drömmar 2023. 

Några av våra kära, gamla grannar från Älvsala var här och firade nyår, och vilken härlig nystart på året och livet det blev!

Helena sa helt enkelt som det var, utan krusiduller. Ta er i kragen, ni har blivit helt förslappade!

På Helenas egna, helt fantastiskt, underbara, rättframma, omtänksamma sätt. Inte ta er i kragen jobbmässigt, eller karriärmässigt, eller livsmässigt, utan damma av er det gamla och börja om på nytt. Tack för det Helena, vi behövde den påminnelsen.

Ja, så Daniel och jag satt i badet härom..månaden och pratade om hur vi skulle se 2022 framför oss. Vi är rörande överens om att vi lämnar nu tre års kamp, och ett års vila och återhämtning, bakom oss. Vi ska ta oss i kragen och gå med raska steg rakt in i framtiden. Inte se tillbaka på det som varit, utan försöka se en ny framtid som kanske kommer bli ljusare och enklare.

2022 ska vi fortsätta med det vi började förra året, att leva billigt, och enkelt, och ta tillvara på det naturen förser oss med.

Vi har bunkrat kött, fisk, svamp, bär och bröd i frysarna, vi har torkat kött och svamp, och torrvaror. Vi behöver bara det enklaste av allt ,och lever gott ,och äter gott, med minimalistiska medel.

När jag startade skriva på den här bloggen, 2014, för 7,5 år sedan, jobbade jag på Paradox, numer börsnoterad dataspelsjätte. Det har hänt så fantastiskt, oerhört mycket sedan dess. Några av mitt livs största milstolpar, vinster, förluster, resor, minnen, och också djupa sår och ärr för livet. 

Allt finns dokumenterat, så ingen mening att dr det igen, så vad kan vi göra för att använda de här erfarenheterna till vår fördel? Vilken lärdom kan vi ta till oss av våra erfarenheter och gå visare framåt?

Sustainable Living, ett hållbart levnadssätt. Inte mycket har förändrats sedan 2014 i hur vi tänker kring mat och när- och härproducerat, vilt, säsongens grödor, klimatsmart, återbruk, att vörda och ta vara på naturen. Vi har plastbantat över åren och bytt ut det mesta till trä, glas och metall, vi förbrukar mindre el och återanvänder, lagar och återbrukar allt vi kan. Vi har gjort en sport av att slänga så lite som möjligt. 

Att laga mat från grunden med härproducerade råvaror, som oftast är utbytta mot tjänster, är liksom hjärtat i vårt leverne. Vi kan cykla eller ta sparken till affären, vi kan odla på tomten, vilket vi kommer sätta igång med ordentligt till våren då jag ska anlägga en terass med odlingslådor bakom huset. Vi jobbar hemifrån, kör sällan in till stan, åker längdskidor, tar långa promenader, cyklar, paddlar kajak, simmar…

Tempot här, i lilla Sörefors, i Lit, utanför Östersund, i Jämtland, är som ett magiskt ultrarapid. Utan att jag ens är uttråkad. Det finns ingen hets. Det finns ingen stress. Och den stress som skulle kunna finnas har jag ganska effektivt dövat med promenader i naturen, i regn och rusk, ur och skur, i solsken som månsken som norrsken. Längdskidor när underlag medger.

Padrino fyller tre i år, 21 maj, och han har blivit en ren fröjd att vara med. Han är fortfarande väldigt skarp, sin mamma Miras största stolthet skulle jag gissa. Han kan inte umgås med alla, och får inte heller träffa alla vi umgås med då han inte accepterar alla som Goblin gjorde. Till och med Mira var enklare att introducera till nya människor, men hon var svårare på andra sätt. 

Padrino har sin tomt, sin familj, några få människor i vår närhet, och nu också lilla Harley. Precis som med Mira så hände karma, det bara hände, och det fanns inga som helst tvivel alls om att lilla Harley skulle flytta hem till oss. 

Harley Quinn, eller Fontvisho’s Jasmine Harlequin, kom till oss innan jul. Som det perfekta lilla julklappen, det lille gossebarnet i vassen, eller vänta nu, den lilla frallan från Sälen. 

5 kg ren attityd, när hennes kullsyskon sprang åt ett håll, tog hon en annan väg. Självständig, tuff som ingen annan, lyhörd, lättlärd, klok, och helt enkelt underbar. Mira i ett nötskal, utan Miras dåliga erfarenheter och rädslor. 

Mira har fattats mig, mer än jag kunnat tro, då vi fick ha henne alldeles för kort stund. En omplacering som ändå var ämnad att leva med oss. Harley, är som Mira reincarnated. 

Lilla tuffa Mira, sälpälsen, älskvärda, kloka Mira. Hon skrämde slag på de flesta hon träffade, men de hon släppte inpå livet älskade henne, och förstod henne. Hon var liten och tuff. Men skadad. Hon hade fått några jobbiga, tråkiga erfarenheter som gjorde henne lite ”svår”. Jag älskar svår. Jag är svår. Diesel är svår. Mira var svår. Padrino är svår.

Harley är enkel. Som Mira utan det trasiga bagaget. Harley är som Mira. Fast enkel. Harley fyller en abyss av saknad, och äntligen kan jag skratta åt alla Miras egenheter och typiska särskiljaktigheter, utan att känna den isande saknaden. Hon kommer för all tid vara saknad, men det gör inte lika ont längre, och redan när jag såg Harley första gången visste jag att det var meningen att hon skulle flytta hem till oss. Det fanns liksom inget annat alternativ. Karma.

Nu har hon tagit hela familjen med storm och hon bossar runt Padrino like a Queen. Like a Boss! Como la Reina del Sörefors! 

Vi ska ha kul, Harley och jag, vi ska gå på valpkurs, som Daniel gjorde med Padrino. Vi ska gå på tur med Ullis och Elton, och njuta av den Jämtländska naturen. 

Tillbaka till bloggen. Ungefär samtidigt som jag startade och började skriva snubblade jag på en publikation som jag har haft med mig hela tiden och som ligger mig varmt om hjärtat. LeAnne Brown (klicka här för hemsidan) har skrivit en bok/pdf som hon sprider gratis och som laddats ner men än 15 miljoner gånger. Den heter Good and Cheap, Eat well on $4 / Day. Du kan ladda ner den här (klicka här för att ladda ner).

USA har ett food stamp system till de som lever på existensminimum, i Sverige kallas det förbehållsbelopp, det man får behålla om Kronofogden gör en utmätning av lön.

Normalbeloppet för en ensamstående vuxen är 5 157 kr och det ska täcka mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar, andra mindre utgifter för tillfälliga behov. (Saxat från Kronofogdens hemsida.) 8 520 för makar och 3 150 för barn över sju år.

Enligt Konsumentverket är matkostnaderna för oss tre beräknade till 8 020 kr per månad, dvs 267 kr per dag eller 89 kr per dag och person. Tre mål mat, så 30 kr per mål mat om dagen. $4 om dagen är ca 40 kr så vi har det betydligt bättre i Sverige. 

Att köpa i storpack och göra storkok och frysa in är ett sätt att äta billigt och ekonomiskt. Att handla efter säsong är ett annat. Att jaga, fiska, samla är så klart optimalt. Att ta tillvara på ALLT är ett måste. Istället för att slänga ben, skal och blast, och örtstjälkar i komposten kan det frysas in för att samlas ihop och koka buljong på. Att idka byteshandel är något vi verkligen brinner för, att slipa en kniv mot en limpa bröd eller en köttaskank till exempel, att främja de lokala producenterna. Att bo lantligt och kunna odla på en liten lott är guld värt. 

Vi ska ha kul. Vi ska må bra. Allt annat är mindre viktigt.

Kram,
El & Harley <3

Matt-tvätt i snön

By Lämna en kommentar

När det kommit några decimeter iskall nysnö måste vi passa på att tvätta mattorna!

Nu har det både regnat och kommit blötsnö, så jag är glad att vi tvättade mattorna i veckan som gick.

Det är superenkelt. Skaka av torra mattor och lägg ner dem i ren och kall snö.
Perfekt, isig nysnö.
Trampa ner ordentligt i snön, men se till att du vet att det inte ligger något vasst under som kan förstöra mattan.
Täck mattan helt med pudersnö och låt den ligga ett tag, det fanns ingen risk för tö så de fick ligga ute en dryg timme under snön.
Vänd, piska, vänd piska, vänd, piska, skaka av. Häng upp inne på tork, lite snö stannar

Boden, som står så naken renoverades i somras. Jämtkraft tog ner några stadiga granar förra vintern då en storm riskerade att fälla dem över elledningen, och de har legat på tork ett år så när våren kommer ska Daniel såga brädor av våra granar som naturpanel på snickarboa. Fint, och gratis! 😉

Den lilla jordkällaren ska också få lite kärlek till våren. Vi ”hann” inte året som gick. Så mycket annat var viktigare. Som hälsa och vila. Men nu ser jag fram emot vårens planteringar och projekt med ny energi.

Men det är en stund kvar till våren, så nu får vi njuta av vinter och snö.

Kram,
El

Borsjtj – gryta med älg i Crock-Pot

By Lämna en kommentar

”Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bagaren och kocken”.

Vi älskar grytor, hela familjen, trodde jag. Tills Diesel följde med till affären häromsistens och meddelande att han HATAR grytor. I alla fall med palsternacka och rotselleri. Helt paff höll jag på att trilla omkull. Va?! 
Han älskar inte sött, och tycker att det blir för sött med palsternacka. Ja, det kan jag väl kanske sträcka mig att förstå, att det blir lite sött. Hur ska jag rädda det här? Långkok och grytor som är det bästa som går att göra? Hela hösten och hela vintern?

Jag menar, kolla bara! Vi ÄLSKAR ju grytor och långkok. Här nedan har jag samlar recepten på härliga grytor och Crock-Pot.
https://www.sustainableliving.se/recept/harliga-grytor-crock-pot/

Bloggens mest klickade recept är långkoken och grytorna. Ärtsoppan faktiskt, det mest klickade inlägget också i Crock-Pot.

Jag får göra en gryta helt utan söta ingredienser, helt enkelt. Härliga grytbitar av älg, jordiga rödbetor, och mustig buljong.

Hade preppat med morötter, men de fick inte plats!

Hoppas, hoppas, hoppas. Daniel och jag älskar i alla fall grytor. Måste rädda det här så Diesel kommer tillbaka till vår grythimmel.

 En gång, för eoner sedan, när vi hade städdag i bostadsrättsföreningen vi bodde i så gjorde vi borsjtj med lamm (och en vegetarisk) till hela föreningen.

Då åt han med stor glädje och tog flera gånger så jag hoppas det ska lyckas. Vi har gjort borsjtj flera gånger tidigare, bland annat här:

Soppa och smörgås
https://www.sustainableliving.se/borsjtj-rysk-rodbetssoppa-och-grillad-smorgas/

Det har kommit en hel del snö som vi måste ta rätt på, och tomten behöver förberedas för vintern. Förra året kom det magiska mängder snö, så vi behöver förbereda oss nu. Det ska snöa hela kommande veckan så med lite tur kan även denna vinter bli underbart snörik. Daniel skottade gångar över tomten mellan husen och nu när jag använder gästhuset som kontor ska det blir mysigt att få ”gå till jobbet” kantat med höga snövallar.

Eftersom vi både vill ha långkok och göra andra saker ute, så kommer pottan fram. En halvtimmes förberedelser, skala, skiva, strimla, steka och sedan fyra-fem timmar på hög eller längre på låg.

Härligt stora grytbitar av älg. Bryn köttet snabbt på riktigt hög värme.
Knökfullt! 😀

1 kg rödbetor
1 stor gul lök
1 silverlök
1 litet (eller ett halvt) rödkålshuvud
1 kg älgkött i grytbitar
1,5 liter vatten
3 buljongtärningar
3 lagerblad
Salt, peppar, timjan, oregano, salvia
4-5 timmar på hög, beroende på hur stora köttbitarna är och hur lång tid det tar för dem att bli möra och fina

Så, på med locket och gör annat.
Efter en timme.
Två timmar.
Tre timmar.
Fyra timmar.
Salt, smör och dill. Som midsommarafton, mitt i vintern.
Rödbetsgryta med älgkött, dill- och smörkokta småpotatisar och en klick crème fraîche, med knäckemacka och en skvätt rött. Succé.

Nu är det snart jul och jag vill slå ett slag för Crock-Pot! Även om vi har både lergrytor och gjutjärnsgrytor och emaljgrytor i flera storlekar så har vår potta blivit mer än välanvänd. Bagaren och Kocken har flera varianter att välja på. Klicka på bilden så tar jag dig direkt dit.

Diesel älskade grytan så vi har räddat vintern! 😀

Hoppas ni får en fin tredje advent.
Kram,
El

Livets lunk och hjärtats fröjd och glädje

By Lämna en kommentar

Det har snart gått ett år sedan jag skrev om vår stora livsresa. När vi sålde allt av värde, och allt vi inte behövde, och bytte livsstil. Lämnade Stockholms (nåväl Värmdös) hets och karriärhjul för Jämtlands lugn och ro.

Ett år och snart två månader har vi bott här. Vi har andats, sovit, vilat, promenerat, vandrat, paddlat, badat, eldat, och framförallt, långsamt läkt.

Nu är andra julen här, och jag tror vi började en ny tradition förra året. Vi bakade allt själva, bröd, pepparkakor, lussebullar och småkakor. Vi rullade och stekte köttbullarna, kokade skinkan, och la in sillen. Eftersom det bara var vår lilla familj förra året så blev det väldigt enkelt.

I år kommer lillasyster med familj upp och firar jul med oss, och vi kommer laga allt från grunden även i år. Daniel har ordnat så oerhört fint med frysen full så vi kör vilttema på allt. Älgköttbullar, hjortkorv, en jullåda från Slaktar’n inne i Östersund och massor av tunnbröd som damerna från grannbyn bakat.

En av de stora fördelarna med vårt nya liv är att vi har så mycket tid till varandra. Livet har sakta börja krypa tillbaka till ett nytt normalläge efter ett och ett halvt år i karantän, men vi älskar fortfarande att göra saker tillsammans. Det är också sjukt skönt att vara ensam ibland, och umgås med andra vuxna, och bara byta miljö, men det är ändå mysigt att spendera tiden tillsammans.

Man skulle kunna tro att det var uttänkt och ett medvetet val att välja kopp efter färgen på julen och köksmaskinen. 🙂 Älskar kökshandduken med snöflingor som mina tremänningar gjort. Checka in deras hemsida för Jämtländska rariteter.

Vintern är här för att stanna, det är kallt, vitt av snö och rimfrost, och lite ljusare på dagarna igen. Innan snön var det väldigt mörkt. Snart ska vi plocka ner längdskidorna från vinden och putsa på tekniken i grannspåret. Och Spikbodarna! Jag älskar spåret vid Spikbodarna.

Mina tremänningar älskar Jämtland, och snö, och lador, och ledkryss, så mycket att de har en egen kollektion, som är så fin! Kika in på deras hemsida och se vad de gjort. SÅ fina grejer. Perfekta julklappar!

Fjällnära formgivning
Klicka på bilden ovan för att komma till deras hemsida och webshop.
Vilken färg! Receptet på saffransdegen kommer från Roy Fares. Det är den bästa, fluffigaste och godaste degen så vi kommer nog aldrig byta recept.

Roy Fares saffransbullar

Fördeg
500 g mjölk [5 dl]
50 g jäst
1 g saffran
520 g vetemjöl [8,5 dl]

Deg
150 g smör, rumstempererat
170 g strösocker [2 dl]
2 g salt [2 krm]
320 g vetemjöl [5,5 dl]

Mandelfyllning
250 g mandelmassa
25 g strösocker [2 msk]
3 g vaniljsocker [1 tsk]
120 g smör, rumstempererat

Pensling och garnering
2 ägg
sötmandel, hyvlad
pärlsocker

Saffransdeg
Börja med en fördeg. Värm upp mjölken med saffran till fingervarmt och lös upp jästen i den. Blanda mjölken med vetemjölet, knåda till en fin deg. Har du en köksassistent så rekommenderar jag dig att använda den med krok, kör då degen i 5 minuter. Låt ligga kvar med en duk över och vila i 15-20 min.

Blanda i de resterande ingredienserna i degen och kör på mellanhastighet tills degen känns len, glansig och börjar släppa kanterna. Har du ingen köksassistent då är det viktigt att du knådar tills du inte orkar mer, först då är den klar.

Låt degen vila under en duk i ca 20-30 minuter så degen släpper sin spänning.

Mandelfyllning
Blanda mandelmassa med strösocker och vaniljsocker. Blanda i lite i taget av smöret tills du har en slät och fin fyllning.

Kavla ut degen, ca 45×70 cm och cirka 0,5 cm tjock deg på ett lätt mjölat bord.

Bred ut fyllningen jämt över degen. 

Greppa överdelen av degen och vik den över så att du får en halv vikning. 

Så här gör Roy, men jag flätade

Dela degen i avlånga remsor och gör små knutar genom att snurra remsan runt två fingrar som ett nystan. Lägg bullarna på en plåt med bakplåtspapper. Låt jäsa ordentligt under en duk i 1-2 timmar.

Sätt ugnen på 200 grader. Pensla bullarna med ägg och strö över hyvlad mandel och pärlsocker. Grädda mitt i ugnen i 13-15 min tills dina saffransbullar har fått en fin gyllenbrun färg.

Länk till Roys recept nedan.

https://www.koket.se/mitt-kok/roy-fares/saffransbullar-med-fordeg

Det är helt omöjligt för mig att snurra och knyta snygga bullar så jag flätar dem istället. Blev superbra.
Det ser ganska proffsigt ut! 😉
Alla hjälpte till att baka, men Padrino fick bara smaka. 😀
Tetris med pepparkaksformar? Älskar pussel.
Med brasa och ugnen på hela dagen var det ganska varmt inne. 😀
Mmmm doften!
Just nu tror jag vi har 8-10 gamla plåtlådor till kakorna vi bakar och det känns grymt att inte använda plast.
Längst bak är Daniels ”baguetter” med pesto arrabiata, picklade jalapeños, oliver och ost. Galet gott. Suck, min fight mot kolhydrater kommer vara en livslång kamp då jag älskar, älskar, älskar bröd. Och mackor! Älskar mackor. Måste dela receptet nångång.
Jag älskar julens magi, och mina små gulliga möss.
Den här kompisen fick jag i USA när jag bodde där för några livstider sedan. Den har sina skavanker men den packas varligt upp och ner varje år.
Gustavsberg och Lisa Larsson i sitt stämningsfullaste esse tillsammans med Daniels gamla tomte från farmor Victoria och farfar Sölve och en nostalgisk retroljusstake, och Carolas jul på det.
Efter middagen fortsatte pysslet med ett pepparkakshus. Lite vin, en smakbit av Diesels bröd.
Gubbarna på taket är en rolig historia som jag kommer berätta någon gång om ca en sådär 20 år.
Matlådor med älgfärsbiffar och löksky till dagar när vi inte orkar laga mat. Sa jag att vi bunkrar och preppar? Lever så billigt vi bara kan!
Stora ”Italienska” älgköttbullar. Kan inte göra en liten sats när vi ändå står och rullar, gör mängder och fryser in. Smakar så klart och ser om de duger. Fick mycket väl godkänt av alla i familjen.
Fluffiga, smakrika och lätta, svåra som attan att steka utan att gå sönder så de fick ugnsstekas.

Idag blev det en julbrunch inne i Östersund, och efter det var det liksom inte läge för en hel middag. Gjorde en mustig tomatsås till Diesel, enligt önskemål, och serverade honom en enkel pasta med italienska köttbullar på älg, med en gnutta parmesan. Onödigt gott om ni frågar mig.

Gott! Enkelt. Billigt.
Av Diesels lite bleka baguette från igår gjorde vi små minimackor, inspirerade av Slaktar’ns Meat Ball Sandwich. Ugnsrostat tunna skivor med lite olivolja och flingsalt, lite ost, haricots verts från igår, tomatsås, lite köttbulle, mer tomatsås, mer ost. Grilla några minuter.
Högst upp i ugnen på högsta värme bara någon minut tills osten smält.
Montera, dela, njut.
Juicy, meaty, cheesy, tiny meatball…hors d’œuvres.

Andra advent idag. Efter gårdagens bak och stök ska vi slänga upp fötterna på soffbordet och titta på Harry Potter och ladda inför skol- och arbetsveckan som kommer.

Ha en fin advent!
Kram,
El

Fars dag middag 2021 – älgfilé med hasselbackspotatis, rödvinssås och kantarellstuvning

By Lämna en kommentar

Genomgående tema på våra fars dag middagar (skulle vilja skriva farsdagmiddagar) är vilt. Det passar ju perfekt direkt efter jakten, på hösten, med mustiga och varma smaker. Älg, hjort, vildsvin. I inlägget här nedan länkar jag till några av våra tidigare middagar och tips på gott vilt.

Älgtournedos med rödvinssås, kantarellstuvning och potatisgratäng

Ett helt år har vi nu bott i Jämtland, och en livslång dröm har också blivit till verklighet; vi har en jordkällare, om än fortfarande inte rengjord, renoverad, och återintagen, men den bara väntar på lite kärlek.

Sedan har vi en ”varsin” bod; min är kontor och gästhus, och Daniels är snickarboa och förråd, ibland även utedass när gästerna går på Harry Potter (som kusinsonen kallar Porta-Potty’n). I Daniels bod har vi också två frysar, till bredden fyllda med fisk, älgkött, svamp och bär. Några älgben, och en och annan kaka får också plats tillsammans med allt tunnbröd vi fått. Vilken fantastisk rikedom! Vi överlever vintern.

Vi fick nyligen hem en halv älg så självklart passar vi på att njuta av den finaste styckdetaljen på fars dag. Vi har ätit älgtournedos tidigare (klicka på länken ovan för det inlägget) men idag helstekte vi en bit av filén.

Daniel har så himla mycket mer tålamod än vad jag någonsin skulle kunna tvinga fram så han fick skära hasselbackspotatisen. Jämtländsk potatis så klart!

När jag brynte köttet, i tokhet panna, slängde jag ner en kvist enris, med några bär på, för smakens skull. Rödvinssåsen fick koka med oxbuljong och enris tills en tredjedel fanns kvar, redde av med lite majzena och smör.

Det var det bästa och godaste rödvinssåsen hittills och då har vi gjort det många, många gånger. Tid, god buljong och ett bra rödvin är tricket. Inte affärens matlagningsvin här inte, utan ett gott vin. Ett gott vin = en god rödvinssås. Ta ingen svindyr årgångsflaska, men inte heller den billigaste på bolaget. Viltkött vill ha ett kraftigt och mustigt vin.

Rödvinssås
* 2 morötter
* 2 stjälkar blekselleri
* 1 liten bit rotselleri
* 2 salladslökar
* 50 g smör
* 4 dl gott rödvin
* 4 dl vatten
* 1 msk ekologisk oxfond eller en tärning mörk oxbuljong
* 2 kvistar timjan
* 1 kvist oregano
* 2 lagerblad
* 1 liten enekvist, eller några enbär (vi har en på tomten)

Hasselbackspotatis, bara salt och ös med smör. Älgfilén väntar på perfekt temperatur.

Hasselbackspotatis, blancherade och smörslungade haricots verts och bebismorötter, helstekt älgfilé, rödvinssås och kantarellstuvning.

SÅÅÅÅ gott.

Älgben till Padrino så klart! PapaBear måste ju också få fira fars dag. <3

Med paltkoma och en fullsmockad arbetsvecka framför oss tackar vi för ikväll.

Ha en fin fars dag / söndag!

Kram,
El med familj

Dubbelpanerad torsk från Norge

By Lämna en kommentar

Oj sista inlägget jag skrev var i april, sju månader sedan. Det har hänt en del, som vanligt. Livet tuffar liksom på i bakgrunden.

Drygt ett år har det gått sedan vi gjorde det bästa vi gjort sedan sonen blev till; vi flyttade från Stockholm upp till Jämtland. Lilla Sörefors är en yttepytte-by i utkanten av en annan liten by som heter Lit, drygt 20 minuter från Östersund. Här bor vi ett gäng sköna grannar som alla älskar vår yttepytte-by och dess storslagna natur med Hårkan som huvudnummer. Om vi tyckte att Älvsala var Bullerbyn så är det här Körsbärsdalen i Nangijala.

Om vi tyckte att vi bodde lantligt i Älvsala på Värmdö i Stockholms skärgård så känns det nu som en metropol i jämförelse.

Bilden på norrskenet häromveckan har Daniel tagit.

Här har vi hittat tillbaka till ett sätt att leva som gör att vi mår bra. På riktigt bra. Vi äter, sover, vandrar, rör på oss, jobbar, går i skolan, tränar vardagslydnad och myser med Padrino, som för övrigt blivit pappa till en fantastisk liten kull bebisar. Och kanske ska bli pappa igen.

Daniel mår bra, Diesel mår bra, jag mår bra. Inte utan mediciner, men vi mår BRA! Vi har hittat en balans som vi länge sökt. Vi fortsätter med omega 3 och vitaminer och äter nyttigt. 

Oftare LCHF igen, men inget strikt och inget tvång. Mer till vardags. Mina cravings efter bröd och kolhydrater skulle ta överhanden, jag är en så extrem kolhydrats-junkie. 😉

Min psoriasis har gått bananas sista året så att ha gått från att kunna klara mig utan mediciner måste jag börja behandla mig för att det inte ska skena ytterligare. Cellgifter står på menyn. 🙁

Artriten har också blivit sämre, så nu måste jag öka mängden antiinflammatoriska livsmedel och dosen omega 3. En teori är att jag kämpat så omänskligt de senaste åren att när jag äntligen fick börja vila spottar kroppen ut all skit, och alla gifter, och renar sig. Kroppen gör sitt och har sagt ifrån, och jag lyssnar. 

Jag skippar att gå in på fler detaljer om de senaste åren utan nöjer mig med att de har varit de svåraste åren i våra liv. Vi förlorade allt, och började om på nytt. Vi förlorade så många nära och kära, både människor och djur, och allt av värde vi hade.

Så här är vi igen, erfarenheter rikare, men mätt med världsliga ting mycket lättare. 

Vi har två frysar. För det måste vi ha när vi lever som vi gör. Ena frysen fick vi gratis, den andra fick vi superbilligt, och släp fick vi låna av en granne.

En av våra grannar fiskar i Norge, så vi har torsk och makrill från spöfiske i glasklara vatten i Norge. Vi känner många som jagar här uppe så i ena frysen har vi också bunkrat älgkött. Sommaren och hösten har gått förbi med skogar fulla av svamp och bär så vi har också bunkrat lingon, blåbär, rabarber, äppelmos, hjortron, havtorn, och kantareller. Vi har bakat kakor (till gofika för de som kommer på en spontan kaffe. Det är liksom en helig sed här uppe, att bjuda på nåt gott till kaffet). 

Inne i Östersund handlar vi ofta på Reko-Ring. Lokala hantverkare, bönder, småskaliga producenter av lokalt, härproducerade livsmedel. Vi stödjer de lokala små producenterna och får billig, lokal mat utan konstigheter, och utan tillsatser, och utan antibiotika, och annat skräp i maten. (Observera att jag inte säger att antibiotika är skräp, bara att det är skräp i maten vi äter. Jag är allergisk mot penicillin så jag är extra försiktig med att ta antibiotika överhuvudtaget så jag vill under inga omständigheter få i mig det genom maten. Hujejda mig  för antibiotikaresistens.)

Häromdagen blev det fishnuggets av finaste torsken. Dubbelpanerad med potatismjöl, ägg och en blandning av vanligt ströbröd och panko.
Nuggetsarna blev friterade i matolja, se till att ha locket eller en branfilt nära, inget vatten om det skulle börja brinna. Det skvätter rätt duktigt också.
Överflödig olja fick sugas upp av hushållspapper,
”Crispy on the outside, super moist on the inside”! Krispiga, men supersaftiga små torskbitar. Gott!

Idag är det farsdag. För första gången kan vi göra en härlig viltmiddag men råvaror härifrån! Nja, i och för sig, Benke jagade också så vi fick lite viltkött ibland, men nu kan vi skryta med att det mesta på bordet kommer härifrån. Ikväll blir det älgfilé, grönsaker från granngården och svamp och bär från utanför knuten.

Älskar Jämtland. Älskar höst (även om det nu är vinter utanför). Älskar vilt.

Ha en fin kväll,
Kram//El